Anatomi Skelett.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ger hälsa och välbefinnande
Advertisements

Instruktioner Alla övningar skall göras med god kroppshållning. Sänkta axlar, stolt bröst, sug in magen utan att hålla andan , fötterna i axelbredd. Andas.
Träningslära med kost.
Musklerna Vad vi än sysselsätter vår kropp med arbetar våra muskler.
Akut omhändertagande och förebyggande av skador
1. 2 Servo HÖGER Större utslag ger snabbare ->> hastighet. Mindre utslag ger långsammare -> hastighet. VÄNSTER Större utslag ger
Muskler och Styrka.
Träningslära Olika kapaciteter.
Muskler och träningslära
Ergonomi.
Välkommen till föreläsningen om musklerna
Viaskolan Ht – 13 Ninweh, Ilona & Björn
Anatomi & Styrketräning
Anatomi & Styrketräning
Styrka & styrketräning
VÅRA MUSKLER.
Träningslära.
”Teorin” bakom konditions- och styrketräning!
Idrottsskador.
Styrketräning.
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
Träningslära 9:or ht 11.
Styrka, Power & Snabbhet
Retorik & Argumentation
Löpteknik TFK Löparläger 12-13/
..det beror på vilken sorts styrka man pratar om !
Kroppen Träning Hälsa och kost Allemansrätten
Träningslära Styrka.
Varför ska vi lära oss detta?
Sommarträning 2011 BK Snar Träningstips. Sommarträning 2011 BK Snar Allmänt Träningen avses upprepas 2-3 gånger i veckan. Naturligtvis skall ni ta ett.
Uppvärmning?.
RÖRELSESYSTEMET.
Muskler.
Bäckenbotten -vilken tur, annars skulle allting ramla ur!
STEG 1 grenspecifik orientering fysisk och motorisk utveckling Åland 27 – Helheten avgör.
Muskler Människan behöver skelett, senor och muskler för att kunna röra sig. Det finns tre huvudgrupper av muskler: Skelettmuskler, även kallade tvärstrimmiga.
Vad är styrka? Styrka är den förmågan musklerna har att dras samman
ANATOMI.
STYRKETRÄNING Mia Jönsson FTT14/FTP
Träningslära ÅK8.
Mia Jönsson Idrott och hälsa
Kroppens anatomi.
“Undersökning av naturen”
MYOLOGI ► Läran om musklerna Johan Lundin. 3 olika typer av muskler ► Hjärtmuskel ► Glattmuskulatur ► Skelettmuskulatur ► Över 300 muskler i kroppen,
Musklerna Ca 50 % av kroppsvikten.
ERGONOMI. Vad är ergonomi? Läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar Med enklare språk - att lära sig använda.
BLI DIN EGEN PT! TRÄNINGSPLANERING Att kunna skapa ett funktionellt träningsprogram med inriktning styrka.
Hälsa och träning. Vad är hälsa? Fysiskt välbefinnande Psykiskt välbefinnande Socialt välbefinnande ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt.
Muskler - ursprung, fäste, funktion
KONDITIONSTRÄNING STYRKETRÄNING Träningslära Av: Fredrik Persson.
Idrott och Hälsa Träningslära.
TRÄNINGSLÄRA Våra kroppar är anpassade för ett liv i rörelse. Vad händer med våran kropp när vi rör oss för lite?
Utförda av årskurs 5 studenter på Skandinaviska Kiropraktorhögskolan våren 2010.
Muskler - ursprung, fäste, funktion (Ben)
1 EGEN SOMMARTRÄNING UNDER JULI 2016 FÖR ATT DU SKALL HÅLLA IGÅNG I SOMMAR FÖRESLÅR VI FÖLJANDE TRÄNINGSPASS VARJE VECKA UNDER JULI MÅNAD. 1) LÖPPASS –
Utvärdering PT Mälarhöjdens skola vt2017.
Vad är styrka? Styrka är den förmågan musklerna har att dras samman
Fys vid skador Vid skador finns det alltid något vi kan köra såvida det inte rör sig om hjärnskakning eller liknande med totalvila. Här har ni tre pass.
Träningslära.
Styrka & styrketräning
Muskler - ursprung, fäste, funktion
Läran om människokroppen
Temaarbete under 4 lektioner
Tränings- upplägg grunder
Rörelseappartaten - Skelett & muskler
FRIIDROTT ÅR TRÄNINGSLÄRA.
Anatomi - hur är din kropp byggd?.
EN BRA LEKTION Skapa en lektion utifrån fem angivna mål
Steg 2 ANATOMI UPPVÄRMNING FYSISK TRÄNING
Presentationens avskrift:

Anatomi Skelett

Calcaneus ”Hälen”

B Femur C Patella D Tibia E Fibula

Clavicula ”Nyckelben” A+B Sternum Scapula ”Skulderbladet”

”Nackkotor” Kotor 7 st ”Bröstryggen” Kotor 12 st ”Ländryggen” Kotor 5 st Os coccygis ”svanskotan”

C Humerus D Ulna E Radius

Tuberositas Ossis Scaphoideum ”Båtbenet”

Anatomi muskler

”Knäskålssenan” Patella ligament

Bakre vadmuskulaturen Gastrocnemius Soleus Hälsenan Calcaneal Tendon

Muskulatur framsida lår Quadriceps Femoris

”Höftböjarmuskeln” F Iliopsoas

”Skinkan” Gluteus maximus Hamstrings ”Baksida lår”

A Gluteus Maximus C

B Pectoralis Major Stora bröstmuskeln C Biceps Brachi

Ryggmuskulatur B Erector Spinae

Ryggmuskulatur A Trapezius

A Transversus abdominis B Rectus abdiminis Magmuskulatur A Transversus abdominis B Rectus abdiminis C Internal oblicue D External oblique Behöver ni inte kunna, dock att det finns fyra st!

Muskeln i genomskärning Senfäste Muskelfascia

Muskelfibertyper Det finns två huvudtyper av fibrer i musklerna: långsamma och snabba Namnen syftar direkt till den hastighet med vilken de kan dra ihop sig Långsamma= typ 1, snabba= typ 2 Typ 1 = uthållig, typ 2= ej uthållig. Vid träning kan typ 2 gå över till att bli typ 1

Träna förnuftigt!

Saker att tänka på! Uppvärmning Statisk träning, dynamisk träning Set och reps. Kör inte för tungt i början! Mage sist Stretch

Styrketräningsetik Träna alltid ”fram och baksida! Tänk på vilka muskeltyper ni tränar! Träna alla stora muskelgrupper! Variera styrketräningen! Vila musklerna 48 timmar! Stretcha! Dopning=livsfarligt och rejält korkat!