12.12.2014 2,2 1,4 18,0 5,6 1,3 3,2 27,7 KOMMUNERNA skatteinkomster 20,6 KOMMUNERNA skatteinkomster 20,6 STATEN skatteinkomster 38,7 STATEN skatteinkomster.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
PTS Bredbandskartläggning
Advertisements

Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2012
Folkbildningspolitikers attityder till studieförbunden 2013
/hp Negativt Positivt under 100 % 100 – 199 % 200 – 299 % 300 – % (7 st.) (49 st.) (165 st.) (85 st.) (36 st.) Årsbidraget räcker inte till.
Kap 1 - Algebra och linjära modeller
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2012
Kommunalekonomins utveckling till år 2018 Källa: Basserviceprogrammet samt Kommunförbundets beräkningar.
Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2010 Presskonferens Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma.
PROJEKT TRAPPSTEGET Bilaga 1 PROJEKT TRAPPSTEGET
Det allmänna ekonomiska läget
Konstföreningen Dragning På sista sidan finns konstnärerna för respektive tavla.
Presskonferens 12 december 2013 Arbetsmarknadsutsikterna Hösten 2013 Tord Strannefors.
Hela Sverige ska leva Totalrapport. Regeringens bidrag har medverkat till kunskapsförmedling?
Projektföljeforskning
Eddie Arnold - Make The World Go Away Images colorées de par le monde Déroulement automatique ou manuel à votre choix 1 för dig.
1 Hårddiskar och Disketter Boot sektorn på en diskett eller startsektorn på en partition (se s. 770)
Bokföring av Lönekostnader
UNIONEN - tillgänglighet under semestern 2014
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
| Trycksår Kommun/Områdes-skillnader (inklusive könsdimensionen) Dennis Nordvall Statistiker/Datamanager,
Prognossiffror för samhällsekonomin 2014 Inrättning BNP,Inflation, Arbets-Förändr förändr. löshets- i förtj.nivå % % grad, %index, % september 0,01,18,61,4FM.
Enkätresultat för Grundskolan Elever 2014 Skola:Hällby skola.
Företagsnyheter Intressanta inkomstnivåer 2.
Sveriges utrikeshandel (Andelar i procent) ImportExport EU (25) EFTA NAFTA Central- och Östeuropa Asien - Japan - Kina Övriga 59,9.
Finländarnas uppfattningar om äldrevården Kirsi Markkanen Utvecklingschef Tehy rf.
1 Vänsterskolan Debattartiklar. 2 Aktuell krok 3 Aktuella krokar 1. Direkt krok.
Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2011 Presskonferens Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma.
Kostnader för läkemedelsförmån Utveckling t.o.m. september 2014 Materialet: avser kostnader inklusive moms är ej åldersstandardiserat Lennart Tingvall:
Sveriges utrikeshandel mars Källa: WTO; International Trade Statistics 2009.
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
Information statistik Ej med i statistik: Konradsbergs lokaler (utgår VT13) Institutionsägda lokaler Övrigt: Mätningen är gjord terminstiden för VT13 (undantag.
Från Gotland på kvällen (tågtider enligt 2007) 18:28 19:03 19:41 19:32 20:32 20:53 21:19 18:30 20:32 19:06 19:54 19:58 20:22 19:01 21:40 20:44 23:37 20:11.
Arbetspensionssystemet i bilder Bildserie med centrala uppgifter om arbetspensionssystemet och dess funktion
Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2013 Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar.
Två bilder av Avaya användarförenings utveckling Bilderna är gjorda med hjälp av den statistik som finns arkiverad, därför saknas vissa år.
Kommunalekonomins utveckling till år 2018 Källa: Basservicebudgeten samt Kommunförbundets beräkningar.
Kommunalekonomins utveckling Nordiskt möte i Island 2014 Ilari Soosalu.
ÖVERSLAGSRÄKNING.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
/MP Förändring i BNP och arbetslöshetsgrad , % % % Källa: Åren Statistikcentralen, prognos för åren
/hp Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Övriga utgifter 0,81 md € Investeringar 4,70 md € Övr. verksamhetskostn. 0,79.
Helhet Händelse Agerande Kunskap om vardagsverksamheten Förståelse av vardagsverksamheten.
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
Förändring i BNP och antalet sysselsatta 2000–2014, i % jämfört med föregående års motsvarande kvartal /MP Källa: Statistikcentralen, nationalräkenskaperna.
Varumärket Luleå kommun
Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Västra länsdelen mätperiod 2014.
Bygga lön ”Bygga lön” är ett arbetsvärderingssystem som syftar till att bedöma kraven i de arbeten utförs inom kansliet, det vi brukar kalla ”vad- delen”.
När min dotter Christina föddes år 1971 fanns det 24 personer i yrkesverksam ålder per 80-åring och äldre. 1.
Arbetspensionssystemet i bilder Bildserie med centrala uppgifter om arbetspensionssystemet och dess funktion
Källa: FHI, Folkhälsodatabas
Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för Presskonferens Verkställande direktör.
RALS 2007 – Lite siffror mars anställda 50,2 % kvinnor 49,8 % män.
Enkätresultat för Grundskolan Föräldrar 2014 Skola - Gillberga skola.
Förskoleenkät Föräldrar 2012 Förskoleenkät – Föräldrar Enhet:Hattmakarns förskola.
Prognossiffror för samhällsekonomin 2014 Inrättning BNP, Inflation, Arbets- Förändr förändr. löshets- i förtj. nivå % % grad, %index, % december.
Bild 1 Prognos för länets arbetsmarknad Stefan Tjb.
Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar.
Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014 Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar.
Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar.
,7 1,5 18,2 6,4 1,5 2,4 27,8 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 STATEN skatteinkomster 39,3 STATEN skatteinkomster.
jh/hp 2,7 1,6 18,5 6,4 1,6 2,8 28,0 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 STATEN skatteinkomster 39,9 STATEN skatteinkomster.
Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2015 Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar.
Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2016, förhandsuppgift Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets.
Skattefinansieringen år 2015, md €
Kommunalekonomins utveckling till år 2020
Skattefinansieringen år 2016, md €
Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas bokslut år 2016
Skattefinansieringen år 2016, md €
Skattefinansieringen år 2016, md €
Presentationens avskrift:

,2 1,4 18,0 5,6 1,3 3,2 27,7 KOMMUNERNA skatteinkomster 20,6 KOMMUNERNA skatteinkomster 20,6 STATEN skatteinkomster 38,7 STATEN skatteinkomster 38,7 Statsandelar 8,3 Finansiering för lagstadgade uppgifter Moms och Övriga skatter Skatt på kapitalinkomster Skatt på förvärvsinkomster Fastighets- skatt Samfunds- skatt Skattefinansieringen år 2013, md €

Ändring, % Samfundsskatt Fastighetsskatt Skatter sammanlagt Kommunalskatt Samfundsskatt Fastighetsskatt Skatter sammanlagt Samfundsskatteprocent Kommunalskatt Skatteslag Andel av samfundsskatt, % Skatteprocent, genomsn. Kommunernas skatteinkomster , md € Källa: Åren Statistikcentralen, åren uppskattning Kommunförbundet/FM 1) Överföringen av finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstödet till kommunerna har kompenserats genom att kommunernas samfundsskatteandel höjts med 1,81 procentenheter fr.o.m ,97 1,31 1,36 20,64 6,7 8,2 7,2 6,8 24, ,49 19,38 16,84 1,21 1,27 19,32 3,9 -26,9 5,7 1,3 24, ,34 19,24 18,19 1,46 1,51 21,16 1,3 11,3 10,9 2,5 20,0 2014* 35,56 19,74 18,49 1,45 1,61 21,55 1,6 -0,7 6,5 1,8 20,0 2015** 36,26 1) 19,84

Kommunernas skatteinkomster Löpande priser enligt kommunernas bokslut, md € Källa: Åren Statistikcentralen, prognos för åren Kommunförbundet/FM

Kommunernas skatteinkomster , md € fasta och löpande priser 1) Deflaterade med prisindex för basservicen Källa: Åren Statistikcentralen Prognos för åren Kommunförbundet/FM.

Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats Aritmetiskt medeltal Vägt medeltal enligt den beskattningsbara inkomsten

År Genomsnitt-Förändr.Aritme-Antal kommunerHögstaLägsta lig inkomst-fråntisktinkomstskatte-%:inkomst- skatte-föreg. årmedeltalstegsjönkskatte-% Kommunernas inkomstskattesatser åren ) I antalet år 2009 ingår inte sammanslagna kommuner. 1) Vägts med de beskattningsbara inkomster som mots. den skatt som skall betalas ,040, ,0015, ,780, ,7515, ,670, ,7515, ,650, ,7515, *19,840, ,5016,50 18,44 18,33 18,19 18,15 20, ,120, ,0016,0018, ,290, ,0016,0018, ,390, ,0016,0018, ,450, ,0016,0019, ,540, ,0016,0019, ,590, ,0016,5019, ,970, ,0016,2519, ,160, ,5016,2519, ,240, ,7516,2519, ,380, ,0016,2520, ,740, ,5016,5020,36

Kommunernas inkomstskattesatser åren

% Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren Antal kommuner Antal kommuner som höjt skattesatsen (i antalet år 2009 ingår inte sammanslagna kommuner) Genomsnittlig inkomstskattesats

Antal kommuner enligt inkomstskattesats 2015 (sammanlagt 317 kommuner)

Inkomstskattesats 2015: 19,50 – 20,25 (78) 20,50 – 20,75 (80) 21,75 – 22,50 (34) 16,50 – 19,25 (28) 21,00 – 21,50 (97) © Kuntarajat: MML Kommunernas inkomstskattesatser år 2015 Källa: Kommunförbundets förfrågan Landets genomsnittliga skattesatser: - vägt medeltal 19,84 % - aritmetiskt medeltal 20,53 % Lägsta: = landskapscentrum Högsta:

/hp = genomsn. Ink.sk. -% Md. € 17,7 Löner 81,3 120,2 Pensioner 27,6 Övrigt 11,3 95,2 18,5 19,38 % Avdrag sml. 25,0: - löntagarens försäkr.avg. 5,3 - avdrag för ink. förvärv. 4,2 - pens.inkomstavdrag 6,0 - förvärvsinkomstavdrag 6,3 - grundavdrag 2,8 - övriga avdrag 0,4 120,2 Avdrag från skatten -0,8 Debiterad skatt = 14,71 % av förvärvsink. = Effektiv skatte- grad 2013 Debiterad kommunalskatt Hela landet år 2013, md. euro

% Kommunalskattesatsen 1998–2015 Genomsnittlig effektiv skattegrad (Den debiterade kommunalskatten i proportion till förvärvsinkomsterna) Inkomstskattesatsen (Vägt medelvärde för kommunernas skatte- satser) Många kommuner har kompenserat effekten av höjda avdrag genom att höja sin inkomstskattesats. Trots att den nominella skattesatsen blivit högre, har den effektiva skattegraden rentav sjunkit.

Hur förändringar i kommunernas inkomstskattesatser påverkat kommunernas skatteinkomster , mn € (Genomsn. inkomstskattesats år ,51 och år ,84) mn € %-enh. Förändr. i skattesats Ändringarna i skattesatserna åren medför 2,3 md euro i ökade skatteinkomster år ,11 0,26 0,08 0,17 0,10 0,06 -0,09 0,10 0,11 0,07 0,05 0,02 0,09 0,05 0,38 0,19 0,08 0,14 0,

Uppskattning av skattelindringarnas inverkan (netto) på kommunalskatten , mn € mn € De skattelindringar som gjorts åren minskar kommunernas skatteinkomster med drygt 3,1 md euro år Av skattebortfallet har över 800 mn euro inte kompenserats mn €

Hur skattelindringar och förändringar i kommunernas inkomstskattesatser påverkat kommunalskatten , md € md € Förändring som beror på ändrade skattesatser, kumulativt belopp Skattebortfall p.g.a. skattelindringar, kumulativt belopp Icke kompenserade skattebortfall, kumulativt belopp (åren ,8 md €)

Skatteinkomster och statsandelar 1) i kommuner och samkommuner åren ,md € (Löpande priser) 1)Statsandelarna för olika år är inte direkt jämförbara. De har för jämförbarhetens skull korrigerats så, att från statsandelarna för åren har avdragits de andelar som kommunerna betalat till FPA och statsandelarna för åren har ökats med statsandelsposter enligt statens bokföring såsom sysselsättningsstödet till kommunerna och enhetsprisfinansieringen till samkommunerna (statsandelarna presenteras i enlighet med Basserviceprogrammet). På grund av statsandelsreformen är uppgifterna för åren ändå inte helt jämförbara med tidigare år. Kompensering av lättnader i beskattningen i form av höjning av statsandelarna påverkar statsandelsnivån fr.o.m. år På 2015 års nivå uppgår kompensationernas andel av statsandelarna till över 2 md euro.

