Utjämningssystemet och kommunalisering av hemsjukvården i Jönköpings län Jönköping 11 november 2011 Niclas Johansson niclas.johansson@skl.se.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Samma grundidé Din bostad kan vara värde miljoner, till vilken nytta?
Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2012
För drygt 30 år sedan - i mitten av 70-talet - kostade sjukvården i USA och Sverige mest i världen som andel av BNP - ca 9 %.
Indikatorerna Undvikbar slutenvård Återinskrivningar inom 30 dagar - 65 år och äldre 2009 till 2013 kvartal 2 Sammanställning av indikatorerna per kvartal.
Demografikonsulten 2005 Den demografiska utvecklingen i Norrtälje med utblick mot 2020 Demografikonsulten Åke Nilsson Edsvägen 2C Upplands.
Sjukvårdens kostnader 2030
Budget Umeå universitet 2014 inkl. ekonomisk plan 2015–2016
Vad vet du om världen? Källa ”Blir världen bättre?”, Staffan Landin.
Tre attitydkomponenter som påverkar våra bilder av äldre
Utjämningssystemet och kommunalisering av hemsjukvården i Västernorrlands län Härnösand 17 januari 2012 Derk de Beer
Joakim Feldt & Eva-Lena Arefäll
Utökad vaccination (catch-up) mot HPV-virus
Utjämningskommittén.08.
Varifrån kommer pengarna till landstinget? Utfall 2009.
Hemsjukvården 2011 Gitt Ström Henry Lundgren Projektledare hemsjukvård.
Vara vård värd Överblick över svensk ätstörningsvård utifrån Riksät.
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Utredningen en nationell samordnare för hemsjukvård (S 2010:06)
Syfte Att belysa den framtida befolkningsutvecklingen och vilka finansiella konsekvenser det medför vid den kvalitet och omfattning av kommunal service.
Kostnader för läkemedelsförmån samt läkemedel i slutenvård Observera! Förändrad statistik för slutenvården fr.o.m. år 2010 Utveckling t.o.m. januari 2012.
Den ljusnande framtid är vård
Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Sjukvård åt asylsökande Antal asylsökande
Kommunalekonomisk utjämning
Kostnader för läkemedelsförmån Utveckling t.o.m. september 2014 Materialet: avser kostnader inklusive moms är ej åldersstandardiserat Lennart Tingvall:
Patientsrömmar och täckningsgrad. Caj Skoglund Vad händer med ansvarsfördelning och patientströmmar i ett vårdvalssystem? Relativt hög fast.
Kostnader för läkemedelsförmån samt läkemedel i slutenvård Observera! Förändrad statistik för slutenvården fr.o.m. år 2010 Utveckling t.o.m. februari 2012.
Ekonomirapporten. April 2014
Hur ska landstingen klara de framtida utmaningarna? Forum Vårdbyggnad Av Björn Sundström Sveriges Kommuner och Landsting.
Greppa Näringen Medlemsundersökning, kvartal 1. 1.
Statistik från GSL efter avslutad intagning och återrapportering i september Intagna elever i Stockholms län.
S © Synovate Sweden AB. Allmänhetens syn på bankerna 2009 April 2009 Project #:
Novus Unga om vården Vårdförbundet Lina Lidell 1718.
Budgetdagen februari 2014 Annika Wallenskog.
S © Synovate Sweden AB. Allmänhetens syn på bankerna 2008 April 2008 Project #:
Varumärket Luleå kommun
1 Den nya fastighetsskatten - och hur vill kommunerna egentligen finansiera sina gator? MEX-dagar i Uppsala 2007 Jan Söderström, Sveriges Kommuner och.
Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Västra länsdelen mätperiod 2014.
Kostnader för läkemedelsförmån samt läkemedel i slutenvård
Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet.
När min dotter Christina föddes år 1971 fanns det 24 personer i yrkesverksam ålder per 80-åring och äldre. 1.
Hastighetsnivåer i en attraktiv stad!
STATISTISKA CENTRALBYRÅN
RALS 2007 – Lite siffror mars anställda 50,2 % kvinnor 49,8 % män.
Trygg och säker i hemmet
Regional handlingsplan ”Det goda livet för sjuka äldre” RESULTAT i VG+Skaraborg.
Budgetdagarna Luleå den 18 februari 2014 Anders Folkesson Derk de Beer
Boverket Byggregelenheten
Vad kostar verksamheten i din kommun 2009 Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2010/
Vad kostar verksamheten i din kommun Vad kostar verksamheten i din kommun 2010 Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2011/
Kostnader för läkemedelsförmån samt läkemedel i slutenvård Observera! Förändrad statistik för slutenvården fr.o.m. år 2010 Utveckling t.o.m. januari 2013.
Hemsjukvård i förändring, Socialstyrelsen, nov 2008 Kommunaliserad hemsjukvård, juni 2011, SoU 2011:55.
Landstingsstyrelsen /KS. Andel nöjda med besöken hos hälso- och sjukvården i Norrbotten. Grupper, år Genomsnitt för riket och Norrbotten 83.
Ekonomirapporten. December 2014 Diagrammen.. 1 Resultat i kommuner och landsting Miljarder kronor Ekonomirapporten. December 2014.
Arbetsgrupp Ekonomi Stefan Tengberg, Gislaved kommun
Kostnader för läkemedelsförmån samt läkemedel i slutenvård Observera! Förändrad statistik för slutenvården fr.o.m. år 2010 Utveckling t.o.m. maj 2013 Materialet:
Ekonomirapporten. April 2015 Diagrammen. Ekonomirapporten. April Real procentuell förändring av skatteunderlaget per invånare och år Procent.
Ekonomirapporten. Oktober 2015 Diagrammen. Ekonomirapporten. Oktober
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Diagrammen.
Ligger kommunens kostnader ”rätt”?. Vem har dyrast äldreomsorg?
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Tabellerna.
Seniorer är en tillgång för kommunerna – även ekonomiskt Konferens om äldreomsorgen Tomelilla den 23 november Björn Sundström
In- och utpendlare i kommunen De största inpendlingskommunerna
Kostnader för läkemedelsförmån samt läkemedel i slutenvård
Kostnader för läkemedelsförmån samt läkemedel i slutenvård
Kostnader för läkemedelsförmån samt läkemedel i slutenvård
Ekonomirapporten, oktober 2017 Alla diagram
Förutsättningar för finansiering av den kommunala verksamheten
Förutsättningar för finansiering av den kommunala verksamheten
Tidplan för PRO-vetarna 2018
Presentationens avskrift:

Utjämningssystemet och kommunalisering av hemsjukvården i Jönköpings län Jönköping 11 november 2011 Niclas Johansson niclas.johansson@skl.se

Den ekonomiska regleringen Omfördelning av intäkter mellan landsting och kommun Skatteväxling Kostnadsskillnader inom kommunkollektivet Kommunernas kostnadsutjämningssystem för äldreomsorgen Ev mellankommunal utjämning (HSL 19 §)

Skatteväxlingen mellan kommunkollektiv och landsting Kommunerna höjer i samförstånd sin skattesats lika mycket som landstinget sänker sin Från och med år 2012 när garantinivån i inkomstutjämningen är densamma i kommuner och landsting (115 procent) innebär detta att landstingets intäkter minskar lika mycket som kommunernas ökar. Alla kommuner måste skatteväxla Skatteväxlingsnivån ska motsvara dagens faktiska kostnader Över tiden ökar intäkterna från en skatteväxling i samma takt som medelskattekraften i riket (Länet måste hemställa till finansdepartementet om justering av länsvis skattesats)

Inkomstutjämning Alla kommuner och landsting (fr.o.m. 2012) garanteras 115 procent av medelskattekraften i riket. Skillnaden mellan den garanterade och den egna skattekraften multipliceras med en länsvis skattesats. Den länsvisa skattesatsen uppgår till 95% resp. 90% av 2003 års medelskattesats för kommunerna resp. landstingen. För de kommuner och landsting som betalar en avgift (skattekraft över 115 procent) är den länsvisa skattesatsen 85% av medelskattesatsen. För varje län sker en justering för skillnader i huvud-mannaskap utifrån tidigare skatteväxlingar. Den länsvisa skattesatsen ändras endast vid skatteväxlingar och påverkas inte av skattehöjningar i den egna eller andra kommuner/landsting.

