Information den 5 oktober 2009 Gunnel Frykman Fackförbundet ST Information den 5 oktober 2009 Gunnel Frykman

Pension i Sverige Privat sparande TILLÄGG AVTAL LAG 2 Det är detta som jag ska prata om idag, dvs pension på grund av lag och avtal samt tilläggspension utöver den avtalsenliga pensionen och några ord om privat sparande LAG 2

Pensioner i Sverige – Lag Pension till efterlevande Sjukpension Ålderspension Lön intill 7,5 basbelopp. Arbetsgivaren och den anställde betalar Sjukpenning Sjukersättning Inkomstpension Premiepension Tilläggspension Garantipension Omställnings- pension Änkepension Barnpension Lag Om man ska få en samlad bild av hur pensionssystemet är uppbyggt måste man börja från grunden, dvs lagstadgad pension. Tyvärr har grunden försvagats betydligt sedan det nya pensionssystemet kom till 1999 med inkomstpension och premiepension. Svensk byggnorm verkar inte ens hålla god EU-standard längre. På 1960-70-talen var svensk pension bäst i världen. Nu ligger vi efter många länder i Europa. Samtidigt ligger vi bättre till finansieringsmässigt än länder som t ex Frankrike, Italien och Tyskland. Där har man bra pension, men ingen som helst buffert för framtida kostnadsökningar på grund av ökningen av antalet pensionärer och den ökade livslängden. Det är rena fördelnings-system, dvs pengar in från aktiva blir pengar ut för nuvarande pensionärer. Ni kanske kommer ihåg att det var diskussion för några år sedan om EU-ländernas pensionsåtaganden skulle räknas med när det gällde konvergenskraven för inträde i EMU. Man slapp räkna med dessa åtaganden, annars hade varken Frankrike eller Tyskland varit med i EMU idag. Vad hade EMU då varit? Folkpension och ATP är ju också fördelningssystem, men vi har i alla fall AP-fonderna som buffert, dvs cirka 600 miljarder kronor. Dessutom är den nya Premiepensionen ett premiereservsystem, dvs pengar avsätts idag till din egen framtida pension och du behöver inte lita på att kommande generation ska ha råd att finansiera din pension. Inkomstpensionen i det Nya Allmänna Pensionssystemet är dock ordnad enligt fördelningssystemet (kedjebrevsprincipen), men dels tar systemet hänsyn till den framtida utvecklingen av livslängden och dels finns det en ”broms” som slår till i händelse av obalans mellan inkommande avgifter och utbetalda pensioner. 3

Basbelopp 2009 Prisbasbelopp 42 400 Förhöjt prisbasbelopp 43 200 Inkomstbasbelopp 50 900 Basbelopp 2010 Prisbasbelopp 42 400 Förhöjt prisbasbelopp 43 200 Inkomstbasbelopp 51 100

Detta prisbasbelopp används bland annat för beräkning av: 44 000 44 000 40 000 Bb Förhöjt Bb Inkomst Bb Prisbasbelopp Detta prisbasbelopp används bland annat för beräkning av: lönegränsen 7,5 prisbas- belopp för ITPs sjukpension under tid med sjukpenning respektive sjukersättning TGL-förmåner Förhöjt prisbasbelopp Detta prisbasbelopp används för beräkning av: Pensionspoäng för tilläggspension Inkomstbasbelopp Detta prisbasbelopp används för beräkning av lönegränsen: 7,5 inkomstbasbelopp för pensionsgrundande inkomst för allmän pension 7,5 inkomstbasbelopp för ITPs ålderspension och familjepension 20 och 30 inkomstbas- belopp för ITPs samtliga förmåner

