Detta är våld ”Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet.” FN:s deklaration

Isdals definition av våld ”Våld är varje maktmissbrukande handling riktad mot en annan person som genom att denna handling skadar, skrämmer, smärtar eller kränker, får den andra personen att göra något mot sin vilja eller att sluta göra något den inte vill.” Per Isdal

Olika former av våld i nära relationer Fysiskt våld Psykiskt våld Sexuellt våld Materiellt våld Latent våld

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, Vägen till hjälp Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra.” Sören Kirkegaard

Historia 1864 Mannens rätt att aga sin hustru upphävs 1884 Ogifta kvinnor blir myndiga 1920 Gifta kvinnor blir myndiga Upphör giftermål eller barnsbörd att vara en saklig grund för avsked Lag mot våldtäkt inom äktenskapet 1979 Lag mot barnaga 1982 Kvinnomisshandel läggs under allmänt åtal Kvinnofridslagstiftningen 2007 Barnen klassas som brottsoffer vid bevittnat våld

Många drabbade År 2010 gjordes i Kronoberg 334 anmälningar av misshandel mot kvinnor över 18 år och 213 anmälningar om sexualbrott. År 2010 gjordes i Kronoberg 56 anmälningar om misshandel av barn 0-6 år (ökning 46%) 160 anmälningar om misshandel av barn 7-14 (ökning 27%) (BRÅ) I över 70 % av de anmälda fallen är gärningsmannen en person som är bekant med eller närstående till kvinnan. Mörkertalen är dock stora, en tredjedel av de våldshändelser som utsatta kvinnor uppgav anmäls till polisen. (Brå 2009). 75 000 kvinnor drabbas varje år. 16 kvinnor dödas varje år. 1 misshandlad kvinna begår självmord varje år. 4 män begår årligen självmord efter att ha dödat sin partner.

Våldets normaliseringsprocess Den process i vilken våld blir ett normalt drag i vardagen och som leder fram till att våldet accepteras och försvaras Kontroll och isolering Växling mellan våld och värme Psykiskt våld Våldet bortförklaras Skuld o skam Livsutrymmet minskas

Det traumatiska bandet till förövaren Emotionellt band Kärlek Rädsla Hat Medlidande Skuld Hopp Sammansatt band Vilja att förstå mannen Beroende Internalisering

Relationen Våldscykeln Våld Spänning Försoningsperiod Blir grövre och grövre Relationen Spänning Byggs upp, relationen känns inte lika fin längre Försoningsperiod Ånger, förtvivlan (utövaren), förlåtelse (utsatt). Kan vara en fin tid. Stor skillnad i hur länge denna period varar. ”Försoningssex” kan ske för att inte hamna i ”våld” direkt.

Ett bra förhållningssätt vid samtal med den utsatte/utövaren eller vittnet. Försök skapa säkerhet, stöd och trygghet Bemöt respektfullt och empatiskt Ta dig tid att lyssna Inte pressa Våga fråga Undvik egna värderingar Var inte för känslosam

Att tänka på vid bemötandet!!! Var uppmärksam på signaler Våga fråga! Exempel på direkta frågor: Har din partner någonsin slagit, sparkat eller skrämt dig på annat sätt? Har din partner eller fd partner någonsin slagit eller gjort dig illa? Har partnern någonsin hotat att göra dig illa? Exempel på indirekta frågor: Alla par bråkar ibland. Vad händer när du och din partner är oense? Leder era konflikter någonsin till fysiskt våld? Jag träffar ibland klienter som skadas eller hotas av någon de älskar. Har det någonsin hänt dig? Är du någonsin rädd för din partner? Var direkt och tydlig i ditt ordval. Använd hellre ord som knuffa, slå, strypa och sparka än generella ord som utnyttja eller misshandla. Våldsutsatta kan hålla med om att de blivit knuffade, men anser sig ändå inte vara offer eller ha blivit misshandlade. Ha förståelse för de ofta starka känslomässiga bindningarna, många utsatta beskriver det som att de inte klarar sig utan utövaren. Ett uppbrott är sällan en självklar lösning då det kan kompliceras av många praktiska och ekonomiska konsekvenser.

Signaler som kan indikera på att någon är utsatt för våld Upprepade skador/blåmärken som bortförklaras Uppvisande av ett labilt humör och osäkert uppträdande Utövaren ringer ofta till eller kommer och hämtar vid jobbet Följer sällan med på gemensamma evenemang Återkommande frånvaro från jobbet

Kvinnans väg till frihet Att bryta upp fysiska uppbrottet från mannen; har nått botten, ser inget hopp två vändpunkter när det gäller livet när det gäller någon annan Att bli fri att bryta det känslomässiga bandet till mannen fyra stadier på vägen till att bli fri jag älskar honom jag hatar honom jag tycker synd om honom jag känner ingenting Att förstå definierar det hon levt i som en misshandelsrelation och se sig som en misshandlad kvinna

Bojen Vänder sig till Barn och ungdomar som har upplevt våld i hemmet och deras mammor Öka kunskapen om Våld – Makt – kontroll och dysfunktionella familjemönster Kunskap är nödvändigt för självkänslan, relationer och för att fatta kloka beslut Att få kunskap om vad som händer barnen i barnprogrammet Att få kontakt med andra föräldrar och dela tankar och känslor Att förmedla hopp

Orsaker till att män brukar våld våld är vanmakt. våldet förstås som en reaktion på och kontroll av maktlöshet. förstå sammanhanget eller ordningsföljden mellan vanmakten och ilskan. Vanmakten kommer alltid före den vrede som ligger före våldet.