Länsvis skattesats i Jönköpings län Kommunerna Landstinget Medelskattesats 2003 20,64 10,52 95/90 procent 19,61 9,47 Skatteväxlingar i länet 3,83 -3,83 Skatteväxlingar i riket 4,16 -4,16 Skillnad -0,33 0,33 Länsvis skattesats 19,28 9,80

Inkomstutjämning år 2012 (prognos) Skattekraft Garanti 115% Underlag utj. Länsvis sk. Ink.utj. Kr/inv Index Procent Riket 184 686 100,0 212 389 Aneby 166 533 90,2 45 856 19,28 8 841 Eksjö 178 452 96,6 33 937 6 543 Gislaved 170 746 92,5 41 643 8 029 Gnosjö 173 976 94,2 38 413 7 406 Habo 175 263 94,9 37 126 7 158 Jönköping 178 881 96,9 33 508 6 460 Mullsjö 168 213 91,1 44 176 8 517 Nässjö 167 922 90,9 44 467 8 573 Sävsjö 158 592 85,9 53 797 10 372 Tranås 164 047 88,8 48 342 9 320 Vaggeryd 168 220 44 169 8 516 Vetlanda 169 010 91,5 43 379 8 363 Värnamo 178 490 33 899 6 536 Landstinget 173 824 94,1 38 565 9,80 3 779

Sammantaget små intäktsskillnader efter inkomstutjämningen!

Skatteväxling 2012, exempel 20 öre Skattekraft Skatteintäkt Ink.utj Summa Kr/inv Mkr Aneby 166 533 333 92 425 2,7 Eksjö 178 452 357 68 7,0 Gislaved 170 746 341 83 12,4 Gnosjö 173 976 348 77 4,1 Habo 175 263 351 74 4,6 Jönköping 178 881 358 67 54,5 Mullsjö 168 213 336 88 3,0 Nässjö 167 922 89 12,5 Sävsjö 158 592 317 108 Tranås 164 047 328 97 7,7 Vaggeryd 168 220 5,6 Vetlanda 169 010 338 87 11,2 Värnamo 178 490 14,0 Landstinget 173 824 -348 -77 -425 -144,0

Likvärdiga förutsättningar – Översyn av den kommunala utjämningen Betänkande i april 2011 Har remissbehandlats Troligen proposition i mars och riksdags-beslut innan sommaren Förslag kan börja gälla år 2013 Ledamöter Bengt Germundsson (KD), ordf., Markaryd Jörgen Hellman (S), Lilla Edet Leif Jakobsson (S), Malmö Elvy Söderström (S), Örnsköldsvik Erik Langby (M), Nacka Margareta B Kjellin (M), Hudiksvall Ewa Samuelsson (KD), Stockholm Eva Nypelius (C), Gotland Gunnar Andrén (FP), Danderyd Lennart Olsen (MP), Upplands Väsby Lena Karlsson (V), Karlstad Sekretariat Björn Sundström (huvudsekreterare) Tomas Johansson Daniel Ramse (31/3-11)

Störst intäktsförändring med kommitténs förslag till ny kostnadsutjämning, kr/inv Sollentuna -1 766   Malå 1 777 Lidingö -1 691 Vingåker 1 830 Lund -1 200 Ödeshög 1 874 Täby -1 191 Nordanstig 2 012 Järfälla -1 105 Skinnskatteberg 2 085 Stockholm -957 Grästorp 2 092 Partille -943 Ljusnarsberg 2 096 Lomma -860 Vilhelmina 2 215 Nacka -856 Ydre 2 258 Danderyd -839 Högsby 2 479

Förändring av kostnadsutjämningen i Jönköpings län med förslaget, kr/inv Totalt Barnomsorg IFO Äldreoms. Hälso o-sj. Aneby 1 451 174 848 -459 Eksjö 266 -116 598 -32 Gislaved 30 333 244 -365 Gnosjö 265 326 80 -181 Habo 1 558 750 696 -36 Jönköping -472 46 164 -242 Mullsjö 1 667 577 657 -50 Nässjö 85 292 191 -272 Sävsjö 1 384 706 881 -92 Tranås 1 075 278 1125 -176 Vaggeryd 562 528 420 Vetlanda 518 387 392 -76 Värnamo -439 -42 10 -332 Landstinget -735