Två sorters pensioner i det nya systemet Arbetsgivaren betalar 10,2 1% Avgift 18,5 % av lönen Du själv betalar 7 % 16% 2,5% Premie- pension Inkomst- pension Nu kommer jag tillbaka till det där med egenavgift och arbetsgivaravgift. Arbetsgivaravgiften är i år 32,82 %, varav ålderspensionsavgiften är 10,21 % på hela lönen (utan tak). Själv betalar man en egenavgift som i år uppgår till 7 % av lön upp till socialförsäkringstaket (förmånstaket). Avsikten är att arbetsgivarna och de anställda ska betala lika mycket, dvs 9,25 % var, men dit har man inte nått ännu, även om egenavgiften höjts successivt, vilket vi fått kompensation för genom lindring av den direkta skatten. 18,5 % av lön upp till förmånstaket (2002: 7,5 inkomstbasbelopp, dvs 38.800 *7,5 = 291.000 kr) tillförs den anställde i form av pension - varav 16 % går till inkomstpensionen och 2,5 % till premiepensionen. Inkomstpensionen påminner om ATP, men man beaktar, som tidigare nämnts, livsinkomsten. Premiepensionen kan den anställde placera i valfri fond. Det finns mer än 400 fonder att välja på. SPP har några populära fonder - Generationsfond 50tal och 60tal står på bestseller-listan. Visserligen finns det Garantipension för den som har låg eller ingen inkomstrelaterad pension, men i övrigt lämnar Staten inte samma garantier som förr. Därför är det också i stort sett omöjligt att räkna ut sin framtida pension. En gissning är att man måste jobba i drygt 40 år för att få ut samma pension som man tidigare tjänade in på 30 år. Inkomstpensionen kan nog uppskattas till 45-50 % medan Premiepensionen kan uppskattas till cirka 10 %. Detta är naturligtvis beroende av hur fonden som man valt växer till sig. Pension 6

Övergång till nya systemet % % 90 10 80 20 Från nya systemet 70 30 60 40 50 50 40 60 30 70 Från gamla systemet Övergången till det nya systemet sker ju som alla vet successivt. Den som är född före 1938 får pension enbart enligt det gamla systemet och den som är född 1954 och senare får pension enbart enligt det nya systemet. Vi som är i ”övergångsåldern” får litet av varje, mer från det gamla ju äldre vi är. För denna mellangeneration får försäkringskassan det svettigt - jag hoppas att de har ett tillförlitligt datorsystem - när de ska göra dubbla beräkningar och dessutom ta hänsyn till garantin avseende den pension som man tjänat in t o m 1994. Mindre pension kan man inte få. 20 80 10 90 Född år 1938 40 42 44 46 48 50 52 54 7

Pensioner i Sverige – Avtal Sjuk- försäkring Sjukpension Efterlevande-/ Familjepension Återbetalnings- skydd Familjeskydd TGL Avtalsförsäkringar lön intill 30 basbelopp. Arbetsgivaren betalar Avtal Ålders- pension Lön intill 7,5 basbelopp Lag Sjukpenning Sjukersättning Inkomstpension Premiepension Tilläggspension Garantipension Omställnings- pension Änkepension Barnpension Det finns andra avtal än ITP-avtalet, t ex bankavtalet (för banktjänstemän), försäkringsavtalet (för försäkringstjänstemän), KTP (kooperationens tjänstepension), avtal för journalister, arkitekter m fl som alla liknar ITP. SAF-LO-avtalet är som tidigare sagts en helt premiebestämd pensionsplan. Premien är 3,5 % av lönen och den anställde kan placera pengarna i valfritt försäkringsbolag eller fondbolag. Kommun och landstingsanställda omfattas av PFA-01-avtalet, som är en blandning av premie- och förmånsbestämd pension. Premiebestämt på lön upp till 7,5 basbelopp där premien är 3,4 % och förmånsbestämt på lön därutöver, dvs ungefär den konstruktion som SAF/PTK tidigare förhandlade om för ITP. Förhandlingarna sprack i sommaren 1999. SIFs förslag nu är helt tvärtom, dvs förmånsbestämd pension på lön upp till 7,5 basbelopp och premiebestämd däröver. Vi får så småningom se vad det blir av detta - om det blir något alls? Statligt anställda får ett nytt avtal från 2003 (PA-03). Det blir som det kommunala avtalet premiebestämt upp till 7,5 basbelopp. Premien (inklusive den s k KÅPAN) blir 4,3 %. På lön över 7,5 basbelopp blir det förmåns-bestämd pension - plus den premiebestämda KÅPAN på 2,3 % (som ITPK) - men successivt under en lång övergångsperiod sker delvis övergång till premiebestämt även på denna lönedel. Det finns faktiskt företag i Sverige som inte är bundna av kollektivavtal eller så kallade hängavtal via facket. Även sådana företag ordnar vanligen tjänstepension åt sina anställda. Antingen kan de frivilligt teckna ITP, för att ha samma pensionsplan som ”alla andra” eller också kan de teckna annan plan. Om det tecknar annan plan så är det vanligast med premiebestämd plan. Som framgick av ett par bilder i början, som visade allt som SPP håller på med, så har vi något som vi kallar för arbetsgivarplan. Den kan skräddarsys enligt det enskilda företagets speciella behov och önskemål med hänsyn till personalsammansättningen. Sjukpension Ålderspension Pension till efterlevande 8

