Kost för idrottare.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Träningslära med kost.
Advertisements

PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Näringslära Energiintag för olika energibehov
Energigivande näringsämnen
Kost Internationella Hälsokommunikatörer.
Kost för idrottare.
Fetter & Vatten Fett – Energigivande näringsämne.
Hockey och Kost! Hallsberg Hockey Team 96/97
DET HÄR BEHÖVER VI FÖR ATT MÅ BRA:
Mat och hälsa åk 8.
Mat och hälsa åk 8.
Kostföreläsning Repetition
Maten.
-Betydelsen av vad du äter och när du äter
MATCIRKELN OCH TALLRIKSMODELLEN
Näring och individuella behov åk 8
Näringsämnen i kroppen
Kolhydrater.
Sammanfattning mat och hälsa
Kost & Hälsa.
Näringslära Vi använder kemisk energi i bensin för att få bilarna att gå. Men här har vi inte något vanligt mått på bensinens energi utan vi brukar istället.
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Sammanfattning mat och hälsa
Hem- och konsumentkunskap
Mat och hälsa åk 6.
Du är vad du äter Höstterminen 2011.
Matsmältningssystemet
matsmältningssystemet
Vad behöver vi mat till? Energi Byggmaterial Cellandning:
Kost för idrottare.
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Hur ska man planera upp sina måltider?
ENERGI.
Teori Träningscamp 7 maj
Energigivande näringsämnen
Vad finns i maten?.
Kost och vätska för längdskidåkare referens; SISU idrottsböcker
Livsmedelskemi.
Energigivande näringsämnen
Och terminens avsnitt handlar om……….
Träningslära ÅK8.
©Johan Johansson. Kost Sömn Träning ”Ju hårdare träning desto viktigare blir återhämtningen”
Näringslära Är man vad man äter?. Näringslära = Maten vi äter ska vara god samtidigt som den ska ge oss näringsämnen och den energi vi behöver för att.
Kost för prestation VästergötlandsFF Örjan Jonsson Västergötlands FF.
Bra mat för unga idrottare Erik Hellmén Ansvarig Nutrition/ANDT Folkhälsoenheten, Örebro läns Idrottsförbund Örebro Universitet & Restaurang Högskolan.
Repetition av näringslära
Kost. Lektionsinnehåll Kost Kroppen Energibalans Effekter av olämplig kosthållning Energigivare, näringsämnen Vätska Måltidsordning, tallriksmodellen.
Diskussionsfrågor Har du bra balans mellan träning, vila och mat?
Proteiner Fett Kolhydrater Mineralämnen Vitaminer Vatten För att din kropp ska må bra behöver den:
MÅLTIDER - Hur jag ger min kropp bränsle och byggstenar!
Att äta rätt Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna
Energi och Näringsämnen
Kost 2 Presentera ämnet kort! Det handlar om mat för idrott, hur du som idrottare kan prestera bättre genom att tänka på vad och hur du äter!
Lektion 2 Orka från morgon till kväll
Matcirkeln, tallriksmodellen och näringslära
Näringslära/Kost Maria Lund -.
Kost En bra och balanserad kost innehåller: Kolhydrater Proteiner
- Personlig Tränare - Kostrådgivare - Integrativ Coach
Näringsämnen i kroppen
Energi och Näringsämnen
Matspjälkningen.
Leg Dietist ”Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått” Pernilla Larsson Leg Dietist
Kost för prestation.
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Presentationens avskrift:

Kost för idrottare

Kroppen Är som en fabrik där kemiska processer ständigt pågår t.ex. Metabolism eller ämnesomsättning : näringsämnen tas upp, bryts ned, omvandlas och omsätts till energi och/eller avlägsnas ur kroppen Katabolism : nedbrytande processer Anabolism : uppbyggande processer De kemiska processerna innebär att näringsämnen tas upp, bryts ned, omvandlas och omsätts till energi och/eller avlägsnas ur kroppen = kroppens ämnesomsättning.