Kostnadsutjämningens delmodeller

Kostnadsutjämning för äldreomsorg Äldreomsorg är den kommunala verksamhet som kostar mest och omfördelar också mest i utjämningen till följd av stora skillnader i andelen äldre mellan kommunerna. Den genomsnittliga standardkostnaden uppgår preliminärt till 9 292 kr/inv år 2012. Denna bestäms av kommunernas sammantagna kostnader enligt räkenskapssammandraget för år 2010 uppräknat till 2012 års prisnivå med nettoprisindex.

Kostnadsutjämningen redan påverkad av hemsjukvården Gjorda kommunaliseringar påverkar redan idag kostnadsutjämningen och har ökat omfördelningen i äldreomsorgsmodellen Standardkostnaden för riket har ökat med 268 kr Ju fler län som kommunaliserar, desto större omfördelning i kostnadsutjämningen. Standardkostnaden för riket uppskattas ha ökat med 432 kr/inv när samtliga län har kommunaliserat Den kommun som har högre äldreomsorgsbehov än genomsnittet får därför ett större bidrag till följd av växlad hemsjukvård och vice versa

Kostnadsutjämningens delmodeller – Äldreomsorg, nuvarande system Modellen har funnit sedan år 1996, med vissa förändringar år 2000 och 2005. Aktuella indikatorer (240 grupper) Ålder (65-69, 70-74, 75-79, 80-84, 85-89, 90+) Kön (man/ kvinna) Civilstånd (gift/ ogift) Yrkesbakgrund Utländsk bakgrund (nordisk/ utomnordisk) Tillägg/avdrag för gles bebyggelse samt extra behov av institutionsboende i glesbygd

Varför så stor omfördelning i äldreomsorgsutjämningen? Stora skillnader i åldersstrukturen Av 1 000 kommuninvånare är: 113 i Knivsta 65+ år 304 i Pajala 65+ år 181 i Riket 65+ år

Största avdrag respektive bidrag i nuvarande utjämning för äldreomsorg, kr/inv. Nykvarn -5026 Dorotea 11232 Håbo -4731 Sorsele 8273 Knivsta -4575 Åsele 8126 Värmdö -4428 Ragunda 7968 Botkyrka -4304 Bjurholm 7328 Haninge -4126 Överkalix 7155 Upplands-Bro -4067 Härjedalen 6891 Tyresö -4054 Pajala 6694 Huddinge -3986 Strömsund 6411 Salem -3953 Bräcke 6170

Kostnadsutjämningens delmodeller – Äldreomsorg, kommitténs förslag Uppdelningen på kön tas bort. Motivet är att skillnader mellan könen i huvudsak fångas upp av variabeln civilstånd. Antalet åldersgrupper begränsas till tre; 65-79, 80-89 och 90+. Skillnader i vårdbehov givet ålder och civilstånd: Idag används yrkesbakgrund, men problem med data. Har prövat att använda de äldres inkomster som har ett tydligt samband med hälsan, men vissa kommuner avviker för mycket. Föreslår istället en korrigering för skillnader i dödlighet. Bakgrunden är att vårdbehoven är som störst de sista levnadsåren. Mäts som skillnaden mellan faktiskt och förväntad dödlighet för personer över 65 år de senaste fem åren. Justeringen för skillnader i dödlighet medför avdrag och tillägg på mellan -370 och +1140 kr/inv. Tillägg/avdrag för gles bebyggelse samt extra behov av institutionsboende i glesbygd och etnicitetstillägg kvarstår.

