Tre viktiga frågor om kemiska reaktioner

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Allmänna gaslagen Hur varierar tryck, temperatur och volym i en gas
Advertisements

Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
KEMISK BINDNING Krafter som håller samman materia.
Atomer och kemiska reaktioner
Reactions an Equilibrium
Värmelära.
Värme är rörelse.
De tre aggregationsformerna
Kap 1 - Algebra och linjära modeller
F3 Matematikrep Summatecknet Potensräkning Logaritmer Kombinatorik.
Kurnik et al PNAS 2012 Frågeställning: Har laddade aminosyror en viktig roll i proteinveckningsprocessen för att t ex undvika oönskade interaktioner som.
FL4 732G70 Statistik A Detta är en generell mall för att göra PowerPoint presentationer enligt LiUs grafiska profil. Du skriver in din rubrik,
Rena ämnen och blandningar
vid kemiska reaktioner
Cellen.
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Alkoholdehydrogenas – ADH labb
Kemi.
Och annat runt omkring det!
Fotosyntesen Hur fungerar den?.
Jonföreningar och molekyler
Kemisk jämvikt Lite fram och tillbaka.
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
Atomer och isotoper I en atomkärna finns neutroner och protoner
Biokemi MNXA10/12 Hans-Erik Åkerlund
Elektronskal och valenselektroner
Beräkna en ekvation (metod 1)
TRYCK.
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
Atomen Trådkurs 7.
Materia "allt som har både massa och volym"
Föreningar Kemi.
Mass-samband i kemiska reaktioner
Arbete, energi och effekt
Reaktion aktion motreaktion ??.
Kol och kolföreningar Kort och snabbt.
Biologisk kemi, 7,5 hp KTH Vt 2010 Märit Karls
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Fysikaliska förändringar och Kemiska förändringar
Ämnens olika faser.
Kemiska reaktioner & fysikaliska förändringar
Energi i kemi: Termokemi
Plancks konstant. Hg U G + - Frekvensen av det ljus som träffar cesiumplattan varieras m.h.a olika filter.
Uppg. 201 I en 500 m 3 stor behållare finns 150 m 3 syralösning med syrakoncentrationen 21 vikt-%. Koncentrationen i behållaren skall sänkas till 1 vikt-%.
Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.
Ett exempel är den reaktion som vi tittat på under labbarna:
KNÄCKNING STELA BALKAR INSTABILITETSFENOMENET
Repetition.
Sammanfattning Ämnenas beståndsdelar Fast, flytande och gas
Organisk kemi Kap 3.
Kovalent bindning: orbitaler
Fasta ämnen (solidus) + Metaller 2. Jonföreningar 3. Nätverk
Mål Matematiska modeller Biologi/Kemi Statistik Datorer
Fysikexperiment, 5p1 Random Walk 36 försök med Random walk med 1000 steg. Beräknad genomsnittlig räckvidd är  1000  32. Visualisering av utfallsrum.
Det finns två typer av kemiska reaktioner.
Beräkning av massa, formelmassa, molmassa och substansmängd
Beskrivning av kemiska reaktioner med kvantitativa mått:
Kemiska beräkningar 2 Beräkning av lösningars sammansättning:
betyder odelbar är så liten att man inte kan se den
Farmakologi Farmakokinetik:
Reaktioners riktning och hastighet
Lite matterepetition Räknesätten, bråk, förkorta, parenteser
Teorier/modeller/problemlösning:
Syns inte men finns ändå
Atomer finns överallt Supersmå Bygger upp allting
Aktiveringsenergi Med aktiveringsenergi menas den energi som krävs för att starta en förbränningsprocess. I brännbara ämnen finns kemisk energi lagrad.
Energiformer Rörelseenergi (kinetisk) Ljusenergi Värmeenergi
- Luften är en blandning av gaser
Det finns två typer av kemiska reaktioner.
Vad kan du om kemi?.
Presentationens avskrift:

Tre viktiga frågor om kemiska reaktioner Kan en reaktion ske? Termodynamik: kap. 16 Suniv > o för spontana reaktioner i allmänhet. G < o för spontana reaktioner vid konstant P och T. Vart och hur långt går reaktionen? Kemisk jämvikt: kap. 13 Hur snabbt går reaktionen? Kemisk kinetik: kap. 12

Kap. 12 12.1 – 12.2 Läs 12.3 – 12.5 Studera 12.6 Skumma 12.7 Studera 12.8 Skumma

Reaktionshastigheter = kinetik Hastigheten = konc. - förändringen tiden förändringen 0 ti’ t t2’ t [A]1 [A] [A]2 [A]1’ [A]2’ 0 ti t t2 t Hastigheten mellan t1  t2 : Hastigheten vid t:

Hastigheten kan definieras av reagenser eller produkter. Z12:12 N2(g) + 3H2(g)  2NH3(g) t = 0 [N2]0 [H2]0 0 Förbrukn. av H2(g) är 3ggr så snabb som förbrukn. N2(g) Förbrukn. av H2(g) är 1,5ggr så snabb som produc. NH3(g)

Vilka faktorer påverkar en reaktions hastighet? Koncentrationer: hastigheten = k[A]n Temperaturen Ytan för reaktionen Katalysatorer Övriga faktorer, t.ex konc. av bildande ämnen. k – hastighetskonstant

Hastigheten oberoende av konc. A B C [A]t lutningen = d[A] dt k t [A] [A0] [A] t A B C = -k Antalet molekyler som reagerar/s är hela tiden lika stort, tills de plötsligt tar slut. Hastigheten = k = k [A]0 - nollte ordningens reaktion d[A] dt = k [A] = -kt + [A]0 Jämför: gräva sand, skotta snö het Pt yta 2N2O(g) 2N2(g) + O2(g)

Hastigheten proportionell mot koncentrationen B C t [A] A B C [A] d[A] dt Hastigheten sjunker när antalet molekyler minskar. Hastigheten = k·[A]1 d[A] dt = k·[A]

- Andra ordningens reaktion Jämför: antalet krockar på en skridskobana som f (antalet åkare) t 1 [A] 1 [A]0

Sammansatta reaktioner Ex. S2O82-(aq) + 3I-(aq)  2SO42-(aq) + I3-(aq) peroxodisulfatjon Hastigheten V = k·[ S2O82- ] [ I- ] 2:a ordningen Första ordningens reaktion med avseende på S2O82- och I-, men sammantaget andra ordningens reaktion.

Ex. NO2(g) + CO(g)  NO(g) + CO2(g). v = k·[NO2]2 Ex. NO2(g) + CO(g)  NO(g) + CO2(g) v = k·[NO2]2 2:a ordningens reaktion 2:a ordningens reaktion med avseende på NO2 . 0:te ordningens reaktion med avseende på CO. Ex. SO2(g) + ½ O2(g) SO3(g) Slutprodukten hämmar reaktionen. Pt v = k· [SO2] [SO3]½

aA + bB + ...  gG + hH + ... v = k [A]m [B]n ... OBS! m a b  n osv! Reaktionsordningarna m, n, ... och hastighetskonstanten k måste bestämmas experimentellt.

Bestämning av reaktionsordning med initialhastighet S2O82-(aq) + 3I-(aq)  2SO42-(aq) + I3-(aq) v = k [ S2O82- ]m [ I- ]n Initialkoncentrationer (mol·dm-3) Initialhastighet Försök [ S2O82- ] [ I- ] (mol·dm-3·s-1) 1 0,038 0,060 1,4·10-5 2 0,076 0,060 2,8·10-5 3 0,076 0,030 1,4·10-5 x2 v = k [ S2O82- ] [ I- ]

Hastighetskonstant Vad är hastigheten vid [ S2O82- ] = 0,050mol·dm-3 och [ I- ] = 0,025mol·dm-3?

