ETT GEMENSAMT EUROPEISKT ASYLSYSTEM – VISION ELLER VERKLIGHET? ASYLMOTTAGANDE – SOCIAL OCH YRKESMÄSSIG INTEGRATION/RE-INTEGRATION ETT GEMENSAMT EUROPEISKT.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och dess tillämpningsförordning (EG) nr 987/2009.
Advertisements

Information om ensamkommande barn
Europeiska kommissionens förslag till:
Svenska Försäkringsföreningens Livförsäkringsseminarium 9 oktober 2012
EU, bakgrund Tre krig: Fransk-tyska , 1: vkr , 2:a vkr
1 Ívar Jónsson Arbetsmarknaden i Västnorden mikroekonomier - almänna förutsättningar.
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder
Disposition - Hållbar utveckling
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Introduktion för nyanlända invandrare
Fjärde Järnvägspaketet Förslag till ändring av direktiv om järnvägssäkerhet Susanna Angantyr och Folke Bark Arlanda
Nationell riskbedömning
13 jan feb apr jul jul nov feb okt nov dec 2006 Antal ledamöter per medlemsland, Europavalet.
Aktörer och institutioner i internationella relationer: EU, NATO & AU
Mottagna och överenskommelser i Västernorrland
EN GEMENSAM EUROPEISK INTEGRATIONSPOLITIK – I SVERIGE?
Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste.
Pensionsåldern i EU-länderna och Island, Norge och Schweiz 2011
13 jan feb apr jul jul nov feb okt nov dec 2006 Europaparlamentet – den enda direkt.
Nationella Nätverket NATIONELLA NÄTVERKET NAVIGATORCENTRUM • april 2010 Nationella Nätverket Med bidrag från Ungdomsstyrelsen 2008,
MERVÄRDESBESKATTNING AV AFFÄRSVERKSAMHET INOM OCH UTOM EU.
Den nationella ungdomspolitiken
Lär mer om EU. Förvaltningspartnerskap Management partnership •Samarbetsavtal 2009 – 2012 mellan Europaparlamentet, EU-kommissionen Sveriges regering.
Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande
Europeiska unionens institutioner
En JoKhaMoshyamexandra Presentation
Vanliga fel vid riskbedömning
22 augusti 2014 Slide N° 1 8 april 2009 Bild nr 1 Urbact-sekretariatet URBACT II 2007–2013 EU-program för territoriellt samarbete om integrerad och hållbar.
Mattias Johansson, Tullbroskolan, Falkenberg –
Vad innebär ett barnperspektiv
Mottagandet av flyktingar och ensamkommande barn – en resurs i Västernorrland
Från framgång till kris
Sören Öman Ändringar i personuppgiftslagen Normgivningsbemyndigandena 1/ Samordningsnummer 1/ Överföring till tredje land med adekvat skyddsnivå.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 RKG 2 juni 2010.
LUPP – lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP är myndigheten Ungdomsstyrelsens verktyg för lokal uppföljning av ungdomspolitiken – en kvalitetsmätning.
Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Sjukvård åt asylsökande Antal asylsökande
Landsbygdsnätverken i Europa Presentation vid Landsbygdsnätverkets träff Hans-Olof Stålgren och Nils Lagerroth.
Arbete med unga som varken arbetar eller studerar Studie av arbetet med unga mellan 16 och 25 år som varken arbetar eller studerar 21 kommuner och 38.
EU (Europeiska Unionen)
Goda exempel från tema Asyl inom Equalprogrammet Det nya socialfondsprogrammet
En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. (Brundtlandkommissionen) De åtgärder.
Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK
1 1 Vänsterskolan Partiskolan Sveriges socialdemokratiska parti bildas 1917 Arbetarrörelsen splittras, revolutioner i hela Europa, Vänsterpartiet.
M I N I S T R Y F O R F O R E I G N A F F A I R S Vad är EU:s uppförandekod? Seminar om ikke-spredning og eksportkontroll, Oslo 2 desember 2005.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
Stockholm 11 december 2008 Mobilising Private Sector Action Rolf Nordqvist.
M i n i s t r y o f I n d u s t r y, E m p l o y m e n t a n d C o m m u n i c a t i o n s S t o c k h o l m, S w e d e n Den svenska IT-politiken Sofia.
Vilka utmaningar står vi inför inom transportsektorn?
Europeiska unionen BIV VT 2010 Tel Tjänste: /
Samarbete i det internationella systemet Kapitel 4.
Regionkommittén. Regionkommittén (ReK) är ett rådgivande organ med uppgift att bedöma Europeiska unionens lagstiftning och politik ur ett lokalt och regionalt.
Europeiska Integrationsfonden för tredjelandsmedborgare.
EU-Regional Policy Structural actions Agenda Större koncentration Mål % av befolkningen i EU (15 medlemsstater) som omfattas.
Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN December 2004 SV Förordningar 1 Sammanhållningspolitiken Kommissionens förslag till nya regler 14 juli.
Linköpings universitet
Uppföljning av regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel.
Europeiska Integrationsfonden för tredjelandsmedborgare.
Målgrupp Flyktingar och anhöriga utgör huvudmålgrupp.
Flyktingmottagande och Integration i Jämtlands län Hans Halvarsson, Länsstyrelsen.
Mottagande av asylsökande Oktober Flyktingsituationen idag.
Om ensamkommande barn April Vem är ett ensamkommande barn? Defineras utifrån FN:s barnkonvention Barn under 18 år Barn som är skilt från sina föräldrar.
Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Januari 2016.
Ingen föds till extremist Tillsammans kan vi förebygga våldsbejakande extremism. Genom förebyggande arbete stärker vi individen och samhället.
Mattias Johansson, Tullbroskolan, Falkenberg –
Massaleveranser till vissa marknader 2009
Internationella rapporten 2016
Strukturen i pappersindustrin 2012
Pappersleveranser till vissa marknader 2009
Socialt ansvarsfull upphandling
Presentationens avskrift:

ETT GEMENSAMT EUROPEISKT ASYLSYSTEM – VISION ELLER VERKLIGHET? ASYLMOTTAGANDE – SOCIAL OCH YRKESMÄSSIG INTEGRATION/RE-INTEGRATION ETT GEMENSAMT EUROPEISKT ASYLSYSTEM - CEAS EU-DIREKTIVET OM MINIMINORMER FÖR ASYLMOTTAGANDE SVENSKA MOTTAGANDESYSTEMET EQUAL OCH EUROPEISKA FLYKTINGFONDEN TEMA ASYL – NTG-ASYL

ETT GEMENSAMT EUROPEISKT ASYLSYSTEM TAMMERFORS 1999 HAAG 2004 EU-DIREKTIV OM MINIMINORMER FÖR MOTTAGANDE AV ASYLSÖKANDE – 2005 EUROPEISKA FLYKTINGFONDEN, EQUAL EUROPEISKT MIGRATIONSNÄTVERK 2003 – 2007 RAPPORT MOTTAGANDESYSTEM NATIONELLA KONTAKTPUNKTER – SCB, MV, IV EUROPEISKT ASYLKONTOR 2010

MOTTAGANDEDIREKTIVET RÅDETS DIREKTIV 2003/9/EG av den 27 januari 2003 om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna

MOTTAGANDEDIREKTIVET ARBETSMARKNAD YRKESUTBILDNING UTBILDNING/SKOLA HÄLSO/SJUKVÅRD BOENDE INFORMATION SÄRÅTGÄRDER UTSATTA GRUPPER KOMPETENSUTVECKLING PERSONAL

MOTTAGANDEDIREKTIVET Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer … i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Direktivet syftar särskilt till att säkerställa full respekt för den mänskliga värdigheten… Det bör fastställas mininormer för mottagande av asylsökande som under normala förhållanden räcker till för att ge dem en värdig levnadsstandard och jämförbara levnadsvillkor i alla medlemsstater.

MOTTAGANDEDIREKTIVET Det ligger i miniminormernas natur att medlemsstaterna får införa eller bibehålla mer förmånliga bestämmelser för tredjelandsmedborgare och statslösa personer som söker internationellt skydd i en medlemsstat.

MOTTAGANDEDIREKTIVET Art. 11 Arbetsmarknad Medlemsstaterna skall fastställa en tidsperiod som börjar löpa från och med den dag då asylansökan lämnats in och under vilken en sökande inte skall ha tillträde till arbetsmarknaden.