Energibalans Intag = Förbrukning Negativ energibalans Positiv energibalans Energibalans innebär att du äter lika mycket som du gör dig av med under ett dygn. Får du inte den energi du behöver blir du kraftlös och presterar sämre. Äter du för lite i förhållande till din träningsmängd tas energi från dina näringsförråd, muskulatur bryts ner. Energibehovet prioriteras alltid före muskeluppbyggnad! Det grundläggande för god hälsa och särskilt för en idrottare är att vara i energibalans. Det innebär att du äter lika mycket som du gör av med under ett dygn. Om du vill prestera bra inom din idrott är det viktigt att du är i energibalans. Får du inte den energi du behöver blir du kraftlös och presterar sämre.

Energibalans Trötthet Infektioner, sjukdomar Muskelnedbrytning Benskörhet Försämrad prestationsförmåga Förlorad träningsglädje Kroppen eftersträvar alltid balans. Kroppen prioriterar i första hand energibalansen, det vill säga att mängden energi är lika stor som det man gör av med. Får kroppen för lite energi under en längre tid kompenserar den det genom att dra ner ämnesomsättningen. Detta för att spara de reserver som finns. Inträffar detta för en idrottare kan en optimal prestation inte utföras. För lågt energiintag vid träning: tomma förråd av glykogen, nedbrytning av musklerna, effektlös träning. Att kunna prestera bra i en sådan situation är inte möjligt. Kosten hänger ihop med immunförsvaret: slarvar du med kosten kan du också lättare dra på dig infektioner. Får du inte i dig tillräckligt med energi tas den energi som fattas från den energi som finns lagrat i kroppen: muskler. Får du inte i dig tillräckligt med viktiga näringsämnen som tex vitaminer och mineralämnen kommer du hamna i brist och det är inte bra för kroppen. Brist på det viktiga mineralämnet kalcium kan tex leda till benskörhet.

Kroppen Är som en maskin, måste ha bränsle för att fungera Fysisk aktivitet = ökat behov av energi Maten har samma innehåll som vi själva Kroppen är inte bara en fabrik där kemiska processer ständigt pågår. Man kan även likna kroppen med en maskin som ständigt behöver tillförsel av bränsle för att kunna fungera. Kan även liknas med en bil. (koppling till träningsläran) När du går, springer, sover behövs det energi. De flesta fysiologiska processer i kroppen kräver energi för att kunna utföras. När vi är fysiskt aktiva behöver vi mer energi. (mer om energi under lektion 3) Mat innehåller samma ämnen som vi själva gör. För mer info se nästa sida.

Kroppen Vi består av: kolhydrater, fett, protein, vatten, mineralämnen, vitaminer (andelen vitaminer är mycket liten) Ca: 50-65% av vatten, 15-25% av fett, 15-20% protein, 5% mineralämnen, 1 % kolhydrater Varje individ är uppbyggd på olika sätt och i olika böcker nämns olika stor mängd av näringsämnen. Innehållet påverkas av vilken sorts näring som vi stoppar i oss. Mängden vatten minskar om vi dricker mindre vatten. Kroppen består ungefär av 50-60 % vatten. Ett kg muskelvävnad kan lagra ca 10-15 g glykogen. Genomsnittligt utgör musklerna 40% av kroppsvikten. Det innehär att om en person väger 70 kg så utgör muskulaturen ca 28 kg. Eftersom varje kg kan lagra 10-15g så finns det hos denna person totalt ett lager på 300-400 g glykogen. För varje gram glykogen som lagras binds även 2,7 gram vatten. En normalviktig man kan bestå av ca 15% fett och en normalviktig kvinna av ca 20%. En överviktig person kan ha 30-40 kg fettväv.

Energi - ”kapaciteten att utföra ett arbete” Energigivande näringsämnen: Fett Kolhydrater Protein Maten vi äter består framför allt av tre energigivandenäringsämnen: Kolhydrater, fett och proteiner. Denna energi behövs i kroppen till många processer, tex muskelrörelse, transport över cellmembran, bibehålla kroppstemperaturen och till att bygga upp vävnader i kroppen. Maten transporteras genom matsmältningskanalen där den sönderdelas och bryts ned. Via tarmarna tar blodet upp de nedbrutna komponenterna och transporterar dem till de organ som just då behöver energi eller material till uppbyggnad och lagring.

