Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Advertisements

KEMISK BINDNING Krafter som håller samman materia.
Kemi är vetskapen om ämnen
Atomer och kemiska reaktioner
Kemi.
HOKUS POKUS I det här avsnittet ska vi lära oss mer om bl a vatten, temperatur, blandningar och lösningar Ord att lära sig: permanent, konservera, Celsius,
Syror och baser Syror och baser.
Atomer Det finns lite över hundra olika sorters atomer. Av dessa atomer kan det bildas nästan hur många ämnen som helst.
De tre aggregationsformerna
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
Rena ämnen och blandningar
Olika slags blandningar
Kemins grunder Föreläsning nr 1 Sid 6-15.
Kemirepetition år 7.
Vattnets kretslopp.
Kemins grunder Föreläsning nr 3 Sid
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Kemi.
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad
Fysik Materia Del 2.
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
Tänk på!!!!!!!!! Läs på etiketter Använd sked Använd skyddsglasögon
Atomen Trådkurs 7.
Materia "allt som har både massa och volym"
Föreningar.
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola KEMINS GRUNDER 1.
Grundämnen Består endast av ett slags atomer Metaller Icke metaller.
Fysikaliska förändringar och Kemiska förändringar
Farliga ämnen.
Ämnens olika faser.
Kemiska reaktioner & fysikaliska förändringar
Kemi & fysik tillsammans!
Materia och densitet.
Kemins grunder.
Repetition.
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Sammanfattning Ämnenas beståndsdelar Fast, flytande och gas
Kemisk Bindning.
KEMI Vad är det egentligen?.
Materia Niklas Dahrén.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
betyder odelbar är så liten att man inte kan se den
Grundkemi åk 7B Gulbhar.
KEMINS GRUNDER KE år 7 Källängens skola. KEMINS GRUNDER KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola.
»Ämnen har egenskaper Lukt Smak surt beskt salt sött.
Gasolbrännare.
KEMI Blandningar, lösningar och aggregationsformer
KEMINS GRUNDER KEMI KEMISKA ÄMNEN NO år 7 Mälarhöjdens skola.
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Fotoalbum MÅL: KEMI på 50 minuter!
KEMI Vad är det egentligen?.
Syns inte men finns ändå
Blandningar och lösningar
Atomer finns överallt Supersmå Bygger upp allting
KARIN KIVELÄ Råsslaskolan År 5
Repetition till prov I läroboken: Kap 1+3 S 7-32,
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Lösningar Salt Na+ Cl- Vatten.
- Luften är en blandning av gaser
Kolets kretslopp Kol är ett grundämne med det kemiska tecknet C i det periodiska systemet. Det finns kol i nästan allting som man äter och dricker. Kol.
Vad kan du om kemi?.
Separation av ämnen Sedimentering och dekantering Filtrering
Kemi – första terminen.
Vatten.
Kemi – första terminen.
Grundläggande Kemi åk.7 Spektrum Kemi Sid
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Presentationens avskrift:

Kemi - Materia Begrepp inom Kemin

Atomer Molekyl Atom - Minsta byggstenen Grundämne – en sorts atomer, eget kemiskt tecken i periodiska systemet. Molekyl – flera atomer i en grupp, samma sorts atomer/olika sorters atomer. Jon – laddad atom/molekyl Kemisk förening – flera olika atomer i molekyl.

Grundämnen Metaller Metallglans Leder ström Leder värme Magnetiska – järn, nickel. Icke-metaller

Olika former Fast form: Atomerna sitter ihop. Smältpunkt: temperatur för övergång mellan fast och flytande form. Flytande form: Atomerna är lite mer löst ihop. Kokpunkt: temperatur för övergång mellan flytande och gas form. Gasform: Atomerna sitter inte ihop, utan är långt från varann.

Kemisk förändring – Fysikalisk förändring Två eller flera ämnen reagerar och ett helt nytt ämne bildas. Reaktionen kan inte gå tillbaka. Ett och samma ämne byter form mellan fast/flytande/gasform. Förändringen kan gå tillbaka.

Vatten - lösningsmedel Kemisk förening: Väte, H Syre,O H2O Diväteoxid Kretslopp: Solen värmer hav  Ånga Moln  Regn Sjö/å/bäck/grundvatten Hav Ytspänning: håller ihop vatten till droppar/hinna (beror på elektriska krafter)

Blandning - Två eller flera ämnen som blandas Heterogen blandning – slamning: grumlig, beståndsdelarna är synliga och faller till botten/stiger upp till ytan. Emulsion: slamning av vätskor som inte löser sig. Homogen blandning – lösning: klar, genomskinlig, beståndsdelarna är osynliga och svävar runt. Liten mängd – utspädd Stor mängd – koncentrerad Osynliga beståndsdelar – omättad Synliga beståndsdelar på botten - mättad

Lösning/Slamning/Emulsion

Separationsmetoder – skiljer beståndsdelar Sedimentering – olösta partiklar sjunker till botten. Filtrering – slamning hälls igenom filterpapper som släpper igenom vätska, men behåller partiklar. (Destillering) – lösningen kokas upp och vätskan ångar bort. (Indunstning) – vattnet avdunstar och kvar blir kristaller.