Samhällsekonomi It´s all about the money!

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kreditmarknad, Arbetsmarknad, Aktiemarknad
Advertisements

Samhällsekonomi.
Samhällsekonomi åk 9.
Samhällskunskap B Moment: Samhällets ekonomi Oskar Walther
Marknadsekonomi eller planekonomi?
1. Varför finns det pengar?
Prisbildning i en marknadsekonomi
FL 3 kap 4,7,9,10,17 Förra kapitlet visade hur efterfrågan och utbud samspelar på marknaden. Under vissa förutsättningar sades att de kommer mötas i jämvikt.
Samhällsekonomi 2.
Det ekonomiska kretsloppet
Ekonomiska system.
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
SAMHÄLLSEKONOMI Varför studera ekonomi? Företagsekonomi
Konjunkturer.
SAMHÄLLSEKONOMI.
Samhällets ekonomi
Fö 7 - Produktionsfaktorer
Samhällsekonomi.
FL 2 kap 3 Prismekanismen Fokus för kapitel 3 :
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Ekonomins grunder Anna Pettersson MiROi.
Behövs det pengar? Byteshandel.
Pengar i stat, landsting och kommun
Penningskarusellen ”Kunderna betalar med pengar för att få ett behov uppfyllt. Och företaget får pengar för att kunna betala sina utgifter. Både parter.
För att kunna göra varor och tjänster behöver man produktionsfaktorer.
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
PortugalEngland Vin80120 Kläde10090 Antal timmar som går åt för att producera en enhet av varan. England har en ABSOLUT FÖRDEL att tillverka kläde. Handel.
Internationell Ekonomi
14. Repetition inför tenten
Handel i världen - varför då?
Samhällsekonomi Del 1.
Hur mäter man välstånd?.
5. Ekonomins grunder Vad är ekonomi ? Behoven är större än resurserna
Ekonomiska kretsloppet
Europakurs 4 Oiiiiiii!! Va!!?? Börjar den redan NU?
Makt och Demokrati.
Europakurs 4 Oiiiiiii!! Va!!?? Börjar den redan NU?
Ekonomiska system Viktiga begrepp
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Centralbanker och det monetära systemet.
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Företag.
Ekonomiska system Oskar Lunden, Finland, Övriga Norden –
BNP (BruttoNationalProdukt):
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
Samhällekonomi.
Samhällets ekonomi.
Europakurs 4 Oiiiiiii!! Va!!?? Börjar den redan NU?
Europakurs 4 Oiiiiiii!! Va!!?? Börjar den redan NU?
TULL ex.20% En tröja tillverkas i Sverige. Kostar 100kr Nytt pris i utlandet: 120 kr Priset stiger när tröjan skickas utomlands, eftersom landet dit tröjan.
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
N ATIONALEKONOMI OCH EKONOMISK TILLVÄXT. B EHOV, PRIS OCH EKONOMISK TILLVÄXT.
 Offentlig sektor – all verksamhet som drivs av stat, landsting och kommun. Främst tjänster inom offentlig sektor ex lärare, sjukvårdspersonal, poliser.
Kort ekonomisk historia. Vad krävs för att en vara ska tillverkas?
Samhällsekonomi Ekonomiska system. Vad är ekonomi? Ordet ekonomi kommer från grekiska ordet för hushållning. Ekonomi handlar om hur vi bäst använder de.
Förändringar i samhällsekonomin. Den offentliga ekonomin Offentliga sektorn ansvarar för de gemensamma uppgifterna i samhället. Ge exempel! För att klara.
Del 1. Exempel på svar på frågor Del 2. De samhällsekonomiska målen (politisk ekonomi)
Ekonomi II Prissättning. Samhällskunskap 1bEkonomi II2 Pris Priset på en vara som säljs på en marknad bestäms av köparens efterfrågan och säljarens utbud.
Ekonomi & Handel Genomgångar.
Pengar Byteshandel De första mynten Papperssedlar – Sverige först 1661
Ekonomiska system Oskar Lunden, Finland, Övriga Norden –
SAMHÄLLsekonomi.
Ekonomisk utveckling & Samhällsekonomiska målen
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
HANDEL I VÄRLDEN.
Sveriges bagare och konditorer
Produktion, handel och transport
Frihandel.
Presentationens avskrift:

Samhällsekonomi It´s all about the money! Europakurs 4 Samhällsekonomi It´s all about the money!

Den ekonomiska marknaden Marknadsekonomi och aktörer Sysselsättning Produktionsfaktorer Prisbildning Utbud och efterfrågan Konjunkturer

Marknadsekonomi och aktörer Marknadsekonomi råder på en marknad där priset bestäms av parterna som ingår avtalet. Med andra ord kan man säga att producenten och konsumenten gör upp om ett pris som passar båda. Priset som sätts beror på hur stort producentens utbud och konsumentens efterfrågan är. Motsatsen till marknadsekonomi är planekonomi.

Sysselsättning En hög sysselsättning innebär att en hög andel utav vår arbetsföra befolkning befinner sig på arbetsmarknaden. Detta innebär således att vår arbetslöshet är låg. Sysselsättningsgraden och siffror på vår arbetslöshet kan vara missvisande. En hög sysselsättningsgrad gynnar samhällsekonomin på många sätt. Konsumtion, produktion, bidrag, välfärd…

Produktionsfaktorer Naturtillgångar Kapital Arbetskraft råvaror maskiner, byggnader, finansiellt kapital Arbetskraft arbetskraftens kompetens, ”know-how”

Prisbildning En process där priser bildas på varor och tjänster. I en marknadsekonomi sker detta huvudsakligen på marknaden, dvs. i samspelet mellan producent och konsument. Sambandet mellan producent och konsument skapar ett utbud och en efterfrågan, vilket i sin tur bestämmer priset på varan eller tjänsten. En marknadsekonomi har dock oftast inslag av statlig inblandning Monopol, olika bidrag osv.