Kalorier och kilojoule Energi mäts i kcal eller kJ 1 kcal = 4,2 kJ Energi Kolhydrater: 1g = 4 kcal Fett: 1g = 9 kcal Protein: 1g = 4 kcal Hur mycket energi ett visst livsmedel ger mäts i kilokalorier (kcal), kilojoule (kJ) eller megajoule (MJ). Samma måttenheter används för att uppskatta hur mycket energi som förbrukas vid olika aktiviteter. 1 kcal motsvarar 4,2 kJ. 1000 kJ är samma sak som 1 MJ. (1 kcal/4,2kJ är den mängd värme som behövs för att höja temperaturen på 1 liter 15-gradigt vatten med 1 °C.) När man ska beräkna hur mycket energi som går åt vid en viss aktivitet måste man ta hänsyn till aktivitetens längd, intensitet, ålder och livsstil.

Kolhydrater Ett samlingsnamn för: stärkelse, socker, kostfiber Rekommendation: 50-60E% Källa: pasta, mjöl, bröd, potatis, ris, müsli, frukt, grönsaker Lagras i kroppen som: Glykogen Kolhydrater är det gemensamma namnet för socker, stärkelse och kostfiber. Kolhydrater finns i bla pasta, gryn, mjöl, ris, bröd, müsli, potatis, rotfrukter, bönor, linser, frukt och grönsaker. 6-8g/kg/dag motsvarar 360-480g för den som väger 60 kg och 480-640g för den som väger 80kg I magtarmkanalen bryts kolhydraterna ned till glukos och andra enkla sockerarter (fruktos, galaktos). De tas upp i blodet av tarmens slemhinna och transporteras vidare i blodet. Först transporteras de till levern där de omvandlas till glukos. Glukos som har tagits upp i blodet kallas för blodsocker, som är kroppens främsta energikälla. Alla kroppens organ är direkt beroende av en konstant tillgång på blodsocker som inte används direkt som bränsle kan lagras dels som glykogen i muskler och lever, dels som fett i fettdepåerna. Muskelglykogen används som lättillgänglig energi vid träning. Leverglykogenet används till att hålla blodsockerhalten konstant så att hjärna och nervsystem får energi. Vår kropp prioriterar energi till hjärna och nervsystem. Det enda sättet att kunna fylla dina muskelglykogendepåer och på så vis få lättilgänglig energi till att prestera är att äta mycket kolhydrater.

Rekommendationer i gram kolhydrater per Kg kroppsvikt och dag Låg - medelintensitet: 5-7 g/Kg/dag Medel – hög intensitet: 7-10g/Kg/dag Extrem fysisk aktivitet: 10-12 g/kg/dag Kroppens kolhydratförråd begräsas till ca 500 g, huvudsakligen som glykogen lagrat i muskulaturen (ca 400 g) och levern (ca 100 g). Vid långvarig aktivitet som utförs med hög intensitet kommer glykogenlagren att begränsa prestationsförmågan. Med hög intensitet avses här ca 70% av maximalt syreupptag. När glykogenet är slut tvingas kroppen till fettförbränning vilket medför att intensiteten sänks till va 50-60% av VO2max. Detta beskrivs ofta som att man går in i väggen. Vid låg-medelintensiv träning 60-90 minuter per dag rekommenderas mellan fem till sju gram kolhydrater per kg kroppsvikt och dag. Vid hård fysisk träning två till fyra timmar per dag rekommenderas upp till 12 gram per kg kroppsvikt och dag. En rimlig nivå för golfare är ca 6-8 g/kg kroppsvikt/dag. Tränar man medelhårt-hårt/flera fyspass mer än 2 timmar per dag kan man behöva 8-10 g/kg/kroppsvikt.

