Vad kan offentliga sektorn göra? 1.Institutioner lagar och andra regler kontroll och övervakning, domstolar och myndigheter sanktioner 2.(direkt) marknadspåverkan: skatter, subventioner, transfereringar, tullar… 3.Offentlig verksamhet (stat, kommun) egenregi, upphandling + prissättning/finansiering
Våra gamla kära “marknadsmisslyckanden” 1.Assymetrisk information 2.Kollektiva varor 3.Externa effekter 4.Stor- och nätverksfördelar (kursens fokus på 3 och 4) samhällsekonomisk effektivitet vs. fördelningspolitiska överväganden
Effekter av marknadsmakt 1.Samhällsekonomisk förlust (dead weight loss) 2.Ineffektivitet/uppdrivna kostnader på kort och lång sikt (också SEK förlust) 3.Rent-seeking: kostnad för att försvara sin marknadsmakt (också SEK förlust) 4.Omfördelningseffekt från kons till prod. (inte SEK förlust) när kan ett företag anses ha marknadsmakt?
Klassisk målkonflikt vid förekomsten av stordriftsfördelar 1.MC-prissättning max välfärd med förlust för det producerande företaget … förekommer sällan 2.AC-prissättning ej max välfärd, “går jämnt upp” kan vara mål för offentlig prod eller upphandling risk: ineffektivitet 3.Privat monopol: stor välfärdsförlust förekommer sällan men reglerade privat monopol (USA) Om potentiell konkurrens (=inga/små etableringshinder): monopolmakten urholkas Upphandling “konkurrens om monopolet” (+) svårt specificera och övervaka kontrakt; sanktioner (-)
“Regleringsmisslyckanden” 1.Svag kostnadskontroll bl a pga assymetrisk information (ftg vet bäst) 2.Regulatory risk (regulatory lags): regleringen förändras -> svaga incitament till investeringar 3.Regleringskostnader 4.Regulatory capture! – intressant Hur ser politikernas/tjänstemäns nyttofunktion ut? Vad vill de maximera?
Konkurrenspolitikens utveckling USA slutet av 1800-talet: “antitrustlagstiftning”, reglera privat sektor. Västeuropa inkl Sverige: offentlig produktion. Svag konkurrenslagstiftning fram till 1990-talet. Sverige KKL och KKV EG-rätten. Tre förbud: -konkurrensbegränsande samarbete (kartell) -missbruk av dominerande ställning -företagskoncentrationer
Strävan mot ökat konkurrenstryck i ekonomin sedan 1980-talet Finansiella sektorn Nätverksindustrier (flyg, tele, post, el, (taxi), järnväg) Utbildning (friskolor)(två högskolor) Delar av vård, läkemedel (apoteken) EU-direktiv om offentlig upphandling “Svenska modellen/Banverksmodellen” för flaskhalsbranscher: offentlig infrastruktur, privat(a) utövare Bergman gillar denna modell!! Alternativ: tillträdesreglering.
Effekter av konkurrensutsättning avreglering omreglering liberalisering marknadsöppning regelreformering konkurrensutsättning … “från oreglerat monopol till reglerad konkurrens” – fler inte färre regler! 1.Svårt veta vad som beror på reformen och vad som hänt annars 2.Svårt få fram info från konkurrens-utsatta företag 3.Vad är målen? Önskade effekter?
Blandade erfarenheter… Ökat konkurrenstryck: -lägre priser? -priser anpassade till kostnader för olika produkter -bättre service, tillgänglighet och kvalitet (och önskat sämre…) -varierat produktutbud Problem: -marknadsmakt (oligopol) består -krävs kontroll(myn- digheter), tvister -koordination mellan producenter -investeringar? -fördelningseffekter (grupper, regionalt) -kräver ny/mer reglering?