Bestämning av reaktionsordning grafiskt ur försöksdata ( [A] mot t ) 0:te ordningen 1:a ordningen 2:a ordningen [A] = - kt + [A]0 ln[A] = - kt + ln[A]0 = kt + Formlerna finns i BoD sid. 149. y = m x + b Om [A] mot t är linjärt, 0:te ordningen 1 [A] 1 [A]0 Om ln [A] mot t är linjärt, 1:a ordningen Om mot t är linjärt, 2:a ordningen 1 [A]

Ex. (Tentamen AK 960330) Hydrolys av etylnitrobensoat i alkalisk lösn. t/s 0 100 200 300 c/mol dm-3 5,00·10-2 3,55·10-2 2,76·10-2 2,25·10-2 1. Bestäm reaktionsordningen med hjälp av graf. 2. Bestäm hastighetskonstanten. Ange enhet. Behärska lutningen för en linje: 1. Grafiskt 2. korresponderande addition (se sid Z12:14)

Halveringstid t ½  [A] = ½ [A]0 (halvering) Halveringstiden för en 1:a ordningens reaktion: ln (½ [A]0) = ln [A]0 – kt ½ kt ½ = ln [A]0 – ln (½ [A0]) = ln = ln2 t ½ = oberoende av koncentration [A]0 [A]0 ½ [A]0 ln2 k

Halveringstiden för en 0:te ordningens reaktion: ½ [A]0 = - kt ½ + [A]0 t ½ = Halveringstiden för en 2:a ordningens reaktion: = kt½ + [A]0 2k [A] ½ [A]0 1 [A]0 1 k [A]0

t½ för 1:a ordningens reaktion är speciellt viktigt: • Bestämma reaktionsordning • Radioaktiva sönderfall (alltid 1:a ordningens reak.)

Specialfall: A + B  AB, men [A] >> [B] Även om  = k · [A] [B] blir reaktionen pseudo – första ordning m. a. p. B;  = k [A]0 [B] = k1 [B] A + B  AB och [A]0 = [B]0  [A] = [B]  = k [A] · [B] kan lika väl skrivas som  = k [A]2 eller  = k [B]2 dvs pseudo – 2:a ordning.

Ex. BrO3-(aq) + 5Br-(aq) + 6H+(aq)  3Br2(l) + 3H2O(l) v = k [BrO3-] m [Br-] n [H+] p Steg 1: bestämma m, [BrO3]0 = 1,0 · 10-3M [Br-]0 = 1,0M [H+]0 = 1,0M v = k1 [BrO3-] m k1 = k [Br-]0n[H+]0p Steg 2: bestämma n, [Br-]0 = 1,0 · 10-3M [BrO3-]0 = 1,0M, [H+]0 = 1,0M v = k2 [Br-] n k2 = k [BrO3-]0m[H+]0p Steg 3: bestämma p, [H+]0 = 1,0 · 10-3M [BrO3-]0 = 1,0M, [Br-]0 = 1,0M v = k3 [H+] p k3 = k [BrO3-]0m[Br-]0p Hastighetskonstanten k = r k1 [Br

Alltför ovanligt  glöm det! Reaktionsmekanismer Kemiska reaktioner sker alltid (nästan) i små steg, nämligen A  B + C monomolekylär reaktion eller A + B  C bimolekylär reaktion Sannolikheten för trimolekylära reaktioner 0 Alltför ovanligt  glöm det!

Varför är reaktionen NO2(g) + CO(g)  NO(g) + CO2(g) 2:a ordningen med hastigheten v = k [NO2]2 ? Steg: 1 NO2(g) + NO2(g)  NO(g) + NO3(g) v1 = k1 [NO2] [NO2] 2 NO3(g) + CO(g)  NO2(g) + CO2(g) v2 = k2 [NO3] [CO] Summa NO2(g) + CO(g)  NO(g) + CO2(g) NO3(g) är en intermediär förening.

