Föreläsning 5 • Den grundläggande konkurrensmodellen (en gång till!) • Konkurrensmarknad (definition): Alla köpare och säljare är pristagare, dvs. den individuella konsumenten eller producenten kan inte påverka priset • Effekterna av prisregleringar, tullar, skatter. Litteratur PR kap 9

Vanliga välfärdsmått i nationalekonomisk analys • Konsumentöverskott (KÖ) Vad konsumenterna maximalt vill betala för den köpta kvantiteten minus den faktiska betalningen KÖ = betalningsvilja - betalning • Kan enkelt beräknas mha individens eller marknadens efterfrågekurva

• Producentöverskottet (PÖ) Välfärdsmått, forts • Producentöverskottet (PÖ) Faktiskt pris minus den lägsta intäkt producenterna vill ha för att sälja den sålda kvantiteten • PÖ = vinst + FC, dvs PÖ är den ”rörliga vinsten” (se PR sid. 270) PÖ= vinst + FC är på kort sikt

10 S 7 5 D Pris Konsument överskott Producent överskott Q0 Kvantitet Konsument B Konsument A S 5 Q0 Konsument C Producent överskott Kvantitet

(Q: bör KÖ viktas på samma sätt som PÖ? – normativ fråga) Aggregerad välfärd: • KÖ + PÖ (Q: bör KÖ viktas på samma sätt som PÖ? – normativ fråga) Resultat: I avsaknad av ”marknadsmisslyckanden” kommer en fri konkurrensmarknad att maximera KÖ + PÖ! (det ”vanliga” argumentet mot statliga regleringar) Välfärdsanalys: tänk social planner ~ regering (?) som ”planerar” optimalt (dvs max KÖ & PÖ => vilket resultat)

Dödviktskostnad (överskottsbörda, ”deadweight loss”, ”excess burden”) • Nettoförlust av KÖ och PÖ pga (statlig) reglering • Konsumenternas och producenternas egen värdering av de transaktioner som inte kunde genomföras pga regleringen Pmax Q1 Q2 Antag staten inför ett pristak Pmax < jämviktspriset P0. Pris S D Producenterna förlorar A och C. B och C är deadweight loss. B A C Konsumenterna tjänar skillnaden mellan A och B. Deadweight Loss Ovan: studera/identifiera vem tjänar/förlorar på statlig intervenering och hur mycket! - ex ransonering (kriget), pristak på hyra i hyresrätter (nybyggnation Oxtorget, H-sjöstad etc.) - obs, kan finnas positiva effekter (t ex sänkt alkoholkonsumtion i omvänt exempel) som ej finns med i grafen. - i grafen mäts trans. som ej genomföras pga reglering! P0 Q0 Kvantitet

Tillämpningar: • Hyresreglering • Jordbrukspolitik • Skatter • Tullar Sen ska vi se några exempel på ovan och dess effekter. OBS, tidigare analys (t ex budget restriktion, utbud-företagets kostnader etc.) grund för att kunna göra följande analyser.

Välfärdsförlust när priset reglerat lägre än jämviktspriset. Q0 P1 Q1 A B C P1 är pristaket (reglerat). Vilket ger att dödviktskostnaden är trianglarna B och C. Hyresreglering – tak för hyran för en hyresrätt (bruksvärdessystemet). Dock, om konsumenternas vinst (A) värderas (t ex politiskt) som extra viktigt kan resultatet ändras (icke segregerat bland hyresgäster). Den samhälleliga förlusten är dock B & C. Politiska värderingar normativt men analysen fram till dess är positiv! Kvantitet

Exempel Olje pris kontroller vid olje krisen 1979 B A Pmax C Q1 Om efterfrågan är tillräckligt Oelastisk kan B>A => kons. får en nettoförlust pga pristaket. Dessutom deadweight loss B+C Exempel Olje pris kontroller vid olje krisen 1979 Pris S D P0 Q2 Fig 9.3 p. 291 Oelastisk – q förändras lite när p förändras. Dessutom, stor deadweight loss i detta exemplet! Kvantitet

Konsumenter tjänar A minus B, producenter förlorar Pris S D B A 2.40 C Konsumenter tjänar A minus B, producenter förlorar A plus C. 2.00 Fig 9.4 p. 293 Ex. naturgas Relativt liten deadweight loss men stor överföring från producenter till konsumenter. 18 (Pmax)1.00 5 10 15 20 25 30 Kvantitet

Q1 PS Pb t D S P0 Q0 Pris A B C D Kvantitet Köparna förlorar A + B, Pb är konsumenternas pris (inkl skatten). PS är priset säljarna får (exkl skatten). I exemplet delas skattebördan lika mellan konsumenter och producenter. Pris D S B D A Köparna förlorar A + B, säljarna förlorar D + C & staten tjänar A + D. Deadweight loss är B + C. C P0 Q0 Specific tax = a tax of a certain amount of money per unit sold. Kvantitet

Burden on Buyer Burden on Seller t t S D Q1 Q1 Q0 Pris Pris Pb PS Pb Med annan elasticitet så delas bördan (av skatten) olika (se ex (a) & (b)). - cigaretter pga efterfrågan oelastisk (förändring av pris => små förändringar i Q) Kvantitet Kvantitet