Makroekonomi med tillämpningar

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Föreläsning 6 Mer om arbetslöshet och inflation – Phillips kurvan
Advertisements

Arbetsmarknaden i samband med finanskrisen
När är penning- respektive finanspolitik effektiv?
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Penningmängd, Inflation och Sysselsättning
Fö 8 – Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik
Fö 7 - Produktionsfaktorer
KONJUNKTURBAROMETERN 25 juli 2013 ROGER KNUDSEN. KONJUNKTURBAROMETERN 25 juli 2013 ROGER KNUDSEN Innehåll •Barometerindikatorn •Konjunkturbarometern Företag.
Inflation  Definition: Allmän stegring av prisnivån  Mäts genom KPI (konsumentprisindex)  Riksbankens mål är att hålla inflationen på 2 procent/år (Riksbanken)
Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne
Löner, löneandel och sysselsättning: några reflektioner
Blanchard kapitel 8 Medellång sikt – AS-AD modellen
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Budgetpropositionen för 2013 Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Nationalekonomiska föreningen 24 september 2012.
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Penningpolitisk uppföljning April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Föreläsning 12 Sammanfattning
Föreläsning 9 Förväntningar och stabiliseringspolitik
Blanchard kapitel 20 Växelkurser, räntor och BNP
Föreläsning 6 Mer om arbetslöshet och inflation – Phillips kurvan
Föreläsning 11 Växelkurser, räntor och BNP
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Östra Göinge 2012 Lokalt företagsklimat.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Kungsör 2012 Lokalt företagsklimat.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Emmaboda 2012 Lokalt företagsklimat.
Penningpolitik och räntebana Lars E.O. Svensson Sveriges riksbank 22 augusti
INFÖR NATIONELLA PROVET
De centrala målen för den ekonomiska politiken ligger fast: full sysselsättning, snabb ekonomisk tillväxt, jämnare inkomstfördelning, rimlig prisstabilitet.
KONJUNKTURBAROMETERN 28 april 2011 Klas-Göran Warginger.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Den öppna ekonomin: en kort introduktion.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Lönebildningsteorier
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Aggregerat utbud och prisnivån.
Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014.
RöttBlått. Socialdemokraternas politik för fler och trygga jobb. Moderaternas politik för sänkt a-kassa och lägre löner. Vi vill: Att alla som kan och.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Åtvidaberg 2012 Lokalt företagsklimat.
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Katrineholm 2012 Lokalt företagsklimat.
Penningpolitik Bo Sjö The MOney Market Penningmarknadsinstrument Vad är penningmarknaden? – Internbank marknaden nästa Löptid up till och.
Negativ ränta Till Hans Tson Söderströms Festschrift SNS, Stockholm 20 februari 2015 Thorvaldur Gylfason.
Fysikexperiment 5p Föreläsning Korrelationer Ett effektivt sätt att beskriva sambandet mellan två variabler (ett observationspar) är i.
Penningpolitik med inflationsmål
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Inflation.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken –
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Centralbanker och det monetära systemet.
Presskonferen s 20 januari Stark konjunktur, låg men stigande inflation Något starkare tillväxt i omvärlden Något starkare tillväxt i Sverige Ökad.
Föreläsning 7 Fysikexperiment 5p Poissonfördelningen Poissonfördelningen är en sannolikhetsfördelning för diskreta variabler som är mycket.
Projekt 5.3 Gilpins och Ayalas θ-logistiska modell A Course in Mathematical Modeling - Mooney & Swift.
Räkna till en miljard 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13,14,15,16,17,18,19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, En miljard är ett.
Inflation och deflation
KONJUNKTURBAROMETERN 26 januari 2012 ROGER KNUDSEN.
Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning
Penningpolitisk rapport 2008:1 Presskonferens 13 februari 2008.
KONJUNKTURINSTITUTET
Monetarism och Philipskurvan
Föreläsning 3 Varu och penningmarknaderna tillsammans IS-LM modellen
IDAG: Varumarknaden i balans + penningmarknaden i balans.
Makroekonomi med tillämpningar
Föreläsning 11 Växelkurser, räntor och BNP
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 26 augusti 2015 Konjunkturläget, augusti 2015.
Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015.
Åsa Olli Segendorf KONJUNKTURINSTITUTET 7 oktober 2015 Lönebildningsrapporten 2015.
1 Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 7: Penningmängd, Inflation och Sysselsättning.
K7: sid. 1 Kapitel 7 Arbetsmarknaden Inkludera arbetsmarknaden. Diskutera flödena på arbetsmarknaden. Hur bestäms löner och priser? Hur påverkas löne-
K9: sid. 1 Kapitel 9 Phillipskurvan, jämviktsarbetslösheten och inflationen   IDAG:   Arbetslöshet, priser och inflation.   Phillips-kurvan – en.
K10: sid. 1 Kapitel 10 Inflation, penningmängdens tillväxt och realränta Effekter av penningpolitik. Tre samband: Phillipskurvan, liksom som tidigare 
1 Icke-linjär regression Sid (i kapitel 16.1)
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
Kap 15 Avvägningen inflation-arbetslöshet
Arbetslöshet, priser och inflation.
Ekonomin på medellång sikt
Presentationens avskrift:

Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 6: Sambandet mellan arbetslöshet och inflation. Phillipskurvan

Dagens föreläsning Sambandet mellan arbetslöshet, priser och inflation Phillipskurvan samband mellan arbetslöshet och inflation relation till den naturliga arbetslösheten Kort- och långsiktig Phillipskurva

Inflation och arbetslöshet i USA, 1900-1960 arbetslöshet (procent) inflation (procent) Under perioden 1900-1960 så var en låg arbetslöshet normalt sett förenad med en hög inflation och tvärtom.

Inflation, förväntad inflation och arbetslöshet AS-kurvan Bygger på en relation mellan prisnivå, förväntad prisnivå och produktionsnivå ( arbetslöshet) Använder specifikt samband mellan prisnivå och variablerna u (arbetslöshet) och z (institutionella faktorer) och markerar att det handlar om viss tidpunkt t:  fångar hur känsliga fackens lönekrav är för förändringar i arbetslösheten

Inflation, förväntad inflation och arbetslöshet, forts. Använder för att uttrycka en relation mellan inflation, förväntad inflation och arbetslöshet  är inflationstakten, (Pt-Pt-1)/Pt-1 e är den förväntade inflationstakten, (Pet-Pt-1)/Pt-1 Härledning av sambandet ovan från sambandet i termer av prisnivåer kräver en del manipulationer och approximationer (se appendix till kapitel 8 och avsnittet om approximationer i appendix 2 längst bak i boken)

Inflation, förväntad inflation och arbetslöshet, forts. Sambandet säger att: En ökning i inflationsförväntningarna, e, leder till en proportionellt sett lika stor ökning i inflationstakten Givet inflationsförväntningarna, e, så leder högre prispåslag, , till högre inflation Givet inflationsförväntningarna, e, så leder en ökning av fackföreningarnas förhandlingsstyrka (ökning i z) till högre inflation Givet inflationsförväntningarna, e, så leder ökad arbetslöshet, u, till lägre inflation

Phillipskurvan Anta att den förväntade prisnivån nästa period är lika med prisnivån denna period: et = 0 Då får vi följande samband: Sambandet kallas för Phillipskurvan och anger ett negativt samband mellan arbetslöshet och inflation Phillips fann ett sådant samband när han studerade Storbritannien och Solow och Samuelson när de studerade USA

Phillipskurvan och pris-lönespiral Arbetslösheten påverkar inflationen via effekten på lönerna Antag att arbetslösheten faller Lönerna stiger pga förbättrat arbetsmarknadsläge Företagen höjer priserna Facken begär högre löner Priserna går upp, osv... Vi får en s k pris-lönespiral

Den ”muterade” Phillipskurvan Det negativa sambandet mellan arbetslöshet och inflation inte så tydligt från 1970 och framåt Varför? Oljeprischockerna under 1970-talet ökade inflationen och arbetslösheten samtidigt Lönebildningen påverkades i större utsträckning av inflationen I många länder infördes (viss) indexering av lönerna till inflation

En traditionell Phillips-kurva Inflation och arbetslöshet i USA, 1948-1969 arbetslöshet (procent) inflation (procent) Fallande arbetslöshet under 60-talet var förenad med en successiv ökningar av inflationen.

En muterad Phillipskurva Inflation och arbetslöshet i USA, 1970-2000 arbetslöshet (procent) inflation (procent) Från och med 1970, så försvinner den entydiga relationen mellan arbetslöshet och inflation i USA Oljechocken, påverkade my, men från 1960 och framåt också konsekvent relativt hög inflation

Mysteriet med den försvunna Phillipskurvan Har antagit att Pte=Pt-1 Om prisnivån ständigt ökar är detta inte ett rimligt antagande Antag istället att facken förväntar sig en viss inflation som beror på tidigare inflation: Parametern  fångar hur förra årets inflationen påverkar den förväntade inflationen i år Ett sätt att tolka Phillipskurvans sammanbrott är att säga att  ökade från ungefär 0 till närmare 1 under 1970-talet Under 1970-talet uppstod en situation med tendenser till ihållande inflation i världsekonomin

Förväntningsbildning Sätt in förväntad inflation i inflationsekvationen Till slutet av 1960-talet verkar inflationsförväntningarna ha varit nära 0 och oberoende av tidigare års inflation, dvs  = 0 Att  >0 innebär att om förra årets inflation var hög så revideras förväntningarna om nästa års inflation uppåt Om förväntningarna är att nästa års inflation är lika med årets inflation är  =1.

