Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning Bedömning av uppfyllelse av miljökvalitetsnormer och relation till gränsvärden Sören Holm,

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Bedömning av uppfyllelse av miljökvalitetsnormer
Advertisements

Inferens om en population Sid
Att finna rätt lokaler för vattenbruk! Jens Andersson Regionförbundet Jämtlands län.
Miljöanalys som länk mellan forskning och praktik
Hur handlägger vi er Leaderansökan?
Vattenbrukets miljöeffekter och hur man kan bedriva uppföljning
Från Fanta till Fleece Lokal pedagogisk planering Biologi åk 5
Provbetyg – Slutbetyg Likvärdig bedömning? En statistisk analys av sambandet mellan nationella prov och slutbetyg i grundskolan,
Claudia von Brömssen SLU. Uppdrag från Naturvårdsverket: • Få fram ett standardset av statistiska analyser för dataserier inom Naturvårdsverkets och länens.
Hej hypotestest!. Bakgrund  Signifikansanalys  Signifikansprövning  Signifikanstest  Hypotesprövning  Hypotestest Kärt barn har många namn Inblandade:
Fragmentering av landskap Andreas Seiler Inst. för ekologi, SLU
Värdering och urval (Internt utvecklingsprojekt – Cissela Genetay)
CBD-processen i Sverige
Den vetenskapliga artikeln
Tre slag av undersökningar inom SCB:
Sveriges lantbruksuniversitet Fortlöpande miljöanalys Historik FoMa 1992: ”Långsiktig uppföljning av naturresursernas tillstånd” (anslagsframställningen)
Bedömningsmodell Mål för examensarbete Värderingsdimensioner Bedömningar Mål för examen.
Statsvetenskap 3, statsvetenskapliga metoder
FRÅN PROBLEM TILL SLUTSATS
Certifieringssystem för kvalitetsregister
Undersökningsmetodik och statistisk dataanalys, grundnivå, 15 p VT 2008.
F11 Olika urvalsmetoder, speciellt obundet slumpmässigt urval (OSU)
Introduktion fallstudie ATHF01 Ht Gatradhus i Landskrona, Elding och Oscarson.
Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges lantbruksuniversitet
Göran Bostedt Institutionen för Skogsekonomi SLU.
Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten
Workshop i statistik för medicinska bibliotekarier!
Tillämpad statistik Naprapathögskolan
Kvalitetsarbete i korthet – varför, vad och hur?
Statusklassning, åtgärder och miljökvalitetsnormer Med fokus på fiskars möjlighet till en fri vandring Anders Larsson Länsstyrelsen i Västra Götalands.
Examination. Meteorolog för en dag!  Ni ska, i bestämda grupper, spela in en väderpresentation.  Filen ska vara mig till handa absolut senast måndag.
LFA – Logical Framework Approach
INFORMATÖRENS ARBETSUPPGIFTER
Förelasning 6 Hypotesprövning
Provtagning: Stickprov motsvarande 4-6 ärtor (5 gram) Stabilt i rumstemperatur och kylskåp 4 dygn (annars frysas -15 gr) Referensvärde
732G22 Grunder i statistisk metodik
En mycket vanlig frågeställning gäller om två storheter har ett samband eller inte, många gånger är det helt klart: y x För en mätserie som denna är det.
Skattning av trendkurvor/trendytor och förändringar över tiden Claudia von Brömssen SLU.
Sveriges lantbruksuniversitet Avdelningen för juridik, ekonomi och personal Grants Office SLU:s mål SLU skall ha en stark internationell dimension, bl.a.
Självutvärdering av projekt
Statsvetenskap 3, statsvetenskapliga metoder
Massvärdering Analys av massvärderingssystem. Rådata ◦Insamling ◦Köpeskillingsstatistik ◦Taxeringsinformation ◦Marknadsanalys.
1. Vad är egentligen GIS ? GIS Attityder Förmåga hos användaren OrganisationTeknik Doktrin/Strategi EtikArbetsmetoder Information.
Dalarnas modell Magdalena Wänerstam.
Systemuppbyggnad för KVVF
Att välja efterbehandlingsåtgärd Utredningsprocessen
Normalfördelningen och centrala gränsvärdessatsen
Logistisk regression SCB September 2004 Dan Hedlin, U/MET-S.
732G22 Grunder i statistisk metodik
Kapitel 2 Nationalekonomiska verktyg. 1 Modeller och data En modell –är en teoretisk referensram baserad på förenklande antaganden –som hjälper en att.
Statistiska samband i trafikolyckor Av: Lina Forsberg Hangjin Lee Daniel Leo Carl-Mikael Westman.
Validitet.
Indikatorer och mål. Varför mäter man? Inga mål utan mätning Ingen mätning utan analys Ingen analys utan åtgärd Ingen åtgärd utan kommunikation.
Datavärdskap: Arter ArtDatabanken, SLU Jonas Sandström Lena Tranvik.
Medicinsk statistik II Läkarprogrammet T5 HT 2013 Susann Ullén FoU-centrum Skåne Skånes Universitetssjukhus.
LEVANDE SKOGAR Om skogsindustrins arbete med biologisk mångfald.
Statistisk inferensteori. Inledning Den statistiska inferensteorin handlar i huvudsak om att dra slutsatser från ett slumpmässigt urval (sannolikhetsurval)
Idag: Repetition av Chi2-test Kap 6*, Kodning av svaren Kap 10*, Olika feltyper Kap 12*, Rapportskrivning *Dahmström.
INFERENS & SAMBAND. population Population Stickprov, urval INFERENS = Dra slutsatser om hela populationen utifrån ett stickprov Data, observationer.
INFERENS & SAMBAND. population Population Stickprov, urval INFERENS = Dra slutsatser från data om hela populationen utifrån ett stickprov Data, observationer.
Samband & Inferens Hypotetisk –deduktiv metod Samband mellan nominal/ordinal-variabler –Chi2-test Samband mellan kvot-varibaler –Korrelationskoefficient.
Enkel Linjär Regression. 1 Introduktion Vi undersöker relationer mellan variabler via en matematisk ekvation. Motivet för att använda denna teknik är:
STATISTISK METODIK 1. INLEDNING / VAD ÄR STATISTIK? 2. UNDERSÖKNINGSMETODIK 3. DESKRIPTION 4. SAMBAND.
Skogens upptag och utsläpp av kol över en livscykel Källa: SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) - Årlig tillväxt.
Wilhelm Kardemark Doktorand, religionsvetenskap
Föreläsning 7 Observation som datainsamlingsmetod
Icke-linjära modeller:
IAEG-SDG Arbetsgrupp för geodata
Utvärderingssystem
en rft-upplyst funktionell analys
Presentationens avskrift:

Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning Bedömning av uppfyllelse av miljökvalitetsnormer och relation till gränsvärden Sören Holm, SLU

Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning Ett komplex 1.Bevarandestatus. 2.Målformulering. 3.Bedömning av måluppfyllelse. 4.”Regelverk”.

Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning Bevarandestatus A.”Biologisk” tolkning. B.Population(er). C.Faktorer, parametrar (variabler), indikatorer.

Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning Bedömning av måluppfyllelse A.Per delmål och delpopulation. B.Tidsperiod. C.Som helhet.

Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning ”Regelverk” A.Hårda data och bedömningar. B.Hierarkier. C.m.m.

Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning Bevarandestatus & Målformulering Relevant Operativt Rimligt 1. Det ska vara möjligt att använda statistisk metodik (hypotesprövning). 2. Det ska inte krävas orimligt stora sampel (styrkeberäkningar).

Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning Bedömning av måluppfyllelse 1.Samplingdesign (provtagning). 2.Beslut. Användning av hypotesprövning och konfidensintervall. Policy. 3.Sannolikheter för felklassificeringar. 4.Utnyttja ”förklarande” data. 5.Multivariata prövningar (?)

Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning Generellt och övrigt Val av referensvärden (år), klassgränser etc. Analys av varianskomponenter (i olika sammanhang). Spatiala och temporala korrelationer (modeller). ”Sammanvägningar” (multivariata metoder och ”tänkande”).