Blodsocker Höjer långsamt: Pasta, bönor, fullkornsprodukter Höjer snabbt och kort: Banan, sportdryck, potatis När vi äter kolhydratrika livsmedel ger de oss olika snabba glukos och insulinhöjningar i blodet efter måltiden. Därav uttrycket långsamma och snabba livsmedel. De snabba livsmedlen ger en snabb och hög blodsockerhöjning medan de långsamma ger en långsam och låg höjning. Vitt bröd, cornflakes, banan, potatismos och sportdryck räknas som snabba livsmedel. Vid tester används det vita brödet som en referens där man satt det Glykemiska indexet till 100 (ett högre utslag än vitt bröd ger ett GI på mer än 100). Ett lägre GI ger ett långsammare livsmedel medan ett högre GI ger ett snabbare livsmedel. Det som påverkar det glykemiska värdet är bla: ju mer finfördelad, desto snabbare livsmedel, högre GI. (potatis<>potatismos) I ett kompakt livsmedel som tex pasta har matsmältningsvätskorna svårt att komma åt stärkelsen och bryta ner den till glukos. Det tar därför längre tid innan glukosen kan tas upp i blodbanan och påverka blodglukosnivån. En biologisk struktur som innesluter stärkelsen och gör den svåråtkomlig vid matspjälkningen, gör livsmedlet långsamt. Exempel på det är hela korn i matbröd, bönor och linser. Lösliga fiber, som i äpplen och korngryn gör livsmedlet långsamt. Ett lågt pH-värde som i surdegsbröd ger ett lägre GI. Bönor, pasta och spannmålsprodukter som är baserade på hela korn är några exempel på långsamma livsmedel. Generellt ska vi sträva efter att äta mer av de långsamma och mindre av de snabba livsmedlen, men för idrottaren kan de snabba vara fördelaktiga vidf vissa tillfällen. Efter ett hård träningspass eller efter en hård tävling som pågått länge ger de snabba livsmedlen en snabb återfyllning av muskelglykogenet. Men man ska inte stirra sig blind på enskilda livsmedel utan titta på hela måltiden! Den röda kurvan visar hur blodsockret påverkas av intag av snabba kolhydrater och den blå kurvan visar hur man påverkas av intag av långsamma kolhydrater. Man håller sig mätt längre av långsamma kolhydrater och minskar risken för sötsug och småätning i jämförelse med intag av snabba kolhydrater. Att inta snabba kolhydrater kan dock vara bra under och efter hårdare fysisk aktivitet! Kolhydrater som snabbt tas upp i kroppen snabbt, i form av ett snabbt livsmedel leder till en snabb blodsockerhöjning. Men mängden avgör! En stor mängd snabba kolhydrater resulterar i en större ökning. Att blodsockret sänks igen är ett resultat av att insulin frisätts för att utjämna. Skulle sänkningen bli stor kan glukagon frisättas och höja blodsockret. Detta kan resultera i ett sötsug.

