Ungdom i det offentlige rom Björn Andersson Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet
L ø rdagskveld Nattl ø perne Halfdan Egedius 1893
Telemarksjenter Erik Werenskiold 1883
Gade i Krager ø Fritz Thaulow1882
Military Manoeuvres Richard Thomas Moynan, Dublin 1891
Kampen for tilv æ relsen Christan Krohg 1889
Albertine i politil æ gens ventev æ relse Christan Krohg
Efterkrigstidens ungdomskultur Ny tid - men sega strukturer
Vad ä r offentligt? öppet,tillgängligt gemensamt, kollektivt
Ungdomsoffentlighet Sociala territorier Struktur av sociala till- h ö righeter och kate- gorier
Offentlighet i ett utvecklingsperspektiv självständighet och nya beroenden rum för att pröva och för att säkra hitta det egna och orientering mot kollektiv närhet och distans
Senmodern offentlighet? privatisering, intimisering nya media och kommunikationsformer strukturerad fritid globalisering
Staden som arena f ö r upplevelser
Offentligt liv ä r IRL interaktion ansikte mot ansikte kroppslig närvaro autencitet - en del måste ”göras”
Stadens ungdomsoffentlighet Lokal offentlighet Grannskapet, lokalt centrum och fritidsg å rden. Flest yngre, mer killar Och st ö rre omfattning i omr å den med flerbostadshus.Fr å n aktivitetsbase- rade relationer till relationsbaserade aktiviteter. Debuter; en gemensam ungdomsv ä rld. Tillh ö righet viktig. B å de integrerande och segregerande mekanismer. Social struktur kring tv å grupperingar: de tuffa/coola erfarenhet innefolket stilmedvetenhet Cityoffentlighet Stadens ö ppna rum, samlings- och n ö jesst ä llen. Mer differen- tierad, m ö te med det fr ä mmande. Ö kar med å lder och tjejer ofta tidiga. Stilar b å de f ö rkroppsligade och f ö rrumsligade.Hitta egna st ä llen: caf é livet.
Olika platser stråk stamställen gömställen
Olika m ö nster de uteorienterade de lokala de urbana de privat orienterade
Å ldersfaser Tidiga tonåren - det lokala dominerar. Tillfälliga besök i stadens centrum. Mellan 16 och 18 år - gymnasiet. Ökad rörlighet och orientering mot city. Caféliv. Över 18 år - kommer in på krogar och klubbar. Staden som bas för nöjesliv.
Offentlighetens sociala problematik tester av gränser nya erfarenheter identitet; kön, grupp möte med andra nöje, berusning, utlevelse kompensatoriska behov utanförskap
Offentlighetens dialektik idyllisering - problemfixering enighet - konflikt läroprocesser - utanförskap