Våldets aktörer –olika våldsroller Utsatt Utövaren vittne

Ickevåldsgrupp – en metod för män som har våldsproblem i nära relationer • Åtta temaområden knutna till våld • Bearbetning av egna erfarenheter av våldsutövning • Arbete med aktuella våldsepisoder som äger rum medan mannen går i grupp • Gruppen består av 6-7 deltagare som leds av två erfarna gruppledare Gruppen träffas 24 gånger

Icke våldsgrupp för män Våld ska inte bemötas med våld. Denna humanistiska grundtanke bakom grupperna är alternativet till våld. Vi bemöter klienterna med respekt, värme och förståelse. Vi tro på att den enskilde potential att förändra sig och bli en bättre människa ifråga om sina handlingar gentemot andra. Tro och hopp förmedlas till gruppdeltagarna. Men också realism, det är en stor och krävande uppgift att förändra sig. Det är ännu större uppgift att klara av att ta på sig och leva med de skador man har förorsakat sin närmsta.

Våldet i familjen 10 procent av alla barn har någon gång upplevt hot eller våld i familjen 5 procent av alla barn upplever ofta våld i den egna familjen, dvs 2–3 barn i varje klass 95 procent av barnen finns i hemmet när mamma misshandlas 77 procent av dem befinner sig i samma rum

Barnens situation När våld förekommer i nära relationer finns det ofta barn som bevittnar händelserna. Mellan 100 000 och 200 000 barn är årligen vittne till våld i sin familj. (källa: Rädda Barnen) Barnen är ofta medvetna om mer än vad de vuxna tror. I 76 procent av fallen blir även barnen själva misshandlade. Är barnet själv utsatt kan det dröja innan det uppmärksammas.

Fysiska konsekvenser av familjevåld Hög stress och alarmberedskap kan leda till hög utsöndring av kortisol och: astma eksem utmattning/trötthet huvudvärk magont sömnsvårigheter ätstörningar

Psykiska konsekvenser av familjevåld grundläggande osäkerhet ensamhetskänsla nedstämdhet/depressivitet maktlöshet oro/rastlöshet svårt att koncentrera sig mardrömmar flash-backs Inlärningssvårigheter

Psykiska konsekvenser av familjevåld (forts.) Självdestruktivitet Aggressivitet Tät relation till mamman, präglad av omhändertagande och beskydd Relation till pappa ofta ambivalent präglad av rädsla och vrede blandad med längtan Ångest Post traumatisk stress syndrom, PTSD

Relationella konsekvenser av familjevåld Barnen kan få svårigheter i kontakt med andra barn Barnen berättar oftast inte för andra om våldet, vilket förstärker både känslor av ensamhet, skam och maktlöshet. Den vuxne lär barnet att våld är något man får använda för att uppnå sina syften. Barnen känner ofta att det är svårt att lita på andra människor. Barnen kan få svårt att respektera andras gränser.

Barnet får hjälp genom TRAPPAN Trappan är en behandlingsmodell som ger barnet en möjlighet att rekonstruera och bearbeta det hon eller han varit med om. Här får barnet kunskap om vilka reaktioner som kan uppstå när det lever i våldets närhet. Barnet får hjälp att sätta ord på och förstå mer av sina egna behov, tankar och känslor. Genom Trappan lär sig barnet att det inte är deras fel när vuxna bråkar och slåss. I förlängningen får de även hjälp att gå vidare med sitt liv.

Samtalsmodellens förutsättningar Barnet ska vara skyddat från fortsatt våld. I samtalen poängteras att det är bra för barn att gå igenom vad som hänt med den vuxna. Det är viktigt att gå varsamt och försiktigt fram, i barnets takt. Barnet får stöd att minnas den traumatiska händelsen.

Familjefrid Kronoberg Syftet med verksamheten är att arbeta mot våld i nära relationer, där professionellt stöd och behandling erbjuds åt offer, förövare och vittne. Hög tillgänglighet Öppenvårdsverksamhet, ingen dokumentation Att vända sig till oss är kostnadsfritt och vi har tystnadsplikt.

Samverkan Familjefrid Kronoberg är ett samarbetsprojekt mellan Landstinget Kronoberg och länets kommuner. Kontaktpersoner från varje kommun och från varje centrumbildning inom landstinget. Samarbete med polisen

Tack för er uppmärksamhet!