Hastighetsbestämmande steg Om k2 >> k1, dvs reaktion 2 är mycket snabbare än reaktion 1, bestäms reaktionshastigheten av första steget. v = k1 [NO2]2 Jmf. Flaskhalsar i trafiken.

Fria radikaler i reaktioner 2H2(g) + O2(g)  2H2O(g) En explosiv blandning, men ingenting händer innan engnista tänder. Varför? Fria radikaler = oparade elektroner driver reak. 2 4 6 10 gnista H2 2H 2H + 2O2 2HO + 2 O 2HO + 2H2 2H2O + 2H O + 2H2 2HO + 2H 4H + 4O2 4HO + 4 O Fortsätter tills allt reagerat. Kan inhiberas (stoppas, hämmas). Ex. haloner.

Ytans betydelse Mindre partiklar = större yta  snabbare reaktion Atomerna i bulken reagerar inte

Hastighetens temperaturberoende Hastigheten fördubblas om T höjs 5° - 10°c, (ibland krävs 20°c) Ex. Mjölk surnar Magnesium upplöses i varmt vatten Koka kaffe eller te Hastigheten v = k·[A] m [B] n … Hastighetskonstanten k beror av T.

Arrhenius´ ekvation: där R = gaskonstanten = 8,3144J/k·mol T = temperaturen I Kelvin Ea = aktiveringsenergin A = frekvensfaktir (konstant) Logaritmering ger: ln k = ln A + ln e kn(x·y) = ln x + ln y ln k = ln A + ln ex = x eller In k = - + ln A y = a x + b -Ea RT Ea 1 R T

Bestämning av aktiveringsenergin Ea R 1 T ln k = - + ln A Avsätt ln k mot bör ge en rak linje. 1 T

Ex. (tentamen AK 960119) Bestäm aktiveringsenergin för reaktionen: S2O82-(aq) + 2I-(aq) 2SO42-(aq) + I2(aq) med hjälp av följande data: T(K): 298,7 293,7 288,2 279,2 t (s): 218,5 326,5 479,5 1033  (10-3K-1) 3,348 3,411 3,470 3,582 ln -5,387 -5,788 -6,173 -6,940 vid viss [ I2 ] * färgföränd. 1 T 1 t

3,3 3,4 3,5 3,6 -5,0 -5,5 -6,0 -6,5 -7,0 -7,5 1 T (10-3K-1) ln  1 t ln lutningen = grafiskt Korr. Add.: Lutn. = Ea R = -6614K = - Ea = 6614K·R = 6614K·8,314J·/K·mol Ea = 54992J/mol = 54,99kJ/mol

Varför finns aktiveringsenergin? Kollisionsteorin: två molekyler som kolliderar i gasfas reagerar bara om hastigheten är tillräckligt hög. Antal molekyler Kallt Enl. Maxwell Varmt Ea kinetisk energi

Bara de molekyler som har större kinetisk energi än Ea kan reagera. A + B  AB E Om Ea = 100kJ/mol E = - 50kJ/mol Ea’ för reaktionen AB  A + B ? Ea’ = Ea - E = 150kJ/mol Ea E Högre Ea  lägre k  Reaktionen långsamare

Katalys En katalysator deltar aktivt i en process men förbrukas ej. utan katalysator Ea Ea’ med katalysator reaktanter produkter En katalysator ökar reaktionshatighet genom att minska reaktionens aktiveringsenergi. Heterogen katalys: katalysatorn i olika fas som reagerande ämnena.

H H H H Pt C  C (g) + H2 (g) H  C  C  H (g)     H C H C H H H H C Pt H H Homogen katalys: katalysatorn i samma fas som reagerande ämnena. Ex. Ozon Enzymer kan öka hastigheten med 1012.