Fett Omättat fett (10E%) Mättat fett (15E%) Rekommendation: Ca 25E% Omättat fett finns i: olja, flytande margarin, fet fisk, avokado, nötter Mättat fett finns i: smör, margarin, feta charkprodukter, mejeriprodukter Tex olja (raps- och olivolja), flytande margarin, fet fisk (lax, sill, makrill), avokado, nötter. Tex: smör, margarin, feta charkprodukter, mejeriprodukter. Transfett bildas när flytande växtoljor ”härdas”. Härdning är en teknik som används i livsmedelsindustrin för att göra fettet hårdare så att produkterna får önskad sprödhet, fasthet och smältpunkt. Det ökar även hållbarheten. Vid härdning omvandlar man på kemisk väg det nyttiga omättade fettet till mättat fett, som är onyttigare. Om oljorna härdas fullt ut omvandlas alla omättade fettsyror till mättade. Ofta avbryts härdningen innan dess, och det är då det bildas transfettsyror. Det finns också små mängder transfett naturligt i mejeriprodukter och kött från kor och får. Studier från 2008 pekar på att ett högt intag av transfett kan vara kopplat till ökad risk för bröstcancer (8,9) eller prostatacancer (10,11). Utifrån studierna kan man dock inte utesluta att andra faktorer i kosten eller livsstilen skulle kunna ligga bakom sambandet. Läs mer om transfett och cancer på länken till höger.   Det diskuteras också om transfett skulle kunna öka risken för typ 2 diabetes och allergier. Den forskning som finns är motstridig och man kan inte i dagsläget säga om det finns något sådant samband eller inte. (3) Transfett finns framförallt i chips, kakor, kex, pommes frites. Liknar mättat fett. Transfett höjer LDL och sänker HDL. Minskat intag av mättat fett och transfett minskar inte bara risken för hjärt- och kärlsjukdom utan även för ett flertal cancerformer. (bröst-, tjocktarms- prostatacancer) Kvinnor behöver något mer kroppsfett än män för att hormonproduktion, ägglossning och menstruation ska fungera normalt.

Fett Viktig energikälla Skyddar våra inre organ Ingår i hormoner Förser oss med fettlösliga vitaminer och essentiella fettsyror Isolerar och hjälper oss hålla kroppstemperaturen Framhäver smaker i mat

Protein Finns mycket i: fisk, Rekommendationer: ägg, kött, mjölk, bönor Rekommendationer: 10-20E% 0,8g/kg/dag Protein är kroppens främsta byggmaterial och behövs för uppbyggnad och underhåll av kroppens alla celler. Rekommendagtionen: 10-20 E% Finns i kött, ägg, mjölk, fisk, skaldjur, fågel, ost. Spannmålsprodukter som bröd, gryn, flingor och müsli innehåller också protein. En vanlig person har ett proteinbehov på 0,8 gram per kilo kroppsvikt medan en idrottares behov ligger på 1,2-1,8. Detta täcks av en allsidig kost. Idrottare konsumerar lågt över det daliga proteinintaget. Överdrivet protein intag kan orsaka njurskador, ökade blodfettnivåer (Hjärt och kärlsjukdom, övervikt, uttorkning) Tävlings kvalitén / prestationsförmågan blir lidande vid uttrokning. Protein är uppbyggt av aminosyror som i första hand används som byggmaterial i kroppens celler och i andra hand som energikälla. Det finns inget riktigt förråd av aminosyror i kroppen som kan plockas fram och användas. De byggs i stället in direkt och måste tillföras via kosten. Proteiner bryts först ned till aminosyror i matsmältningskanalen och transporteras därefter ut till kroppens celler. De används där som byggnadsmaterial till de proteiner som behövs för tillfället. Kroppen måste ha tillgång till samtliga aminosyror för att den egna kroppsuppbyggnaden av proteiner ska fungera. Det finns ca 20 aminosyror varav kroppen själv kan framställa över hälften genom att bygga om de aminosyror som tillförs utifrån. De som kroppen inte kan tillverka själv är livsnödvändiga. 1g protein ger 4kcal. Aminosyror ingår även i hormoner, enzymer och i antikroppar i immunförsvaret. Musklerna är den vävnad som innehåller mest protein, men består endast av 20% protein. Om vi får i oss för lite aminosyror använder kroppen först det lager som finns i muskulaturen. Det går inte att stimulera kroppen att framställa extra mycket protein genom att äta extra mycket aminosyror. Kroppen omsätter varje dag ca 300-400g protein. Men man behöver endast tillföra 80-100 g protein per dag via kosten.

