Läs- och skrivutredningskurs Dagens innehåll: Deltagarnas reflektioner - tecken på los Fonologisk medvetenhet Avkodning Paus Tester: LäSt, MG, Läskedjor Ljuda, Skolstil på dator och i iPad, Superbra! Blogg

Fonologisk medvetenhet Fonologi – läran om språkljuden och hur dessa fungerar i ett språksystem Språkljud – enskilda språkljud = fonem Fonem – språkets minsta betydelseskiljande delar exempel: sil och fil Samuelsson m fl, 2009

Fonologisk medvetenhet Barn har svårt att styra uppmärksamheten mot hur ordet låter. Kan vara skickliga språkliga användare men kan ha svårt att fästa uppmärksamheten på ordens ljudmässiga sida. Metakognitiv utveckling (förmåga att tänka om tänkandet) – ett viktigt steg att kunna styra uppmärksamheten från språkets innehåll och mening till dess formsida Samuelsson m fl, 2009

Fonologisk medvetenhet hellre phonological sensitivity än fonologisk medvetenhet Samuelsson m fl, 2009

Fonologisk medvetenhet Kan användas för att förutsäga framgång i läsinlärningen Går att träna på olika sätt, även före skolstarten, och träningen ger resultat på efterföljande läsinlärning Svårigheter med fonologisk medvetenhet är typiskt för såväl barn som vuxna med dyslexi Samuelsson m fl, 2009

Fonologisk medvetenhet Mått på fonologisk medvetenhet och bokstavskunskap är goda prediktorer för läsutvecklingen under de två första skolåren Träningen i fonologisk medvetenhet är allra mest effektiv för elever i farozonen at – risk readers dvs barn med låga resultat på språk- och läsrelaterade test i förskolan Samuelsson m fl, 2009

Fonologisk medvetenhet Träning i fonologisk medvetenhet gav störst effekt för elever med sämst prognos Samuelsson m fl, 2009

Fonologisk medvetenhet Fonologisk avkodningsfärdighet Fonologisk medvetenhet Säker bokstavskunskap Automatiserad ortografisk-fonologisk omkodning Effektiv fonologisk syntes Höien & Lundberg, 2013

Fonologisk medvetenhet Höien & Lundberg, 2013 Ett barn kan vara fonologiskt medveten på olika nivåer. Utvecklingen går från 1 meningsanalys (vilka ord är meningen uppbyggd av) 2 dela in ord i stavelser 3 fonemisk medvetenhet (lyssna på enskilda ljud i ordet, sen första ljudet i ordet därefter sista ljudet i ordet) 4 alfabetiska principen

Avkodningen Höien & Lundberg, 2013 Pseudoläsning Kan läsa ordet ”mjölk” på mjölkartongen Logografiska- Känner igen tex ordet visuella stadiet ”kamel” genom ”m” = pucklar. Har inte knäckt koden. Alfabetisk- känner igen bokstavens ljud fonologiska stadiet och bokstavens form. Har knäckt koden.

Avkodning Ortografisk- läser ord som morfemiska stadiet bestämda bokstavs- mönster Morfem minsta språkliga enheten med innehållsmässig eller grammatisk funktion brandbil elefant brandbilen elefanter

Test: LäSt Test i Läsning och Stavning för åk 1—6 Två grundläggande delar i läs- och skrivutvecklingen som är relevanta att regelbundet dokumentera är avkodning och stavning (Snow, Burns, & Griffin 1998) Avkodning nonord kräver alfabetisk läsning Avkodning ord – både alfabetisk och ortografisk läsning Stavning

Test: LäSt Orden läses högt av eleverna – man kan höra vilken lässtrategi eleven använder När eleven läser enstaka ord eliminerar man möjligheten för barnet att använda kontextuella ledtrådar för att gissa istället för att läsa hela ordet. Barnet måste visa att hon/han kan läsa.

Test: LäSt Normerat enligt: Stanine Översätta råpoängen på testerna till: läsålder, skolålder och percentiler - en detaljerad beskrivning av nivån på läsning och stavning i förhållande till population

Test: LäSt Läsålder – en elev som är 9 år och 8 månader har en läsförmåga som motsvarar en ålder på 8 år och 3 månader Skolålder – kan uttrycka en läs- och stavningsförmåga som motsvarar en viss tid i skolan. En elev har gått 3 år och 5 månader i skolan fast den endast har gått i skolan i 2 år och 6 månader Percentiler – 20 nivåer

LäSt Nonord A + B Totalt 90 sek Ord A + B Totalt 90 sek Stavning Råpoäng: korrekt lästa nonord A + B Råpoäng: korrekt lästa ord A + B Råpoäng: korrekt stavade ord

LS – MajGun Johansson Högstadiet och gymnasiet Delprov: • Diktamen I, II och III i stigande svårighetsgrad • Avläsning – 50 ord i stigande svårighetsgrad • Avläsning – 49 nonsensord i stigande svårighetsgrad

Läskedjor –2 Syfte: Bedömning av ordigenkänning eller ordavkodningsförmåga gällande svenska och engelska Ålder: Skolår 1 till och med första året på gymnasiet Administrering: Främst grupp

English WordChains Från åk 3 – gymnasiets första år Stanineskala

Fonologiska test Provia Fonolek ITPA UMESOL Lilla Duvan/Duvan/Ordavkodning MG/Läsettan Logos

21 april Läsförståelse och hörförståelse Läs: Kapitel 9 Specifika läsförståelseproblem s. 162—180