AT-dag Strama Skåne Mattias Waldeck

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Advertisements

Mål med Stramas förslag till åtgärdsprogram
Akut bronkit Sigvard Mölstad.
Bengt Ljungberg Infektionskliniken, Lund
Hud- och mjukdelsinfektion ,
Antibiotikaförbrukningen har ökat i Sverige de senaste två åren
Att bota infektioner - även i framtiden
Kvartalsstatistik från Strama kvartal 1, 2009 Antibiotika som förskrivs på recept: • Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och.
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Behandling av kronisk hepatit C hos vuxna och barn
Antibiotikaval Norrman / Pikwer ©
ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) producerande bakterier
Okomplicerad cystit i slutenvård
Hos kvinnor med nedre, okomplicerad UVI i behov av antibiotikabehandling är nitrofurantoin och pivmecillinam likvärdiga förstahandspreparat enligt Stramas.
Antalet smittade i samhället utomlands har ökat
NEDRE LUFTVÄGSINFEKTIONER
Urinvägsinfektioner AT-dag Strama Skåne Mattias Waldeck.
Luftvägsinfektion Skilj på övre och nedre luftvägsinfektion-förekommer ofta samtidigt. Diagnosen beror på besöksorsak och vilka besvär som dominerar Övre.
Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö
Strama Skåne Antibiotika öppen vård Skåne 2010 Förskrivare, typ av antibiotika, antibiotika vid luftvägsinfektion, antibiotika vid urinvägsinfektion, antibiotika.
Urinvägsinfektioner.
Monurol - fosfomycin ATC-kod: J01XX01 Godkänd:
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Karolinska Institutet, Strama och Apoteket AB Eva Pettersson.
Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien
Nedre UVI inom slutenvården
SAMHÄLLSFÖRVÄRVADE NEDRE LUFTVÄGSINFEKTIONER
Antibiotikabehandling av infektioner under diafragma
Okomplicerad cystit i slutenvård
Ökad antibiotikaresistens
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
AT-dag Strama Skåne Mattias Waldeck
Blåskatarr hos kvinnor – en besvärlig bagatell?
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Urinvägsinfektioner hos barn
Urinvägsinfektioner AT-dag Strama Skåne Mattias Waldeck.
Infektionsproblem på intensiven Bengt Gårdlund,
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Urinvägsinfektioner hos vuxna
Läkemedelsverkets workshop om sinuit – år 2004
Nedre luftvägsinfektioner
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Ett samarbetsprojekt STRAMA, Apoteket AB och Karolinska Institutet.
Tre förskrivningsstudier i primärvård Diagnos-förskrivningsstudierna 2000, 2002 och 2005.
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
Antibiotikaresistens orsaker – konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010.
Terapiriktlinjer.
Antibiotikabehandling
Bakterier som orsakar urinvägsinfektioner
AT-dag Strama Skåne Mattias Waldeck
På landstingsnivå utförs Stramas arbete av mer än 30 lokala grupper som ofta har nära anknytning till läkemedelskommittéerna. Arbetet består bland annat.
Hur kan vi bemöta den ökande antibiotikaresistensen?
Urinvägsinfektioner AT-dag Strama Skåne Mattias Waldeck.
Sveda och trängningar. ”Det svider och tränger” En kvinna som plötsligt får besvär med sveda och trängningar har nästan alltid en urinvägsinfektion En.
Okomplicerad cystit i slutenvård Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg.
UVI ABU hos äldre patienter Regionala Strama Västra Götaland.
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016.
MRB.
Stramas Punktprevalensstudier (PPS)
Afebril UVI – handläggning på vårdcentral
Afebril UVI – handläggning på vårdcentral
Vårdrelaterade infektioner & Antibiotika
Strama Jönköping Kvartal
UVI ABU hos äldre patienter
Mats Ericsson Smittskyddsläkare Region Uppsala
Antibiotika(resistens) & vårdrelaterade infektioner
Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net
Akut cystit Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning.
Strama Jönköping Kvartalsrapport 2, 2019
Presentationens avskrift:

