Vilken kemi behöver vi för att leva?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kolhydrater Vid fotosyntesen bildar växterna kolhydrater. Till denna grupp hör socker, stärkelse och cellulosa.
Advertisements

Fotosyntes Visste du om att växternas gröna blad är livets solfångare? Om ditt svar är ja, då har du kommit en bit lång i det vi kommer att arbeta med.
METABOLISM KOLHYDRATER (GLUKOS).
Träningslära med kost.
Vad är liv?.
Cellen.
Energigivande näringsämnen
Fetter & Vatten Fett – Energigivande näringsämne.
Repetition Djur- och växtcellens struktur.
Mat och hälsa åk 8.
Mat och hälsa åk 8.
Maten.
Repetition inför NP i biologi
Hej! Välkomna till NO!.
Näringsämnen i kroppen
Kolhydrater.
Sammanfattning mat och hälsa
Kost & Hälsa.
Näringslära Vi använder kemisk energi i bensin för att få bilarna att gå. Men här har vi inte något vanligt mått på bensinens energi utan vi brukar istället.
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Sammanfattning mat och hälsa
Energi Kraft Näringsämnen som ger energi Kolhydrater Protein Fett
Hem- och konsumentkunskap
Du är vad du äter Höstterminen 2011.
Repetition inför NP i biologi
En liten pp om vårt energisystem
Matsmältningssystemet
matsmältningssystemet
Livets kemi Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineralämnen
Vad behöver vi mat till? Energi Byggmaterial Cellandning:
Protein Mer än hälften av cellens byggnadsmaterial är proteiner.
Introduktion till metabolismen
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2013 Årskurs 8 BMSL
Kost för idrottare.
Sockerarter Socker används som energi (mat, bränsle)
Vad ska du äta och varför ?
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Fetter Energi Kroppens reservenergi Värmeisolering Stötdämpare
Näringsämnen.
Mineraler och vitaminer
Kolets kretslopp.
Energigivande näringsämnen
Vad finns i maten?.
Repetition.
Kolhydrater Tre grupper.
Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2015 Årskurs 8 BMSL
Livsmedelskemi.
BIOKEMI Livets kemi.
ÄMNENA I MATEN.
FOTOSYNTESEN OCH CELLANDNINGEN
Musklerna Ca 50 % av kroppsvikten.
Repetition av näringslära
Består av kol-, syre- och väteatomer Finns som socker, stärkelse och cellulosa Kommer från växtriket Är vår viktigaste energikälla.
Fetter Energirika ämnen som används som reservnäring Fett = Ester glycerol + 3 st fettsyror Två sorters fetter vegetabiliska och animaliska Bryts ner till.
Matstrupe Lever Magsäck Bukspottskörtel Gallblåsa Tunntarm
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7.
Kolhydrater - samlingsnamn för olika sockerarter
Proteiner 10.3.
Matspjälkningen 1 Våra födoämnen
Näringsämnen i kroppen
Energi och Näringsämnen
Matspjälkningen.
Vitaminer.
1.
Presentationens avskrift:

Vilken kemi behöver vi för att leva? Livets kemi Vilken kemi behöver vi för att leva?

Näringsämnen KOLHYDRATER PROTEINER FETTER VITAMINER MINERALER

Fotosyntesen Gör solens energi till kemisk energi. Foto – ljus Syntes – sätta samman Koldioxid + vatten + energi blir syre glykos 6CO2 + 6H2O + energi C6H12O6 + 6O2

Cellandning När organismer utnyttjar glukosen hos fotosyntesen för att få energi Glukos + syre blir koldioxid + vatten + energi C6H12O6 + 6O2 6CO2 + 6H2O + energi

Fotosyntes och cellandning SAMARBETAR

Kolhydrater Kolhydrater – sockerarter C O och H atomer. Vilka är det? I vilken mat finns kolhydrater? Kolhydrater har oftast formen av en sexhörning.

