Satsdelar Orden i en mening delas in i grupper, satsdelar. Varje ord har sin bestämda uppgift i en sats. Ordet är då en satsdel. En satsdel kan bestå av ett eller flera ord, och satsdelarna kan byta plats med varandra, men inte hur som helst. Några tips: Leta alltid reda satsdelarna i rätt ordning. Lär dig ”satsdelsfrågorna”.

Predikat Predikatet är alltid ett verb och beskriver vad som händer och sker i satsen. Det kan finnas fler än ett predikat i en mening. Predikatet kan bestå av flera ord. Ex: Bengt cyklar. Satsdelsfrågan (P) - Vad är det som händer? Jo, någon cyklar. ”cyklar” är predikat. Bengt cyklar P Älvorna dansar i skogen. Det kan finnas fler än ett predikat i en mening: Hon bakade en tårta, som kallades prinsesstårta P P Predikatet kan bestå av flera ord: Han hade inte sett henne P P

Subjekt Subjekt är den, det eller de som uträttar predikatet. Satsdelsfrågan (S) – Vad, vem, vilka + p Flickan sover. Vad händer? Någon sover(=p) P Vem/vad sover? ”Flickan” sover (=s) Flickan sover. S P Barnet leker med sina leksaker. S P Snön började falla. S P P Varför har Åke och Olle redan åkt? P S P GLÖM INTE ATT TA UT SATSDELARNA I RÄTT ORDNING!

Subjekt och predikat Den lilla katten sprang efter grannens galna hund. S P Olle hade köpt en ny bil. S P P Skriv två frågor och två meningar om inte är frågor och låt sedan kompisen märka ut subjekt och predikat.

Sats/Mening En fullständig sats innehåller minst ett subjekt och minst ett predikat. Kaninen skuttar. Läser eleven? S P P S En mening börjar alltid med stor bokstav och slutar med punkt, frågetecken eller utropstecken. Hoppsan! Skiner solen? Åke kan allt om flugfiske. En mening kan bestå av en eller flera fullständiga satser: Olle badade, fast det blåste kallt. S P S P Fastän det snöade ute, använde inte Anna sin jacka. S P P S

Huvudsats – bisats En huvudsats kan stå för sig själv och bilda en begriplig mening. Hästen åt gräset. H En bisats är en sats som ger mer information om en huvudsats, men blir inte begriplig om den står för sig själv. Hästen åt gräset, som fanns på ängen. H B Eftersom backen var brant, blev hon trött. B H OBS! Orden i huvudsatsen ändrar ordning när bisatsen kommer före.

Huvudsats – bisats Samordning och underordning: Satser kan föras samman på två olika sätt, genom samordning och underordning. Vid samordning är de båda satserna likvärdiga, två huvudsatser(H), Vid underordning är en sats, huvudsatsen (H), viktigare och till den fogas en bisats (B). Samordning Bettan målar stolen och Benke diskar. H H Underordning Benke målar stolen när Bettan diskar. H B De ord som binder samman olika satser med varandra kallas konjunktioner.

Konjunktioner Samordnade konjunktioner binder samman satser av samma slag: huvudsats med huvudsats och bisats med bisats. De vanligaste samordnade konjunktionerna är: och, samt, men, eller, för. Anders fiskar men det nappar inte. H Pappa sjunger när han duschar och lagar mat. H B Underordnade konjunktioner inleder bisatser. Den vanligaste är att. Andra är: när, innan, därför att, fastän, så att, för att, om. Han gav Li blommor, därför att hon fyllde år.

Predikatsfyllnad Satser som innehåller både subjekt och predikat, men förmedlar ändå inga känslor, behöver en predikatsfyllnad. Hon heter… Ellen har varit … Predikatet behöver då fyllas ut med en predikatsfyllnad (PF) för att få till en mening. De vanligaste predikaten (verb) som kräver predikatsfyllnad är: Vara (böjningar: är, var, har/hade varit) Bliva, bli (böjningar: blir, blev, har/hade blivit) Heta (böjningar: heter, hette, har/hade hetat) Kallas (böjningar: kallades, har/hade kallats)

Predikatsfyllnad Vara (är, var, har/hade varit) Bliva, bli (blir, blev, har/hade blivit) Heta (heter, hette, har/hade hetat) Kallas (kallades, har/hade kallats) Filmen är romantisk. S P PF Jag heter Daniel, men har alltid kallats Danne. S P PF P P PF De är så lyckliga. S P PF Blev han glad? P S PF