Proteinbehov hos idrottare Normalaktiv: 0,8g/kg/dag Uthållighetsidrottaren: 1,2-1,8 g/kg/dag Styrkeidrottaren: 1,6-1,7 g/kg/dag

Vitaminer Behövs i små mängder Har mycket viktiga uppgifter i kroppen Påskyndar kemiska reaktioner, deltar i utvinning av energi, bildandet av vävnad, ingår i hormoner och upptag av näringsämnen Vitaminer och mineraler är så kallade micronäringsämnen som vi människor behöver få i oss i små mängder. Vitaminer och mineraler ger ingen energi men är med i många viktiga processer i kroppen så som tillväxt, utveckling och metabolism. De är även med och påverkar immunförsvaret och verkar som antioxidanter. (mer om detta senare i föreläsningen) Vitaminer är nödvändiga för specifika metabola reaktioner i kroppen och för att främja utveckling och normal tillväxt. När vi tillagar maten tex kokar så kommer många vitaminer att ta skada och de vattenlösliga vitaminerna är de som är mest känsliga. A-vitamin behövs för synen, huden, slemhinnor, fosterutvecklingen och tillväxten. B-vitamin är med i energiomsättningen C och D vitamin är med i bildning av skelett, bindväv, brosk. E-vitamin: Hjälper cellerna att skydda sig mot fria radikaler. K- vitamin är viktig för blodkoagulerande faktorer A: rikligt i mjölkprodukter, lever, fet fisk, äggula. Viktigt för synen, huden, slemhinnorna, tillväxten. D: fet fisk, äggula, mjölkprodukter, margarin. Bildas när huden exponeras för solljus. Hjälper kroppen att ta upp kalcium och fosfor, vilket i sin tur är bra för tänder och skelett. E: vegetabiliska oljor, margarin, vetegroddar, nötter, mandel, bönor, ägg och persika. En antioxidant. K: spenat, broccoli, grönkål, lever, tofu,. För blodets koagulation och skelettomsättningen. B: spannmålsprodukter, mjölk, grönsaker. Deltar i ämnesomsättningen och blodbildningen. C: frukt, grönsaker, bär. Antioxidant, bindvävsfunktion, sårläkning, underlättar upptaget av järn från vegetabiliska källor. Vattenlösliga vitaminer: Kroppen har små depåer av dessa och därför bör vi tillföra dessa dagligen. Får vi brist av en vattenlöslig vitamin uppstår de snabbare brist symptom tillskillnad från fettlösliga vitaminerna. Överskott utsöndras via urinen Fettlösliga: Kan lagras i kroppen pga detta behöver vi inte tillföra dem dagligen. Bristsymptom uppstår långsamt. Överdosering kan bli skadligt. (svårt att överdosera med vanlig mat) Viktigt att vi får i oss fett så att de fettlösliga vitaminerna kan tas upp på ett bra sätt. Vitaminer Vi känner i dag till 13 vitaminer som är livsnödvändiga för människan. Fyra av dessa är fettlösliga (A, D, E och K) och nio är vattenlösliga.   Har vitaminerna läkemedelseffekt? Vissa forskare anser att vitamin C i höga doser har en positiv inverkan på infektioner i de övre luftvägarna, speciellt förkylning. Det finns många vetenskapliga studier som pekar på motsatsen men det finns även undersökningar som antyder att antalet förkylningsdagar kan minska något om man äter vitamin C i doser som kraftigt överstiger den normala rekommendationen. Då är det heller inte längre fråga om en näringsfysiologisk effekt utan om en läkemedelseffekt. Vitaminbrist Ren vitaminbrist är sällsynt i dag. Trots detta är det angeläget att barn under de första två åren får tillskott av vitamin D. De fall av rakit (engelska sjukan) som under senare år konstaterats finner man hos barn som inte fått extra vitamin D. Beträffande övriga vitaminer är det i dag sällsynt att man finner rena bristsjukdomar på grund av undermålig kost. En förklaring till den låga förekomsten av vitaminbristsjukdomar kan vara vitaminberikning av en rad olika livsmedel. För små barn spelar välling, som är berikad med vitamin D, en mycket stor roll för intaget av vitaminet. För större barn och vuxna bidrar matfett, fisk och mjölk som är berikad med vitamin D för huvuddelen av intaget av detta vitamin. Fet fisk är rik på vitamin D och detta livsmedel svarar för ca 25 procent av intaget. Kött, främst lever, ger knappt 10 procent av intaget.

