FK3002 Kvantfysikens grunder

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Advertisements

LET •Spelaren har fyra grundläggande rättigheter och störning (interference) har inträffat om motståndaren inte uppfyller dessa även om han gjorde allt.
Optik Läran om ljus.
OPTIK Läran om ljuset Kap 9, s Vad är ljus?  För att förklara vad ljus är behövs två modeller: 1. Ljus är partiklar som kallas fotoner 2. Ljus.
Den teoretiska fysikens historia
Kräkseminarium Bo Ahrenfeldt
Fk3002 Kvantfysikens grunder
Ljus, fotoner och vågor Gullviva Gymnasium.
Radioaktivitet Kap 12.2 s Upptäckt  Upptäcktes av en slump av fransmannen Henri Becquerel år 1896 när han undersökte ett uransalt.  Marie.
Kjell Prytz, Högskolan i Gävle,
Ljud – spridning.
Turismen växer fram kapitel 2
Vad är energi? Energi är något som har förmågan att utföra ett arbete eller göra att det sker en förändring.
Elektricitet och magnetism 2
Elläradelens byggblock
FK3002 Kvantfysiks grunder
Sammanfattning Fysik A
Resonans, eko, ultraljud, infraljud, ljudets hastighet
Förra föreläsningen: Transmission genom en polarisator: Snells lag
LJUD OCH ANDRA MEKANISKA VÅGOR
Tre demonstrationer... 1.”Skiftnyckel”-gem 2.Magneter i kopparrör 3.Gausskanon Bilda grupper 3-5 pers, välj en demontration, diskutera er fram till en.
Värmelära II eld och is TFRC35. Förra veckan Historik av värmelära Olika temperaturskalor Skillnad mellan temperatur och värme Termiska egenskaper – C.
OPTIK Läran om ljuset Kap 9, s
De fyra elementen.
Ljus - optik.
Fk3002 Kvantfysikens grunder1 Föreläsning 6 Amplituder Kvanttillstånd Fermioner och bosoner Mer om spinn Frågor Tentan.
Krafter.
FK2002,FK2004 Föreläsning 2.
Fk3002 Kvantfysikes grunder1 Föreläsning 5 Att summera amplituder Spinn.
Föreläsning 10 Oändlig potentialgrop Kvantfysikens tolkningar.
Förra föreläsningen: Laddning — elementarladdning ≈ 1, C Coulombs lag: Dielektricitetskonstanten i vakuum ≈ 8, C 2 /Nm 2 Faradays bur.
William Sandqvist Optokomponenter Alla halvledarkomponenter har optiska egenskaper och detta utnyttjas numera i en rad viktiga komponenter.
Förra föreläsningen: Coulumbs lag Elektrisk fältstyrka: (V/m)
Förra föreläsningen: Huygens princip: Sfäriskt strålande elementarstrålare eller strålartäthet Diffraktion genom en enkelspalt Youngs dubbelspaltsexperiment.
Fk3002 Kvantfysikens grunder1 Föreläsning 7 Stern-Gerlach-apparaten Bastillstånd Kvantfysikens formalism.
läran om ljusets utbredning och brytning
F5 - Fält & strängar 1 Programmeringsteknik, 4p vt-00 Fält Många element av samma typ Typexempel : lista av heltal Gemensamt namn Individuella värden nås.
Nya lokaler denna vecka P.g.a. det stora deltagarantalet har övningarna flyttats till sal 530 idag och imorgon. Föreläsningen på onsdag 26 jan. hålls i.
Förra föreläsningen: Vågtal = Abs(vågvektor) Fashastighet
Föreläsning 2, Vektorer! (I vanliga fall är boken vår primära litteratur, men för just detta avsnitt är dessa bilder tänkt att ersätta bokens kapitel.
Föreläsning 3 – Heisenbergs osäkerhetsprincip Materialet motsvarar Kap 2.1, 2.2, 2.5 and 2.6 i Feynman Lectures Vol III + Uncertainty in the Classroom.
Föreläsning 2 Youngs dubbelspaltexperiment
Assar DN v. 4, Förra föreläsningen: Pointings vektor Brytningsindex Fresnels ekvationer Snells lag Brewstervinkel Dopplereffekten TIR:
Förra föreläsningen: Dopplereffekten Brytningsindex Plana vågor — Inga variationer i fältkomponenterna vinkelrätt mot Polarisation: Linjär, cirkulär, elliptisk.
Förra föreläsningen: Huygens princip: Sfäriskt strålande elementarstrålare eller strålartäthet Diffraktion genom en enkelspalt Youngs dubbelspaltsexperiment.
Förra föreläsningen: Historisk utveckling av elektromagnetismen Vektorer Koordinatsystem.
Förra föreläsningen: Pointings vektor Brytningsindex
DT1130 Spektrala Transformer Jonas Beskow Spektrala Transformer Introduktion svängningar & fasvektorer.
Förra föreläsningen: Dopplereffekten Brytningsindex Plana vågor — Inga variationer i fältkomponenterna vinkelrätt mot Plan linjärpolariserad våg: Polarisation:
Förra föreläsningen: j  -metoden – förutsätter själv- eller påtvingad svängning Impedans Resonans Q-värde Lastanpassning i seriekrets i parallellkrets.
Förra föreläsningen: Demonstrationer av interferens Modbegreppet Vågledare, optisk fiber Rektangulär hålrumsvågledare Dispersion Koaxialledare Dämpning.
Info om laborationer I interferens/diffraktionslabben räcker det med att redogöra för ANTINGEN interferensexperimentet eller för ALLA diffraktionsexperimenten.
Arbete, energi och effekt
Elektromagnetiska vågor
Förra föreläsningen: Historisk utveckling av elektromagnetismen Vektorer ─ Läs på, ni kommer att behöva denna kunskap! Koordinatsystem ─ Dito. Kapitel.
Förra föreläsningen: Laddning — elementarladdning ≈ 1, C
Förra föreläsningen: jw-metoden – förutsätter själv- eller påtvingad svängning Impedans Resonans Q-värde Lastanpassning i seriekrets i parallellkrets för.
Assar DN v. 4, Förra föreläsningen: Pointings vektor Brytningsindex Fresnels ekvationer Snells lag Brewstervinkel Dopplereffekten TIR:
Förra föreläsningen: Huygens princip: Sfäriskt strålande elementarstrålare eller strålartäthet Diffraktion genom en enkelspalt Diffraktionsvinkeln Youngs.
Labbregler En förutsättning för att göra en laboration är att man läst laborationshandledningen (finns för nedladdning på kurshemsidan
Ljus/optik.
OPTIK Läran om ljuset.
Tryck. Tryck=kraft per areaenhet 1 Pa = 1N/m 2.
O p t i k e l l e r L j u s. Optik – Ljus Ljusstrålar har många märkliga egenskaper och det behövs därför många olika typer av modeller för att beskriva.
Genomgång 2: mål Veta vad som menas med frekvens 6. Veta i vilken enhet man mäter frekvens 7. Känna till hur tonhöjd och ljudstyrka påverkar utseendet.
May the force be with you
Fysik Krafter.
Grundläggande signalbehandling
Mörk materia Galaxers rörelse kräver mer massa än den vi ser
Men vänta lite här nu va???. Men vänta lite här nu va???
Presentationens avskrift:

FK3002 Kvantfysikens grunder

FK3002 Kvantfysikens grunder Kursinformation 12 föreläsningar+ 7 räkneövningar Kursliterattur Feynman lectures on physics (vol III) Kvantfysikens principer (A. Karlhede et al.) från studentexpeditionen. Föreläsningsmaterial En tentamen FK3002 Kvantfysikens grunder

FK3002 Kvantfysikens grunder Betygskriterier FK3002 Kvantfysikens grunder

FK3002 Kvantfysikens grunder Kurshemsida http://www.physto.se/~milstead/teaching/2010/kvant2010.html Nyheter Gamla tentor+lösningar Kursinnehåll FK3002 Kvantfysikens grunder

FK3002 Kvantfysikens grunder Föreläsning 1 Vad är kvantfysik ? Vågens egenskaper Diffraktion Materialet motsvarar kap. 4 i kompendiet FK3002 Kvantfysikens grunder

FK3002 Kvantfysikens grunder Den klassiska fysiken Världen i början av 1900-talet Ljus är en elektromagnetisk våg Newtons lagar Allt kan mätas med oändlig noggrannhet Världen är ett deterministiskt system: - alla händelser i framtiden är förutbestämda Patentchef i US avgår för att ”there is nothing left to discover” Kvantfysik Dagens värld Ljus är en elektromagnetisk våg och en partikel Vissa kvantiteter kan aldrig mätas med oändlig noggrannhet Ingenting är förutbestämt - det finns sannolikheter för olika händelser att äga rum. De flesta Nobelprisen FK3002 Kvantfysikens grunder