Olika kolhydrater Enklar sockerarter – monosackarider Ex glukos och fruktos Sammansatta sockerarter – disackarider eller polysackarider Ex (di) laktos, sackaros, (poly) amylos, cellulosa

Snabba och långsamma kolhydrater Snabba tar kort tid att bryta ner till glukos som kan användas till cellandning Glukos Långsamma tar lång tid att bryta ner till glukos som kan användas till cellandning Amulas, laktos, maltos, fruktos

Blodsocker Vi vill ha en lagom nivå av glukos i blodet. Lagom blodsockernivå Oförmåga att reglera sitt blodsocker med hjälp av insulin kallas DIABETES

DIABETES Typ 1 Drabbar framförallt ungdomar, kroppen tillverkar inte tillräckligt med insulin Typ 2 Drabbar framförallt äldre, beror på att kroppens celler reagerar sämre för insulin. VET NI NÅGONTING MER OM DIABETES?

Konstgjorda sötningsmedel Aspartam Sackarin Sorbitol Xylitol Sukralos Används istället för vanligt socker Sötare än vanligt socker

Sötningsmedel bra eller dåligt? Bra – sötare än socker så det behövs små mängder av det. Ger ingen eller lite energi så vi kan äta mer av det. Ger inte hål i tänderna. Dåligt – smakar ibland beskt eller konstgjort, dåligt för miljön, omvandlas till socker i kroppen. Ökar vårt sockersug och göra att vi äter mer socker än vad vi behöver.

Gott med sött Att tycka som sött finns i våra gener. Det är ett sätt för oss att känna igen näringsrik mat.

Sockerfri, osockrad eller light? Sockerfri – betyder bara att det inte finns naturligt socker. Det kan finnas andra sötningsmedel Osockrad – tex osockrad juice eller saft innehåller fruktos. Light – sockerhalten sänkt med ¼. Kan också innebära att socker eller fettmängden är lägre.

Fetter Energirik kemisk förening Innehåller dubbelt så mycket energi som kolhydrater Djur lagrar mer energi än växter eftersom de använder mer energi än växter

KOM NI IHÅG VAD VI HAR FETT TILL I VÅR KROPP? (EN DEL VITAMINER MÅSTE LÖSAS I FETT)

Vegetabiliska och animaliska fetter Vegetabiliska – majsolja, rapsolja, olivolja Animaliska – fisk, smör, mjölk, kött

Fetter är estrar De är en reagens mellan en alkohol och en karboxylsyra. Bildas av alkoholen (glycerol) och 3 fettsyror. Finns det någon som kan något mer om estrar?

Mättat, omättat och fleromättat Mättat fettsyra har inga dubbelbindningar- smör Omättad fettsyra har en dubbelbindning- fisk, olivolja Fleromättad fettsyra har flera dubbelbindningar- majs, solrosolja

Proteiner Byggnadsmaterial för celler, muskler och skelett Används vid transport av blod, immunförsvar och annat som gör att kroppen fungerar

Speciella proteiner Enzymer – gör att kroppens reaktioner fungerar eller går fortare. Till exempel vid cellandning. De är skillnaden mellan cellandning och förbränning Hormoner – sköter kroppens funktioner

Aminosyror bygger upp proteiner Långa kedjor av aminosyror är proteiner från 50 till flera tusen stycken. I kroppen finns det 20 st aminosyror som kopplas ihop på olika sätt för att bilda olika proteiner.

Hur bildas proteiner Vilket protein som ska bildas bestäms av vårt DNA som finns i cellkärnan i alla celler. 10 av 20 aminosyror kan cellerna själv bilda 10 av 20 essentiella aminosyror måste vi få från maten

Problem med proteiner. Gluten är ett protein som man kan vara allergisk emot. Magont Diarre Viktminskning trötthet

Vitaminer A vit – synen D vit – skelettet K vit – koagulering Kolföreningar som inte kroppen kan tillverka. Livsnödvändiga, utan dem får vi bristsjukdomar

Vitaminer Vattenlösliga Fettlösliga B och C vitamin A, K, D och E vitamin

Mineraler Oftast metaller som kroppen kan inte tillverka mineraler. Utan dem blir vi sjuka.

Mineraler Jod – hormontillverkning i sköldskörteln Järn – syretransport i blodet Kalcium – skelett och tänder Koppar – blodbildning, andning Krom – tillväxt, ämnesomsättning Mangan – skelett, nervsystem Natrium – vätskebalans Selen – antioxidant, immunförsvar Zink – ämnesomsättning, sårläkning