Mineralämnen Finns i och omkring varje cell Ingår i skelettet och tänderna Påträffas i kroppsvätskor Hjälper immunförsvaret Tex Kalcium och Järn 5% av kroppsvikten utgörs av mineralämnen. Man innehåller mest kalcium, fosfor. Och lite järn, zink, jod, selen. Järn: inälvsmat, kött, fisk, ägg, gryn, bönor. Behövs för syretransport i blodet, immunförsvar. Kalcium: mejeriprodukter, kött, bönor, sesamfrö. Behövs för skelettomsättning. Kalcium Nödvändig för bildning av ben och tänder, blodkoagulering och nervfunktion. Brist kan ge hämmad tillväxt. Långvarig brist kan ev. ge osteoporos (benskörhet).   Hur mycket kalcium behöver vi varje dag? 800 milligram 900 milligram, gravida och ammande Rekommenderat dagligt intag för vuxna. Rekommendationerna varierar med bl.a. ålder och kön. Hur får vi i oss kalcium? De vanligaste källorna enligt undersökningen Riksmaten. 40%  Mjölk, fil och yoghurt 21%  Ost LÄSKEN HAR TAGIT ÖVER EN DEL AV MJÖLKINTAGET VILKET RESULTERAT I BENSKÖRHET HOS BARN SOM DESSUTOM INTE RÖR PÅ SIG SÅ MYCKET. Kroppen behöver järn för att kunna transportera syre. Järn ingår i hemoglobin och myoglobin, blodets och muskelvävnadernas färgämne. Järnbrist är vanligare bland kvinnor än hos män. Utvecklingen av järnbrist sker gradvis. Minskad arbetsförmåga, nedsatt immunförsvar, trötthet, håglöshet, irritation är symptom på järnbrist. De grupper som ligger i riskzonen är kvinnor i fertil ålder, gravida, små barn, vid snabb tillväxt, tex puberteten. Järnbrist förekommer hos 15-40% av flickorna och hos 5-15% av pojkarna i tonåren. 30 % av kvinnor i fertil ålder lider av järnbrist. Kvinnliga idrottare löper större risk för att drabbas av järnbrist och bör därför vara noga med sitt järnintag. Unga aktiva kvinnor som måste anstränga sig för att hålla låg kroppsvikt och lågt kroppsfett, tex gymnaster, dansare, löpare, har låga kalciumintag. Genom att man får i sig för lite kalcium ökar risken för osteoporos (benskörhet). Frånvaro av menstruation, låg kroppsvikt, låga energiintag och stor mängd fysiskaktivitet ( gymnaster, simmare, långdistanslöpare) har kopplats samman med hög risk för osteoporos pga de kroniskt låga östrogennivåerna. I dessa fall bör man överväga att ta tillskott. Medan män oftast tillgodoser rekommendationerna för kalcium. Bra järnkällor är: kött, leverpastej, spenat, blodpudding, torkad frukt framförallt aprikos och gröna bladgrönsaker. Bra kalcium källor: mjölk, ost, baljväxter, bladgrönsaker, svarta vinbär, nötter, kål, sardiner.