FK3002 Kvantfysikens grunder Vågor Våg = en störning som rör sig genom ett medium Betrakta två olika typer av vågor: Longitudinell våg Transversell våg y Ljudvåg Vågen rör sig i x-riktningen Partiklar oscillerar runt sina jämviktslägen. Vattenvåg Vågen rör sig i x-riktningen. Enskilda volymelement oscillerar runt sina jämviktslägen. x FK3002 Kvantfysikens grunder

Elektromagnetiska vågor En annan typ av transversell våg De tidigare exemplen visade vågor som propagerade genom ett medium (t.ex. luft, en sträng..). Störningen kunde betraktas som rörelsen av partiklarna och strängen. ”Störningen” hos en elektromagnetisk våg är storleken av ett elektriskt och magnetiskt fält. Störningen motsvarar inte partiklar som flyttar ”upp” och ”ner” utan fält. Fälten innehåller vågens energi. FK3002 Kvantfysikens grunder

FK3002 Kvantfysikens grunder Vågformer Icke-harmonisk våg T.ex. en kort vågpuls som rör sig i i x-riktningen x Harmonisk våg T.ex. en utbredd fortskridande sinusvåg som rör sig i x-riktningen FK3002 Kvantfysikens grunder

FK3002 Kvantfysikens grunder Att förstå sinusvågen A FK3002 Kvantfysikens grunder

Plana vågor och vågfronter FK3002 Kvantfysikens grunder

FK3002 Kvantfysikens grunder Fasskillnad FK3002 Kvantfysikens grunder

FK3002 Kvantfysikens grunder Fråga FK3002 Kvantfysikens grunder

FK3002 Kvantfysikens grunder Interferens http://id.mind.net/~zona/mstm/physics/waves/interference/waveInterference2/WaveInterference2.html FK3002 Kvantfysikens grunder

Superposition av sinusvågor FK3002 Kvantfysikens grunder

Vågor och energi y

FK3002 Kvantfysikens grunder Vågor och komplexa tal FK3002 Kvantfysikens grunder

Intensiteten av två interfererande vågor FK3002 Kvantfysikens grunder

FK3002 Kvantfysikens grunder Cirkulära vågor k l k FK3002 Kvantfysikens grunder

FK3002 Kvantfysikens grunder Huygens princip Varje punkt på en vågfront är en källa till en ny våg som utbreder sig sfäriskt. Efter en viss tid anges vågfrontens position av ytans tangent till de sekundära vågorna.   Ursprunglig vågfront ny vågfront ljusstrål Källa till nya cirkulära vågor Cirkulär våg Detta låter galet – kan vi testa idén ? FK3002 Kvantfysikens grunder

Diffraktion från en enkelspalt En plan våg träffar en spalt. En liten spalt kan betraktas som en rad källor till cirkulära vågor. Konstruktiv och destruktiv interferens observeras. Konstrutiv spalt Desstruktiv spaltbredd a cirkulära vågor Vattenvågor Plana vågor (t.ex. ljus,vatten) FK3002 Kvantfysikens grunder

Enkelspalt diffraktion skärm destruktiv interferens q plana vågor spaltbredd a konstruktiv interferens intensitet Spalten blir en källa till många cirkulära vågor spalten blir en källa till en cirkulär våg FK3002 Kvantfysikens grunder

FK3002 Kvantfysikens grunder Vägar till punkt P Obs! Ritningen är inte skalenlig P P FK3002 Kvantfysikens grunder

FK3002 Kvantfysikens grunder P P FK3002 Kvantfysikens grunder

FK3002 Kvantfysikens grunder

FK3002 Kvantfysikens grunder Enkelspalt diffraktion skärm planar vågor l a FK3002 Kvantfysikens grunder

Diffraktion från en enkelspalt - intensitet y FK3002 Kvantfysikens grunder

FK3002 Kvantfysikens grunder Sammanfattning En våg En störning som rör sig genom ett medium Vågform Icke-harmonisk eller harmonisk (sinusvåg) Sinusvåg Y=Asin(kx-wt) A=amplitud, k=2p/l w=2pf Vågintenstitet I=|Y|2 Vågfront Linje där en våg har samma fas Huygens princip Varje punkt på en vågfront är en källa till en circukär väg. Superpositionsprincipen y1 =y1 +y1 +.. Diffraktion från en enkel och dubbelspalt Kan förstås som superposition av cirkulära vågor från en vågfront. FK3002 Kvantfysikens grunder

FK3002 Kvantfysikens grunder

FK3002 Kvantfysikens grunder