Matspjälkningen spjälka = dela upp i bitar. Enzymen spjälkar stora molekyler Enzymen fungerar som saxar. De kapar långa molekylkedjor i kortare bitar.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vårt blodomlopp Våra celler behöver hela tiden syre och olika näringsämnen.
Advertisements

Matspjälkningsprocessen
METABOLISM KOLHYDRATER (GLUKOS).
Munnen Magsäck Tolvfingertarmen Tunntarmen Tjocktarmen
Cellen.
Från gen till protein Niklas Dahrén.
Din kropp består av miljarder celler!
Tarmar, Levern, Njurar, Tänder, Hjärna, Nerver, Öga, Öra, Näsa, Tunga
Människokroppen Matspjälkningen.
Energigivande näringsämnen
Kroppens blodsystem Sambandet mellan Hjärtat Lungorna Matspjälkningen
Kroppens blodsystem Sambandet mellan Hjärtat Lungorna Matspjälkningen.
Maten.
Naturkunskap B - Brinellgymnasiet
Repetition inför NP i biologi
Kroppens blodsystem Sambandet mellan Hjärtat Lungorna Matspjälkningen.
Matspjälkning.
Hjärtat och blodomloppet
Människokroppen Matspjälkningen.
Näringsämnen i kroppen
Matspjälkning.
Repetition inför NP i biologi
En liten pp om vårt energisystem
Hjärtat och blodet Blå grupp.
Matsmältningssystemet
matsmältningssystemet
Mål: Människans organsystem, organens namn, placering och funktion.
En pp om blodomlopp och andning alltså andningsystemet
Vilken kemi behöver vi för att leva?
Blodet … och transporterna I vilka delar av kroppen finns det blod?
Blodet och kroppens transportsystem
Matsmältningen börjar i munnen.
Vad behöver vi mat till? Energi Byggmaterial Cellandning:
ANDNING Sid
Introduktion till metabolismen
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Matspjälkningen Matspjälkningskanalens olika delar och organ Munhålan
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Matspjälkningen 7m långt magtarmkanalen. Tar 24 h att gå igenom.
Vad ska du äta och varför ?
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Näringsämnen.
MMM5 - Proteiner II. Kött Kött ~ muskelvävnad –Egentlig muskel, den delen som kan kontraheras (aktin och myosin) –Bindväv (kollagen) –Mellanlagrat fett.
MATSPJÄLKNINGEN Station 2: Magsäcken Station 1: Munnen
Repetition.
MATSPJÄLKNINGEN.
Kolhydrater Tre grupper.
Biologi Människokroppen Matspjälkningen
Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2015 Årskurs 8 BMSL
Livsmedelskemi.
Blodomloppet.
ÄMNENA I MATEN.
BIOLOGI - Människokroppen
Människan – din hälsa I arbetsområdet kommer vi att studera människokroppen och vad som påverkar din mentala och fysiska hälsa. Vad behöver du egentligen.
Repetition av näringslära
Håkan Tornhagsskolan 2016 I.Organism II.Organ III.Vävnad IV.Cell V.Organell VI.Molekyl VII.Atom VIII.Proton/Neutron/ Elektron IX.Kvarkar Cellandning.
Fetter Energirika ämnen som används som reservnäring Fett = Ester glycerol + 3 st fettsyror Två sorters fetter vegetabiliska och animaliska Bryts ner till.
Matstrupe Lever Magsäck Bukspottskörtel Gallblåsa Tunntarm
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7.
Matspjälkningsprocessen
Proteiner 10.3.
Matspjälkningen 1 Våra födoämnen
Matspjälkningsapparaten
Näringsämnen i kroppen
Hjärtat och blodomloppet
Matspjälkningen.
Människokroppen - celler i samarbete
Presentationens avskrift:

Matspjälkningen spjälka = dela upp i bitar

Enzymen spjälkar stora molekyler Enzymen fungerar som saxar. De kapar långa molekylkedjor i kortare bitar. De korta bitarna (små molekylerna) klarar att komma igenom tarmväggen in i blodkärlen.

Matspjälkningen startar i munnen I munnen spjälkas kolhydrater. Tuggandet sönderdelar maten. Enzymet heter amylas och finns i saliven. Amylas bryter ner stärkelse till maltos. (stärkelse är en form av kolhydrater)‏

I matstrupen spjälkas ingenting 0

Matspjälkningen fortsätter magen I magen spjälkas proteiner. Magsäckens muskler knådar maten. Saltsyra (Hcl) dödar bakterier HCl hjälper enzymet pepsin att bryta ned proteiner till peptider (korta kedjor av aminosyror).

Matspjälkningen i tolvfingertarmen Nu spjälkas fettet. Från gallblåsan kommer galla och gallsalter som sönderdelar större fettdroppar till mindre droppar. Enzymet lipas spjälkar fetterna.

Matspjälkningen i tunntarmen Näringen tas till vara i tunntarmen Spjälkade molekyler tas upp av tunntarmens vägg. Väggen är veckad för att få större yta. Ytförstoringen ger ökad absorption av näringsämnen. Tarmens veck kallas tarmludd. Blodet kan ta upp:  Glycerol och fettsyror  Druvsocker (från kolhydraterna)‏  Aminosyror (från proteinerna)‏

Diskutera Vad har tarmluddet gemensamt med blodets kapillärer, lungplåsorna eller njurens konstruktion?

Matspjälkningen – lagring i levern Blod och lymfkärl transporterar till levern Levern portionerar ut näring i blodet och vidare till cellerna. Lätt rörlig energireserv, i form av glykogen. Förutom glykogen, lagras även proteiner, fetter och vitaminer (A och B12).

Levern Tillverkar en halv liter galla varje dag. Gallan lagras i gallblåsan Gallan finfördelar fett i tolvfingerstarmen Levern  renar blodet från skadliga ämnen (med gallan i tarmen)‏  Gör läkemedel vattenlösliga  Bryter ner hemoglobin Levern bryter ner alkohol Den skadas av för mycket alkohol Gulsot gör att gallans gula färg hamnar i blodet och gör huden gul

Matspjälkningen tjocktarmen Här hamnar det som kroppen inte kan bryta ner.

Mer om... Matsmältningen Bra info: How stuff works: htm htm