AT-dag 091117 Strama Skåne Mattias Waldeck Urinvägsinfektioner AT-dag 091117 Strama Skåne Mattias Waldeck

Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor Övre UVI hos kvinnor UVI hos gravida UVI hos män KAD och UVI UVI hos äldre Antibiotikaförbrukning och resistens Terapiriktlinjer www.skane.se/lakemedelsradet Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna www.infektion.net Läkemedelsverket, Behandlingsrekomendationer nedre UVI hos kvinnor, 2007

Vilken typ av UVI? Okomplicerad: UVI hos person med normala urinvägar Sporadisk: högst 1 UVI senaste 6 mån och högst 2 det senaste året Nedre (cystit): akut dysuri utan feber Samhällsförvärvad Kvinna eller man Komplicerad: avvikelser som ger försämrat urinavflöde Recidiverande: minst 2 ab-beh UVI senaste 6 mån eller minst 3 senaste året Övre (pyelonerfrit): inf i njurparenkymet, feber, allm symtom, flanksmärta Nosokomial: debut >48 tim efter inläggning eller uppstår i vårdsituation

Signifikant bakteriuri Kvinnor: primärpatogen >=103 CFU/ml sekundärpatogen >= 104 CFU/ml Män: primär-/sekundärpatogen >=103 CFU/ml

Urinvägspatogener Primärpatogena arter: Bakterier som kan orsaka UVI hos personer med normala urinvägar, E coli, Stafylokockus saprofyticus Sekundärpatogena arter: Bakterier som sällan orsakar förstagångs-UVI hos personer med normala urinvägar t ex Proteus, Klebsiella, Pseudomonas Tveksamt patogena arter: Bakterier som ingår i den uretranära floran och sällan ger UVI

Etiologi UVI Kvinnor Män E. Coli 78% 54% Klebsiella/enterobakter 6,4% 11% Proteus 2,8% 1% Pseudomonas 0,7% 3% E. faecalis 4,0% 8% S. saprofyticus 2,4% 0,8% Övrigt 5,7% 14%

Asymtomatisk bakteriuri, ABU Kvinnor: >=105 CFU/ml av samma bakteriestam i 2 odlingar i frånvaro av urinvägssymtom Män: >=105 CFU/ml i frånvaro av urinvägssymtom

Behandla inte ABU Ofta lågvirulenta Skydd mot mer patogena / invasiva stammar Ger ej försämrad njurfunktion Ger ej ökad sjuklighet eller dödlighet Risk för selektion av resistenta stammar

Screena för och behandla ABU endast vid: Under tidig graviditet Efter behandling av ABU under graviditet Före TURP eller annat urologiskt ingrepp med risk för slemhinneblödning Vid ureas-positiva bakterier: Proteus Morganella Providencia Klebsiella (ibland) Pseudomonas (ibland)

Akut cystit / nedre UVI Symtom från urinvägarna Akut insättande sveda vid miktion, dysuri Urinträngningar Ökad miktionsfrekvens

Akut cystit / nedre UVI hos kvinnor Vanligt Hög självläkningsfrekvens, 30-50% Feber < 38o Diagnostiska test: Nitrittest Granulocyttest Urinodling (tas i regel inte vid sporadisk okompl.) Diff diagnoser: Uretrit orsakad av STI - Klamydia! Vulvo-vaginit orsakad av candida Atrofisk slemhinna (östrogenbrist) Överdriven u-livs hygien

Akut cystit / nedre UVI hos kvinnor Behandling: pivmecillinam (Selexid) 200 mg x 3 i 5 dgr nitrofurantoin (Furadantin) 50 mg x 3 i 5 dgr trimetoprim 300mg x 1 eller 160 mg x 2 i 3dgr I andra hand: cefadroxil 500 mg x 2 i 5 dgr Uppföljning: behövs ej!