Hur mycket frukt och grönt? 500g/dag För att tillgodose behovet av vitaminer, mineralämnen och antioxidanter Förslag: 1 morot, ½ tomat, 1/3 paprika, 1 portion broccoli, 1 portion pizza sallad, 2 frukter. Antioxidanter: skyddar kroppen mot fria radikaler. Kroppen producerar själv antioxidanter men dessa räcker inte utan måste tillföras via maten. Finns framförallt i frukt, bär och grönt. Man kan se vilka grönsaker, frukter och bär som innehåller mycket antioxidanter, eftersom dessa ämnen i många fall också är färgämnen: ett djuptrött äpple innehåller mer antioxidanter än ett gult.. Skyddar cellmembran från fria radikaler och hindrar LDL (det onda kolesterolet) från att oxidera (härskna) och orsaka olika hjärt-kärlsjukdomar. Hög andel antioxidanter: grönkål, aubergine, broccoli, blåbär, apelsin, fruktjuice, kiwi, paprika, vitlök. Vitaminer och mineraler behövs för tillväxt, reparation av kroppsvävnader, syretransport, immunförsvar, antioxidanter. Fysisk aktivitet kan höja behovet av vissa vitaminer. (tex A, B , C och E). Fria radikaler ökar när man tränar mycket. Fria radikaler bildas om vi stressar, röker, dricker alkohol och tränar. Träning bryter ner kroppen för att sedan genom bra återhämtning bygga upp den och göra den ännu starkare. Eftersom antioxidanter bekämpar fria radikaler är det extra viktigt att äta frukt och grönt för en idrottare som tränar mycket. Men man ska också vara medveten om att det inte är bra att överkonsumera antioxidanter eftersom viss forskning även visat att det kan leda till att muskeltillväxt hämmas.

Vatten Transporterar näringsämnen Reglerar kroppstemperaturen Deltar i kemiska processer Skyddar kroppen Ungefär 60% av vårt dagliga vätskeintag får vi utav de vätskor vi dricker, 30% från maten och ca 10% produceras i kroppen. Normalt behöver du 2-3 l vätska/dag. Ungefär 1 l får du i dig genom maten, resten måste du dricka. Man ska ej lita på törstkänslan som en signal att man ska dricka för då är det försent. OBS!! STARKT IFRÅGASATT REKOMMENDATION! ACSM (american college of sports medicine) har satt de nuvarande rekommendationerna för vätskeintag. Vilka SOK har anammat, dock ifrågasätts de starkt. De är baserade på att man ska dricka 6dl före aktivitet, sedan 1,5-2,5dl var 15-20:e minut under aktivitet och genom att väga sig före och efter aktivitet kan man uppskatta vätskeförlusterna som man då ska ersätta med 150% (1Kg förlust = 1,5 l vätskeersättning). Det kan vara bra att poängtera att många livsmedel innehåller vatten: frukt och grönt innehåller ofta mycket vatten (75-85%), mjölk innehåller en hel del vatten (88%), bröd innehåller en del vatten (35%), müsli innehåller en liten andel vatten (5-10%).

Måltidsordning Frukost MM Lunch Middag KM Ät fem till sex måltider om dagen. Frukost, lunch middag plus mellanmål. Hoppa ej över måltider för att spara kalorier. Se till att äta mycket mat innan träning så att du är i energibalans undre träningen för att få ut maximalt. Det är svårt att få ut maximalt med ett begränsad energi. Träningseffekten blir sämre om du är hungrig när du tränar. Dessutom riskerar du att tära på muskelvävnaden. Ät kolhydrater på alla träningspass oavsett längden på passen. Det är ett effektivt sätt att öka det totala energiintaget. Tänk på att äta kolhydrater och protein före och efter alla träningspass.

Tallriksmodellen Grundmodellen: 1 del: Potatis, ris, pasta, bröd 1 del: Grönsaker, rotfrukter, frukt, bär 1 del: Kött, fisk, kyckling, ägg, baljväxter Dessa delar ingår i tallriksmodellen. För mer info se nästa sida.

Det finns tre olika tallriksmodeller En med mer energi för elitidrottaren, medel-högintensiv träning minst 5 gånger per vecka En med lagom energi för den vanliga motionären med 2-4 träningspass per vecka En med mindre energi för den sjuka, överviktiga, sängliggande eller stillasittande personen Lite energi Mer energi Lagom energi Om du lägger upp maten enligt högenergiförbrukarens tallriksmodell får du som idrottar mycket automatiskt i dig rätt proportioner av de energigivande näringsämnena. För att få tillräckligt med kolhydrater måste du fylla minst halva tallriken med pasta, ris eller potatis. Fördela andra halvan jämnt mellan kött/kyckling/fisk/ägg och grönsaker/rotfrukter. Drick vatten eller mjölk, ät alltid bröd till maten och avsluta med frukt.