Pensioner / Avtalsförsäkringar (Kollektivavtal) Privatanställda tjänstemän: ITP – ITP2 / ITP1 Privatanställda arbetare: AFA-försäkringar o Avtalspension SAF-LO Kommun-/landstingsanställda: KAP-KL/AGS-KL Statligt anställda: PA 03 9

Två typer av pensionsplaner Förmånsbestämd Pension i % av lön Pensionen är känd Kostnaden är inte känd Återbäring minskar premien Arbetsgivaren står risken att få betala okända premier Premiebestämd Pensionspremie % av lön Kostnaden är känd Pensionen är inte känd Återbäring höjer pensionen Arbetstagaren står risken att få en okänd pension Det här är skillnaderna. Förmånsbestämd: pensionen är en viss procent av lönen, slutlönen eller någon genomsnittslön. Premien är okänd. Om det blir ett överskott p g a god kapitalförvaltning går detta tillbaka till arbetsgivaren i form av lägre premie eller som i Alecta/SPP-fallet i form av kontant återbetalning av s k Företagsmedel. Premiebestämd: premien är en viss procent av lönen och pensionen blir vad premierna plus förräntningen ger. God kapitalavkastning höjer pensionen, men vad som är aktuellt i dessa tider och som man kanske inte tänkte på för ett par år sedan är at negativ avkastning sänker pensionen. I synnerhet gäller ju detta för fondförsäkring. Den anställde tar investeringsrisken. 10 10

Ålderspension – Förmånsbestämd pension Allmän pension Premiebestämd Förmånsbestämd Premien är 2 % av lönen Procent av lön 0–7,5 ibb 10 % 7,5–20 ibb 65 % 20–30 ibb 32,5 % ITPK ITP Allmän pension Lön 65 år 70 år

Samordning med tidigare pensionsrätt Tid i annan pensionsplan medräknas Pensionsrätt i annan pensionsplan avräknas Full pension är 30 år (360 månader)

Sjukpension Normal Pensionsnivå Sjuklön avtalad 90 % Sjuklön 80 % ITP 65 % 7,5 pris- bas- belopp K A R E N S D G Sjuklön 10 % ITP 10% ITP 15 % Lön Lön Lagstadgad sjuklön 80% Sjukpenning* Sjuk- ersättning 80 %/75 % x 97 % x SGI Dag 1 Dag 2–14 Dag 15–90 Dag 91–360

