Klimatpåverkan från växtodling

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Energieffektivisering i befintliga fastigheter
Advertisements

Lokala miljövärden Lokala miljövärden Den energi som man använder har framställts på olika sätt. För att bedöma fjärrvärmens.
Växthuseffekten – så fungerar den
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
Att arbeta som klimatrådgivare inom Greppa Näringen
Torben Kudsk Jordbruksverket
Kort om miljön och vår konsumtion
Vad kan vi lära av långliggande gödslingsförsök Lennart Mattsson De svenska platserna.
Repetition inför NP i biologi
Ekonomi i olika klimatåtgärder Klimatkollen Nässjö 18 april 2012.
Underlag till modul 12A Markpackning
Växthusgaser Kyotoprotokollet omfattar sex växthusgaser:
Växthuseffekt och klimatförändringar
Om Cofoten 1.
Klimatkollen på gårdar med mjölk- och köttproduktion
Allmänt om klimat.
Olika djurslags metanproduktion
Kolets kretslopp.
Klimatpåverkan från livsmedel
Beräkningsverktyget i klimatkollen Maria Berglund HS Halland tel
Klimatkollenkurs 18 april 2012 Pernilla Kvarmo Jordbruksverket.
Introduktion till diskussionspass om indirekt energi Anna Hagerberg.
Klimatförändringar och jordbrukets klimatpåverkan – en översikt
Bidra till en hållbar tillväxt i Kalmar län – fler jobb och mer export göra att Kalmar län år 2030 inte har några nettoutsläpp av fossil koldioxid effektivisera.
Välkommen! S eminarium om energieffektivisering i fastigheter Oskarshamn 10 mars 2010.
Varför är CCS viktigt? Klimatkonferens i Göteborg 27 januari 2009 Sten Åfeldt Enhetschef Enheten för kraftproduktion.
Energikällor.
Skogen och växthusgaser Monika Strömgren, Inst. för mark och miljö, SLU.
Varför energieffektivisering?
Växthus-effekten The Greenhouse Effect.
Rätt NPK Bild 3: Markkarteringsmatriser, mark-kartering m.m.
Tolka resultat i klimatberäkningarna
Mat.
Anna Hagerberg Jordbruksverket
Jordbruk i Sverige och Australien
Växthusgasförluster vid hantering av stallgödsel
Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.
Växthuseffekten Försurning Övergödning
Mat.
Klimatåtgärder på gårdsnivå
Beräkningsverktyget i klimatkollen
Potatismodulen ett rådgivningsverktyg Håkan Sandin
1 Strategier för minskad klimatpåverkan - framtidsbilder för markanvändning på landsbygden Rebecka Milestad, Åsa Svenfelt & Kalle Dreborg.
Miljöindikatorer/nyckeltal för mjölkgårdar Christel Cederberg, Svensk Mjölk Greppa Näringen kurs 15/ Uddetorp.
Klimatpåverkan från några vanliga livsmedel
Klimatpåverkan från djurproduktion
Maria Berglund, HS Halland
BRÄNSLEN och vår miljö Annika Adolfsson.
Landstingets klimatpåverkan - energi- och lustgasanvändning ett ständigt pågående förbättringsarbete Per Björkman Teknisk Controller Landstingsfastigheter.
Hur mår Halland? Sofia Frising miljömålssamordnare
Färdplan 2050 Sverige utan klimatutsläpp år 2050 Stig Hammarsten Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation kunna lämna över.
Lokala miljövärden Resurseffektivitet: Snitt: 0,28 Viktat medelvärde: 0,
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Kolets kretslopp.
Kvävestrategi Bildspel Uppdaterat Kväveflödet i marken NO 3 - NH 4 + N 2, N 2 O NH 3 Organiskt N NH 4 + Utlakning Nitrifikation Immobilisering Mineralisering.
KLIMAT OCH VEGETATION. REGNSKOG Regnskogenligger i huvudsak runt ekvatorn.
Av: William, 8E. Biobränslen Bränslen har funnits länge, men har påverkat miljön på ett dåligt sätt, dessa kallas Fossila Bränslen. Endast nyligen har.
Fjärrvärmeåret Marknadsandel av uppvärmning bostads- och affärsbyggnader samt offentliga byggnader Värmepump: inkl. elektricitet förbrukat.
Jordens Klimat & Växthuseffekt. Växthuset Vad är Växthus ? En byggnad av glass eller plast. Tillåta solljus att släppa in. Förhindra värm att slippa ut.
Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Klimatåtgärder på gårdsnivå
Jordbruket i Sverige är klimatsmart
Klimat och miljö.
KLIMATKOLL på VÄSTANKVARN GÅRD
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL?
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Presentationens avskrift:

Klimatpåverkan från växtodling

Utsläpp av växthusgaser, frilandsodling N2O N2O CO2 N2O CO2 NO3- N2O NH3 CO2 Prod. av NPK mark gödsel diesel Växtodling CO2 Prod. av övriga insatsvaror

Utsläpp av växthusgaser vid tillverkning av ammoniumnitrat CO2 N2O Ammoniaktillverkning, NH3 Tillverkning av salpetersyra, HNO3 CO2 Ammoniumnitrat, NH4NO3, granulering

Lustgasutsläpp från mark genom kvävets omsättning tillgång på organiskt material syretillgång tillgång på N markens bakterieflora temperatur nitrifikation denitrifikation N2 N2O NH4+ NO3- NO

Utsläpp vid odling av lantbruksgrödor

Utsläpp vid odling av trädgårdsgrödor

Marken – ett kolförråd Marken är ett kolförråd genom sitt innehåll av organiskt material. Jordbruksmark kan fungera både som en utsläppskälla för koldioxid och en s.k. kolsänka, där kol lagras in. Uppbyggnad av mullhalten = inlagring av kol. Kolinlagring sker om tillförseln av organiskt material är större än nedbrytningen. Nedbrytningen styrs bl.a. av temperatur, syretillgång och vattentillgång. Tillförsel av organiskt material sker främst via stallgödsel och skörderester.

Förbättringsåtgärder växtodling Arbeta med produktivitet och effektivitet – hög och jämn skörd mellan år. Använd mineralgödselkväve som tillverkats med lägsta möjliga utsläpp av lustgas och energianvändning (s.k. BAT-gödsel). Gör kvävebalanser för gården och följ upp från år till år. Minimera spridningsförluster från stallgödsel. Tillämpa energisparande åtgärder.

Förbättringsåtgärder växthusproduktion Produktion i uppvärmda växthus bidrar till utsläpp av växthusgaser framför allt genom energianvändning. Tänkbara förbättringsåtgärder: Användning av förnybara bränslen för uppvärmning. Täckning nattetid under kalla perioder. Energisnål belysning. Energisnåla kyllager. Dessutom: undvik syntetiska köldmedier i ev. kyllager, eftersom dessa riskerar att läcka växthusgaser.

Klimatpåverkan från olika delsteg i brödproduktion