Skatteinkomster och statsandelar 1) i kommuner och samkommuner åren , i fasta priser indexerade (1990=100) 1)Statsandelarna för olika år är inte direkt jämförbara. De har för jämförbarhetens skull korrigerats så, att från statsandelarna för åren har avdragits de andelar som kommunerna betalat till FPA och statsandelarna för åren har ökats med statsandelsposter enligt statens bokföring såsom sysselsättningsstödet till kommunerna och enhetsprisfinansieringen till samkommunerna (statsandelarna presenteras i enlighet med Basserviceprogrammet). På grund av statsandelsreformen är uppgifterna för åren ändå inte helt jämförbara med tidigare år. Kompensering av lättnader i beskattningen i form av höjning av statsandelarna påverkar statsandelsnivån fr.o.m. år

Verksamhetsutgifter samt skatteinkomster och statsandelar 1) i kommuner och samkommuneråren , i fasta priser indexerade (1990=100) 1)Statsandelarna för olika år är inte direkt jämförbara. De har för jämförbarhetens skull korrigerats så, att från statsandelarna för åren har avdragits de andelar som kommunerna betalat till FPA och statsandelarna för åren har ökats med statsandelsposter enligt statens bokföring såsom sysselsättningsstödet till kommunerna och enhetsprisfinansieringen till samkommunerna (statsandelarna presenteras i enlighet med Basserviceprogrammet). På grund av statsandelsreformen är uppgifterna för åren ändå inte helt jämförbara med tidigare år. Kompensering av lättnader i beskattningen i form av höjning av statsandelarna påverkar statsandelsnivån fr.o.m. år 2002.

/hp 3) Kommunens utjämningsavdragsprocent för den del som överstiger utjämningsgränsen är 30 + den överstigande delens naturliga logaritm. GrankullaFasta Finland, medeltal Kalkylerade skatteinkomster 1) = 3 515,90 €/inv. = utjämningsgräns (100 %) Utjämning av statsandelar år 2015 på basis av skatteinkomster (år 2013), €/inv. Kalkylerade skatte- inkomster 1) €/inv €/inv. Utjämnings- tillägg 2) Kalkylerade skatte- inkomster 1) €/inv. Utjämningsavdrag 3) = (7 058 – 3 515,90)*38,17 % €/inv €/inv €/inv. Merijärvi 1) I de kalkylerade skatteinkomsterna beaktas kalkylerad kommunalskatt, kommunens andel av samfundsskattens avkastning samt hälften av kärnkraftverkens kalkylerade fastighetsskatt. 2) Kommunens utjämningstillägg är 80 % av skillnaden mellan utjämningsgränsen och kommunens kalkylerade skatteinkomster

/hp Utjämning av statsandelar på basis av skatteinkomster åren milj. € Betalare: milj. € Kommuner, st. Sammanlagt: milj. € Kommuner, st. Mottagare: Åren med tre års och åren med två års eftersläpning. Åren övre gräns för utjämning 15 % av kalkylerade skatteinkomster. År 2006: utjämningsavdraget sänktes från 40 % till 37 %, utjämningsgränsen höjdes från 90 % till 91,86 %, kraftverk enligt allmän fastighetsskatte-%. Från och med 2010 har utjämningsnettot lagts till alla kommuners statsandelar i proportion till invånarantalet. År 2012 fastighetsskatten utlämnad ur utjämningsgrunderna. År 2015 höjdes utjämningsgränsen till 100 %. Utjämningsavdragsprocenten = 30 + den överstigande delens naturliga logaritm. Hälften av kärnkraftverkens fastighetsskatt beaktas i utjämningsgrunderna. Utjämningen finansieras genom en minskning av statsandelen för kommunal basservice. Källa: FM/Kommunavdelningen