Rehabiliteringskedjan Under de första 90 dagarna bedöms arbetsförmågan mot den försäkrades vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder. Från och med dag 91 i sjukperioden ska även beaktas om den försäkrade kan försörja sig efter omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren. Kan den försäkrade inte återgå till ordinarie arbete har den försäkrade rätt att söka arbete och få service från arbetsförmedlingen. Denna möjlighet ges till och med dag 180 utan att rätt till sjukpenning ifrågasätts. Från och med dag 181 i sjukperioden ska, om det inte finns särskilda skäl, även beaktas om den försäkrade har sådan förmåga att han eller hon kan försörja sig själv genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden i övrigt, eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade. Om det finns särskilda skäl ska prövningen mot hela arbetsmarknaden skjutas upp. Det bör ske om det finns stor sannolikhet att den försäkrade efter ytterligare behandling kan återgå i arbete hos sin nuvarande arbetsgivare. Särskilda skäl bör inte kunna beaktas efter ett års sjukskrivning. Nuvarande skrivning om att särskilda skäl, som den försäkrades ålder, bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet och andra liknande omständigheter, ska slopas. Tidsbegränsad ersättning Dag 1 är karensdag Dag 2 – 14 utges sjuklön på 80% av lön Högst 364 dagar utges sjukpenning på 80% av SGI (77,6%) Högst 550 dagar utges förlängd sjukpenning 75% av SGI (72,8%) Fortsatt sjukpenning har ingen tidsgräns och är 80% av SGI (77,6%) Aktivitets- eller sjukersättning 64% av inkomst Ersättning kan utgå till högst 65 års ålder Sjukpenning i högst 364 dagar Sjukpenning på 80% av SGI ska endast utges under maximalt 364 dagar under en ramtid på 450 dagar. Detta gäller oavsett om ersättningen är hel eller partiell. Finns synnerliga skäl kan sjukpenning ges på 80% för ytterligare dagar så kallad ”fortsatt sjukpenning”. Om man efter ett års sjukskrivning fortfarande inte kan arbeta, kan man ansöka om förlängd sjukpenning. Förlängd sjukpenning Förlängd sjukpenning utges när maximalt antal dagar med sjukpenning har förbrukats. Ersättningen vid förlängd sjukpenning är cirka 75% av den sjukpenninggrundande inkomsten. Den förlängda sjukpenningen betalas ut i högst 550 dagar. Med dagar menas när förlängd sjukpenning har utbetalats oavsett omfattning av ersättning. Förlängd sjukpenning utges med 75% av SGI det vill säga högst 613 kronor per dag. Ny period med förlängd sjukpenning kan endast erhållas efter sjukperiod med sjukpenning på 80%. Fortsatt sjukpenning Om man har en mycket allvarlig sjukdom kan man ansöka om att även i fortsättningen få cirka 80% i sjukpenning. Exempel på sådana sjukdomar är vissa tumörsjukdomar, neurologiska sjukdomar som ALS eller om den försäkrade väntar på transplantation av ett vitalt organ. Det finns ingen tidsgräns för hur länge fortsatt sjukpenning kan betalas ut. Ersättningen är densamma som under de första 364 dagarna. 14

Efterlevandepension – Förmånsbestämd pensionsnivån Premien är 2 % av lönen – Återbetalningsskydd – Familjeskydd Grundbelopp i procent av lön 7,5–20 ibb 32,5 % 20–30 ibb 16,25 % ITPK-efterlevandeskydd Lön ITP – familjepension Omställ- nings- pension Barn- pension

STs avvikelse Pension mellan 63 och 65 år 65% av lön Familjepension upp till 7,5 ibb 6 % av lön för man och 12,5 % av lön för kvinna För kvinna som anställts hos ST före 1978 är familjepensionen 18,5 % upp till 7,5 ibb.

Vad kan jag göra för att påverka min pension Hur ser mitt val ut i PPM-valet? ITPK – vad har jag valt? När vill jag gå i pension? Behöver jag spara privat ? www.minpension.se 17 17