Recidiverande cystit kvinnor Vanligt, 30% inom 6 mån efter akut cystit Riskfaktorer: Pessar, spermiedödande medel Ny sexualpartner Sjunkande östrogennivåer Ab-beh senaste mån, störningar i vaginalflora Diagnostik: Urinodling med resistensbestämning!

Recidiverande cystit kvinnor Behandling: Som vid sporadisk akut cystit Växelbruk! Ej trimetoprim om det använts senaste 6 mån Utredning: Radiologisk utredning sällan indicerat förutom vid upprepade recidiv av stenbildare Gyn-us, slemhinneatrofi?, prolaps?

Recidiverande cystit kvinnor Profylax: Identifiering och åtgärd av riskfaktorer Regelbunden och fullständig blåstömning Östrogensubstitution till äldre Miktion efter coitus Hiprex, saknar vetenskapligt stöd för att kunna rekommenderas Tranbärsjuice, ej tillräckligt väldokumenterat, stora mängder behövs

Reinfektionsprofylax med antibiotika i utvalda fall Ges under 4-6 månader trimetoprim 100mg x 1 nitrofurantoin 50 mg x 1 I andra hand: cefadroxil 250 mg x 1 1 tabl regelbundet till natten efter blåstömning alt 1 tabl i anslutning till samlag (effekt 1 dygn) Följ upp och utvärdera!

Fynd vid övre och nedre UVI Övre Nedre Feber ++ nej Flanksmärta ++ nej Dysuri +/- ++ Pollakisuri +/- ++ Urgency +/- ++ Uretral flytning -- -- CRP ++ --

Akut pyelonefrit / Febril UVI / övre UVI hos kvinnor Feber, frossa, flanksmärta, palpationsömhet över njurloger Allmän sjukdomskänsla, illamående, kräkningar Ca 1/3 saknar symtom från nedre urinvägarna Symtom från övre urinvägarna kan saknas, särskilt hos äldre Sjukhusvård vid kräkningar, allmänpåverkan, hög ålder och graviditet

Akut pyelonefrit hos kvinnor Diagnostik: Nitrittest Granulocyttest Urinodling + resistensbestämning Blododling vid sjukhusvård Kreatinin CRP, vita

Akut pyelonefrit hos kvinnor Behandling Samhällsförvärvad okomplicerad sporadisk Parenteralt: cefotaxim (Claforan) 1 g x 3 Peroral: ciprofloxacin 500 mg x 2 efter res-best. trim-sulfa 160 mg/ 800 mg x 2 (halverad dos till äldre) andrahandsval ceftibuten (Cedax) 400 mg x 1 Behandlingstid 10-14 dagar 7-10 dagar vid mild -måttligt svår inf hos yngre kvinnor om ciprofloxacin används

Akut pyelonefrit hos kvinnor Behandling Vårdrelaterad, komplicerad eller recidiverande infektion Cefotaxim (Claforan) Ceftazidim (Fortum) Ampicillin + aminoglykosid Piperacillin + tazobactam (Tazocin) Ciprofloxacin Vid pc-allergi typ-1 ciprofoxacin aminoglykosid aztreonam (Azactam)

Akut pyelonefrit hos kvinnor Uppföljning och utredning Kontrollodling av urinen 2-4 v efter avslutad ab-behandling Vid enstaka okomplicerad pyelonefrit - ingen utredning. Vid recidiv inom 1 år - urografi/ultraljud Vid infektion med stenbildande bakterier som återfinns vid kontrollodling - urografi/ultraljud + cystoskopi

UVI hos gravida Relaxation av muskeltonus i urinvägarna Ökad blåskapacitet Förlångsammad urinpassage Mekanisk kompression av uretär Ökad risk för pyelonefrit 20-40% av gravida med obehandlad ABU riskerar insjukna i akut pyelonefrit

UVI hos gravida Behandling Antibiotikabehandla alltid ABU under graviditet Screening för bakteriuri ca v 16 Behandling som vid akut cystit Undantag: ej trimetoprim i första trimestern Kontrollodling 1-2 v efter avslutad behandling Om >=2 ABU/cystit episoder rekommenderas profylax resten av graviditeten nitrofurantoin 50 mg till natten eller cefadroxil 250-500 mg till natten