Hur påverkas priset när efterfrågan förändras? Kvantitet

Efterfrågan Med andra ord… Om priset sjunker ökar efterfrågan. Konsumenten har plötsligt råd att köpa varan/tjänsten, alternativt köper konsumenten fler till antalet. Om priset höjs minskar efterfrågan. Konsumenten har kanske inte råd att köpa varan/tjänsten längre, alternativt köper konsumenten färre till antalet.

Hur påverkas priset när utbudet förändras? Kvantitet

Utbud Med andra ord… Ju högre priset är desto mer vill producenten producera. Varför? Jo, för att maximera sin vinst. Ju lägre priset är desto mindre vill producenten producera. Varför? Jo, för att vinsten ändå tycks bli liten.

Sambandet mellan utbud och efterfrågan Pris UTBUD EFTERFRÅGAN Kvantitet

Konjunkturer Ordet konjunktur betyder ungefär ”ekonomisk situation”. Om ett samhälle befinner sig i en högkonjunktur innebär det att den ekonomiska situationen är positiv. Om ett samhälle befinner sig i en högkonjunktur innebär det att den ekonomiska situationen är negativ.

Högkonjunktur Den ekonomiska aktiviteten ökar… Produktionen av varor och tjänster ökar Eftersom produktionen ökar behöver företagen anställa mer arbetskraft arbetslösheten minskar Företag investerar mer vilket också bidrar till ökad produktion När företagen anställer fler ökar också deras löneutbetalningar till hushållen konsumtionen i hushållen ökar produktionen ökar

Lågkonjunktur Den ekonomiska aktiviteten minskar… Konsumtionen minskar företagens tvingas dra sin produktion och intäkterna blir mindre anställda blir uppsagda eftersom företagen inte har råd att betala ut deras löner hushållen får mindre pengar i plånboken konsumtionen minskar…

Kan man undvika konjunkturer? En marknadsekonomi strävar alltid efter jämvikt. Konsumtion = Produktion Är det möjligt?

Sverige på den europeiska marknaden Frihandel Protektionism Tullar Subventioner Globalisering

Frihandel Möjligheten att handla fritt med människor även i andra länder. Att köpa och sälja varor/tjänster på samma vis internationellt som vi gör på den inhemska marknaden. Man avskaffar förbud och regleringar (t.ex. kvotering och tariffer) kring handel. Globalisering

Vad är positivt med frihandel? Frihet! Varje individ bestämmer själv vad hon vill köpa/sälja utan att behöva underkasta sig statliga direktiv eller monopol. Det frivilliga utbytet sker när båda parter anser sig tjäna på det. Specialisering – ett företag, region eller land kan producera det de gör bäst och för intäkterna köpa det de är mindre bra på. Alla vinner! Ökad konkurrens vilket oftast gynnar konsumenterna. Idéutbyte – ger inspiration och effektivitet och spridning av ”det goda”.

Vad är negativt med frihandel? Specialisering och konkurrens = arbetslöshet? Ökat behov av att arbetskraften kan röra sig mellan olika yrken. Ojämn fördelning mellan länder.

Protektionism ”Protect” Statlig inblandning i form utav handels- och industripolitiska åtgärder. Man vill skydda de inhemska producenterna mot utländsk konkurrens. Protektionism är till för att stimulera den inhemska ekonomiska marknaden, vilket i sin tur ska ge ett större ekonomiskt välstånd i landet.

Effekter av protektionism Inhemska företag blir mycket mer konkurrenskraftiga och kan därmed öka sin produktion. Detta görs genom att göra varor och tjänster från andra länder dyrare genom att lägga på olika typer av avgifter. Om den inhemska produktionen är konkurrenskraftig köper vi mycket mer utav den istället för att köpa importerade varor och tjänster. Svenska företag och därmed svensk samhällsekonomi får en positiv stimulans.

Tullar Ordet tull betyder avgift. Tullar är ett protektionistiskt verktyg, dvs. de är till för att skydda den inhemska marknaden mot för stor konkurrens. En tullavgift är en avgift som läggs på utländska varor när de importeras till den svenska marknaden för försäljning. Därmed blir den importerade varan dyrare än den konkurrerande inhemska varan – konsumenterna blir mer benägna att köpa det inhemska alternativet. EU är en tullunion, dvs. inga tullar mellan medlemsländerna.

Subventioner Statligt finansiellt bidrag i form av inkomst- eller prisstöd. Används för att gynna den inhemska produktionen. Subventionerna gör det billigare för de inhemska producenterna så att de lättare kan stå sig i konkurrens med andra aktörer.

Globaliseringens framsida… Spridning av ny teknik, medicin, information, handel, investeringar, hjälporganisationer, möjligheter att resa och upptäcka med mera mellan länder i världen. Världen blir mindre men större.

… och baksida Orättvisa konkurrensförhållanden U-länders ”oförmåga” att bli konkurrenskraftiga Starka och svaga Handelsorganisationernas ”slutna värld”