MOTTAGANDEDIREKTIVET Art. 12 Yrkesutbildning Medlemsstaterna får ge asylsökande tillträde till yrkesutbildning oavsett om de har tillträde till arbetsmarknaden eller ej. Art. 17 Materiella mottagningsvillkor Medlemsstaterna skall i den nationella lagstiftningen för genomförande av bestämmelserna i kapitel II om materiella mottagningsvillkor och hälso- och sjukvård beakta den speciella situationen för utsatta personer, till exempel underåriga, underåriga utan medföljande vuxen, funktionshindrade, äldre, gravida, ensamstående föräldrar med underåriga barn, och personer som utsatts för tortyr, våldtäkt eller andra allvarliga former av psykologiskt, fysiskt eller sexuellt våld.

MOTTAGANDEDIREKTIVET Art. 24 Personal och resurser 1. Medlemsstaterna skall genom lämpliga åtgärder se till att myndigheter och andra organisationer som ansvarar för genomförandet av detta direktiv får tillräcklig utbildning med hänsyn till både manliga och kvinnliga asylsökande. 2. Medlemsstaterna skall anslå de medel som behövs för att kunna genomföra de nationella bestämmelser som antas för genomförandet av detta direktiv.

UPPFÖLJNING EU-KOMMISSIONEN: ENKÄT OCH SKRIVBORDSANALYS - ODYSSEUS ENKÄTSVAR SENAST JULI 2006! RAPPORT OCH KONFERENS BRYSSEL SEPTEMBER 2006 KONFERENS MALMÖ NOVEMBER 2006

MOTTAGANDEDIREKTIVET Jan O Karlsson den 19 april 2002: "[Vi har] fått till stånd en miniminivå. Jag skyndar mig att tillägga att om detta skulle översättas till svenska förhållanden skulle det bli ett fruktansvärt steg tillbaka. Det är heller inte fråga om det, utan vi har en helt annan standard.” Barbro Holmberg oktober 2003: ”Miniminormer är ingen lösning på flyktingarnas problem. De kan dra ner standarden till en absolut lägsta nivå. I praktiken står det då länderna fritt att tillämpa vilken politik som helst…”

SVERIGE 2005 BOENDE – DRYGT 50 PROCENT EBO 43 PROCENT I ORGANISERAD VERKSAMHET 3 PROCENT ARBETAR – 715 PERSONER (606) 40 PROCENT HÄLSOSAMTAL SJUKVÅRD EJ LAGREGLERAD SOLNA, HEDEMORA, KRISTIANSTAD, FAGERSTA… RRV, RR, STATSKONTORET: TYDLIGARE STYRNING, REALISTISKT UPPDRAG? KOSTNADSEFFEKTIVITET? ”ORGANISATIONEN ÄR SLUTEN GENTEMOT OMVÄRLDEN… …UPPENBARA BRISTER…EXTERN TILLSYN BEHÖVS”

SVERIGE 2006 FRÅN MV:s INTERNUTREDNINGAR TILL REGERINGENS ÖVERSYNSUTREDNING MV:s UPPDRAG, LMA ENSAMKOMMANDE BARN OCH UNGDOMAR ”MIGRATIONSVERKET BEFRIAS FRÅN SIN DUBBLA ROLL SOM VÅRDARE OCH BESLUTSFATTARE”

Organisering av asylmottagandet i Europa Ingen organisatorisk åtskillnad Uppdelning mellan central och regional nivå Organisatorisk åtskillnad Sverige Polen Österrike Tyskland Ungern Italien Slovakien Irland Nederländerna Danmark Storbritannien Grekland Belgien Spanien Finland Frankrike

NTG-ASYL PROJEKTERFARENHETER EQUAL OCH EUROPEISKA FLYKTINGFONDEN – GODA EXEMPEL INTERNATIONELLA HÄLSOKOMMUNIKATÖRER 5 T - Tid, tillit, tydlighet, tillgänglighet och tro på framtiden KUNSKAP GENOM FORSKNING: WHILE WE ARE WAITING EN VÄNTAN UNDER PÅVERKAN MOTTAGNINGENS INTEGRATION TRE SYSTEM NTG-asyls REFERENSGRUPP: ORGANISATORISK ÅTSKILLNAD PRÖVNING - MOTTAGANDE ASYLPOLITISKA PROGRAM FRÅN TVÅ RIKSDAGSPARTIER

NTG-ASYL GRANSKNING ANALYS FORSKNING GODA EXEMPEL KUNSKAPS- OCH OPINIONSBILDNING POLICYPÅVERKAN

NTG-ASYL NYHETSBREV TEMA ASYL ETT FÖNSTER, ÖPPET MOT ALLMÄNHETEN KAMMAKARGATAN 41, STOCKHOLM