Förväntningsbildning, forts Arbetslösheten påverkar förändringen i inflationstakt snarare än inflationstakten i sig Hög arbetslöshet  minskad inflation Låg arbetslöshet  ökad inflation Värdet på  verkar ha gått från ungefär 0 till ungefär 1 i början av 1970-talet

En ny slags Phillipskurva Förändring i inflationen och arbetslöshet i USA, 1970-2000 förändring i inflation (procent) Sedan 1970 negativ relation mellan arbetslöshetens nivå och förändringen i inflationen arbetslöshet (procent)

De två Phillipskurvorna Originalet: Den modifierade Phillipskurvan också kallad den förväntningsutvidgade Phillipskurvan (expectations augmented Phillips curve) Traditionella: ökad u, lägre inflation Nya: ökad u, minskande inflationstakt

Inflation, förväntad inflation och naturlig arbetslöshet Har definierat den naturliga arbetslösheten som den som råder vid P = Pe Innebär att p = pe vid den naturliga arbetslösheten Om vi använder det i får vi: Enligt uttrycket så gäller att den naturliga arbetslösheten: ökar med prispåslaget och faktorer som leder till ökad förhandlingsstyrka hos facket minskar med lönernas känslighet för förändringar i arbetslösheten

Phillipskurvan och den naturliga arbetslösheten Den modifierade Phillipskurvan kan då skrivas som: Förändringen i inflationen beror på arbetslöshetens avvikelse från den naturliga

Phillipskurvan och den naturliga arbetslösheten, forts. Redan på 1960-talet ifrågasattes påståendet att det finns en stabil avvägning mellan arbetslöshet och inflation Milton Friedman och Edmund Phelps hävdade att det inte går att långsiktigt sänka arbetslösheten genom att tillåta lite högre inflation Företag och fackföreningar kommer inte låta sig luras på lång sikt och alltid ha lägre inflationsförväntningar än vad det sedan faktiskt blir Arbetslösheten blir på lång sikt i genomsnitt lika med den som ger upphov till samma inflation som den förväntade. Dvs, på lång sikt är t = et i genomsnitt och arbetslösheten kan därför inte avvika från den naturliga

NAIRU NAIRU är den arbetslöshet som förknippas med stabil inflation Den modifierade Phillipskurvan uttryckt i termer av avvikelser från den naturliga arbetslösheten: Visar att vi kan tänka på den naturliga arbetslösheten som den arbetslöshet vid vilken inflationen inte förändras Non-Accelerating-Inflation Rate of Unemployment

Successiva ökningar i NAIRU i EU Förändring i Inflation och arbetslöshet EU, 1961-2000 70-talet Phillipskurvan verkar ha skiftat åt höger över tiden, vilket tyder på att NAIRU har ökat sedan 60-talet. förändring i inflation (procent) 60-talet 80-tal+ arbetslöshet (procent)

Skift i naturlig arbetslöshet Vad händer om naturlig arbetslöshet förändras, t.ex. genom förändringar i arbetslöshetsersättningen? u’n Slutsats: En ökning i naturlig arbetslöshet från un till u’n innebär att Phillips-kurvan skiftar uppåt/till höger förändring i inflation (procent) un arbetslöshet (procent)

Svensk jämviktsarbetslöshet enligt Konjunkturinstitutet

Svensk jämviktsarbetslöshet (NAIRU) Har stigit enligt de flesta studier Hur mycket och när debatteras Skarp ökning i början av 1990-talet? Svårt att relatera till institutionella förändringar Mer långsam ökning från 1960-talet till mitten av 1990-talet? Lättare att relatera till reformer som kan förväntas ha förbättrat fackföreningarnas förhandlingsposition Minskning under slutet av 1990-talet? Flera av de senaste årens reformer förväntas sänka jämviktsarbetslösheten

Phillipskurvan vid extremt hög och extremt låg inflation Phillipskurvans lutning, dvs den kortsiktiga avvägningen mellan inflation och arbetslöshet beror bl a på hur snabbt inflationen ändras När inflationen är hög, så är den också mycket mer variabel (skiftande) Det blir då viktigare för facken att göra bra prognoser och ha möjligheter att ändra kontrakt och priser. Man kan t ex införa löneindexering så att lönerna automatiskt ändras i takt med inflationen Phillipskurvan blir då nästan lodrät I AS-AD-diagrammet sker då anpassningen till den långsiktiga jämvikten förhållandevis snabbt. Vid riktigt låg inflation eller deflation kan det motsatta inträffa. Om löntagarna inte accepterar nominella lönesänkningar, ens om arbetslösheten blir väldigt hög försvinner sambandet mellan inflation och arbetslöshet.

Sammanfattning Den traditionella Phillipskurvan visar ett negativt samband mellan arbetslöshet och inflation Den baseras på antagandet om att inflationsförväntningarna inte påverkas av inflationen Den modifierade Phillipskurvan tar hänsyn till att inflationsförväntningarna anpassas till den faktiska inflationen Vid den naturliga arbetslösheten är inflationen stabil och kallas därför ibland NAIRU Denna arbetslöshet kan variera mellan länder och över tiden Arbetslösheten kan avvika från NAIRU när inflationen ökar eller minskar