Störst intäktsförändring med kommitténs förslag till ny äldreomsorgsmodell, kr/inv Dorotea -867 Överkalix 1622 Lycksele -667 Haparanda 1155 Ragunda -627 Pajala 958 Östra Göinge -554 Övertorneå 928 Orsa -503 Ydre 915 Aneby -459 Nordanstig 906 Bengtsfors -434 Vilhelmina 783 Arjeplog -431 Kramfors 729 Markaryd -430 Tanum 698 Mark -405 Robertsfors 696

Äldreomsorgsutjämningen för kommunerna i Jönköpings län med kommitténs förslag, kr/inv Bidrag/avgift 2011 Bidrag/avgift Förslag 2011 Differens Aneby 1616 1156 -459 Eksjö 3019 2986 -32 Gislaved 311 -55 -365 Gnosjö -941 -1123 -181 Habo -3086 -3123 -36 Jönköping 184 -59 -242 Mullsjö -428 -479 -50 Nässjö 2325 2052 -272 Sävsjö 2645 2552 -92 Tranås 2825 2648 -176 Vaggeryd 541 298 Vetlanda 1802 1725 -76 Värnamo 1269 936 -332

Hemsjukvårdens effekt på kostnads-utjämningen idag och i framtiden - beräknat utifrån prel. kostnadsutj. 2012   Hemsjukvårdens andel av standardkostnad idag B/A hemsjkv idag Hemsjukvårdens andel av standardkostnad i framtiden B/A hemsjkv i framtiden Föränd B/A kr/inv Riket 268 432 Aneby 312 44 501 69 25 Eksjö 366 98 589 157 59 Gislaved 281 13 453 21 8 Gnosjö 251 -17 404 -28 -11 Habo 171 -97 277 -155 -58 Jönköping 272 4 439 7 3 Mullsjö 267 -1 429 -3 -2 Nässjö 344 76 552 120 Sävsjö 553 121 45 Tranås 357 89 574 142 53 Vaggeryd 288 20 465 33 Vetlanda 320 52 514 82 30 Värnamo 310 42 499 67

Problemet Kostnaderna (räknat i kr/inv) ökar normalt mest i de kommuner som har högst andel äldre. Kommuner med många äldre som får bidrag från andra kommuner i kostnadsutjämningen ersätts redan idag för hemsjukvård Ersättningen för hemsjukvård i kostnadsutjämningen påverkas bara marginellt av en kommunalisering i det egna länet Den direkta effekten av en kommunalisering blir därför ofta att kostnaderna ökar mer än intäkterna i dessa kommuner

Nationella samordnarens förslag Tillägg i kommunernas kostnadsutjämning för de som har övertagit hemsjukvården (1,5 procent av standardkostnaden) Antar att hemsjukvårdsbehovet följer äldreomsorgsbehovet Skulle innebära en överföring av resurser från län som inte växlat hemsjukvård eftersom motsvarande reducering inte föreslås i utjämningen för hälso- och sjukvård Kommunerna i alla andra län påverkas negativt av en växling i t.ex. Jönköping Tidsbegränsning (fem år) av länsvisa mellankommunala utjämningssystem (HSL 19§)

Hälso- och sjukvård Standardkostnaden för hälso- och sjukvård beräknas sedan 2000 utifrån: Kostnaderna för nio vårdtunga grupper inklusive HIV (VTG) Kostnaderna för ej vårdtunga grupper (ejVTG) Därutöver tillkommer tillägg eller avdrag för gles bebyggelsestruktur

Andelen av befolkningen i den vårdtunga gruppen i riket åren 1999-2008, samt andelarna som ingår i gruppen genom huvud- eller bidiagnos.

Andel av befolkning i vårdtung grupp 2008

Hemsjukvårdens betydelse för kostnadsutjämningen för Jönköpings läns landsting (kr/inv, 2011) Utjämning för hälso- och sjukvård Standard-kostnad Bidrag/ avgift B/A förslag Rikssnitt 18757 Jönköping 19211 454 -263 Effekt av kommunalisering hemsjukvård Nu På sikt Nuvarande utjämning -6 -10 Med förslaget +4 +6

Sammanfattning av den ekonomiska regleringen Kommuner med låg skattekraft får samma intäkt per invånare som kommuner med hög skattekraft Kommuner med hög andel äldre och ogynnsam bebyggelsestruktur kompenseras genom kostnadsutjämningssystemet, även om det inte sker som en följd av växlingen Framtida kostnadsutveckling mildras av medelskattekraftens utveckling Slutsats: fokusera på verksamhetsfrågorna! 28