UVI hos gravida Febril UVI / akut pyelonefrit Risk för komplikationer - behandling inleds på sjukhus Ökad distributionsvolym och snabbare elimination via njurarna av betalaktam-ab Behandling cefotaxim (Claforan) 1 g x 3-4 vid typ 1 pc-allergi aztreonam (Azactam)1 g x 3-4 ceftibuten (Cedax) 400 mg x 1 Behandlingstid 10-14 dagar Därefter reinfektionsprofylax t o m 1 vecka efter partus.

UVI hos män I princip alltid att betrakta som komplicerad Prostatan ofta samtidigt infekterad Kronisk bakteriell prostatit kan ge recidiverande UVI PSA ofta övergående förhöjt vid febril UVI Begränsat antal perorala preparat som penetrerar in i prostata

UVI hos män Behandling: Uppföljning: Nedre UVI: ciprofloxacin 500 mg x 2 i 14 dagar trimetoprim 160 mg x 2 i 14 dagar Övre UVI: parenteral beh som hos kvinnor peroral uppföljning med ciprofloxacin alt trim-sulfa ABU: ingen behandling förutom vid stenbildande bakterier Uppföljning: Kontrollodling 2-4 v efter avlutad beh

UVI hos män Utredning: om recidiverande distal UVI eller anamnes på försämrat urinavflöde - flödesmätning, resurinbestämning, cystoskopi Vid komplikationsfritt förlopp av enstaka febril UVI är utredning med urografi/ultraljud ej nödvändig Glöm inte prostatapalpation!

KAD och UVI Efter ca 10-14 dagars KAD-bärarskap har nästan alla bakteriuri! Ibland flera olika bakterier i urinodlingen Sveda, trängningar, urinläckage kan bero på mekanisk irritation Febril UVI vid KAD ofta utan fokala symtom MEN feber vid KAD har ofta annan orsak än UVI Urinodling helst genom aspiration via punktion av KAD-slangen Blododla vid febril UVI!

KAD och UVI Överväg alltid att avveckla KAD RIK eller suprapubiskateter istället? Byt KAD under ab-beh vid infektion med ureas-positiva bakterier Om upprepade febril UVI vid KAD-byte kan profylax ges som engångsdos i samband med byte (2 timmar före)

UVI hos äldre ABU vanligt hos äldre på institution Kvinnor 25-50% Män 15-30% Vanligt att akut cystit misstänks, orsakar ca 60% av alla antibiotikaordinationer på särskilt boende Behandling av ABU minskar ej frekvens symtomgivande UVI Obehandlad ABU leder inte till ökad sjuklighet eller dödlighet

Misstänk nedre UVI vid: Akut insättande miktionsbesvär Nytillkommen eller förvärrad urininkontinens

UVI hos äldre Ospecifika symtom som nedsatt aptit, nytillkommen svaghet, oro, konfusion hos person med positiv urinodling utan feber och utan fokala symtom från urinvägarna är inte orsakad av UVI Vid feber utan fokala urinvägssymtom är pos prediktiva värdet av pos urinodling bara 12%, dvs nästan 9/10 har feber av annan orsak än UVI.

UVI hos äldre Illaluktande urin är inte indikation för ab-behandling ”Ful urinsticka” är inte indikation för ab-behandling Undvik ”pnuvi”-begreppet. Pat med pneumoni och positiv nitur-test utan urinvägssymtom behöver inte med automatik ha Claforan!

Andel resistens, E coli i urinodlingar, öppen vård, Mellersta sjv distr

Kom ihåg! Behandla inte ABU (undantag gravida) KAD bärare har alltid bakterier i urinen Behandla inte nedre UVI hos kvinnor med kinoloner Odla alltid vid: Recidiverande, komplicerad eller vårdrelaterad UVI Vid UVI efter utlandsresa (ESBL?) Febril UVI UVI hos gravida Vid terapisvikt