Ackusativobjekt (direkt objekt) När du tagit ut predikat och subjekt, samt kontrollerat om det finns någon predikatsfyllnad, ska du ställa ackusativfrågan. Vad, vem, vilka + predikat + subjekt = ackusativobjekt Eleven glömde boken 1. Vad händer? Jo någon glömde(P) 2. Vem glömde? Jo, eleven(S) 3. Vad glömde eleven? Jo, boken(AO) S P AO

Ackusativobjekt (direkt objekt) Katten såg råttan S P AO Kan du hämta bollen? P S P AO Mia passade bollen och Anna nickade den vidare. S P AO S P AO Kalle och Ulla har plockat mycket svamp. S P AO

Dativobjekt (indirekt objekt) När du har ställt predikatsfrågan, subjektsfrågan, kollat eventuella predikatsfyllnader och ackusativobjekt är det dags att ställa dativobjektsfrågan. Dativobjektet är oftast en person. Åt / Till / För / Från vem + P + S + AO = Dativobjektet DO Han skänker guldet till konungen. S P AO DO Till vem + sänker + han + guldet? Svar: konungen

Dativobjekt (indirekt objekt) Han gav gåvan till henne S P AO DO Brevbäraren lämnade honom ett brev S P DO AO Pettson fångade en fisk åt Findus. S P AO DO - Om du sparkas, tar jag godiset från dig! S P P S AO DO

Diagnos Draken väste. (2) - Jag heter Uggful och jag är hungrig. (6) Randolf sänkte svärdet. (3) - Han är utsvulten. (3) Riddaren rynkade bekymrat pannan. (3) Uggful kastade en eldsflamma. (3) Svärdet smälte i Randolfs hand. (2) - Jag har varit snäll. (3) Riddaren morrade. (2) - Du är dödens. (3)

Diagnos Draken väste. 2 - Jag heter Uggful och jag är hungrig. 6 S P - Jag heter Uggful och jag är hungrig. 6 S P PF S P PF Randolf sänkte svärdet. 3 S P AO - Han är utsvulten. 3 S P PF Riddaren rynkade bekymrat pannan. 3 S P AO Uggful kastade en eldsflamma. 3 S P AO Svärdet smälte i Randolfs hand. 2 - Jag har varit snäll. 3 S P PF Riddaren morrade . 2 S P - Du är dödens. 3 S P PF

Adverbial Adverbialen berättar mer om predikatet (dvs verbet) Oftast är adverbialet svaret på någon av frågorna. Tidsadverbial NÄR? i morse, förra året, ständigt. Rumsadverbial VAR? på gården, under sängen. Sättsadverbial HUR? Sakta, noggrant. Katten smög tyst och försiktigt. S P sä advl sä advl Hönsen sprang på vägen och kacklade högt. S P r advl P sä advl Pelle tittade på hockey i ishallen S P AO r advl Rut promenerade varje morgon till stallet S P t advl r advl

Adverbial Satsadverbial är ett adverbial som ändrar satsens innehåll totalt. Satsadverbial sa advl Alltid, aldrig, kanske, ibland, inte, knappast, Kalle kunde inte simma S P sa advl P Ola fick alltid bullar av mormor, men aldrig syltkakor S P sa advl AO DO sa advl AO Jag har aldrig glömt läxan. S P sa advl P AO

Diagnos Ser du killarna där borta? De heter Evert och Sixten. 7 st P S AO r advl S P PF Jag kommer inte att ge henne en puss! 6 st S P sa advl P DO AO Hon sprang snabbt till skolan. Skolan heter Centralskolan men kallas Central. 9 st S P sä advl r advl S P PF P PF Har du sett Olles katt? Julle har varit forsvunnen i två dagar! 8 st P S P AO S P PF t advl

Attribut Attributen berättar mer om ett substantiv (oavsett vilken satsdel substantivet är) Bondens artiga söner gav en stor bukett till flickorna i klassen. attr attr S P attr AO DO attr Pojkarna i laget skulle spela årets viktigaste match i morgon kväll. S attr P attr attr AO t advl Drottning Silvia talar inte alltid tydlig svenska. attr S P sa advl attr AO

Attribut Attributen berättar mer om ett substantiv. Det finns fyra olika attribut: Gentivattribut (g attr) visar ett ägande: Silvias man är lekfull. g attr S P PF Prepositionsattribut (p attr) består av en preposition + substantiv: Kiosken på berget... Skorna i hyllan... Kvinnan i kön... p attr p attr p attr Adjektivattribut (a attr) är ett adjektiv: Den gamla mannen var snäll. a attr S P PF Epitet (ep) är en slags titel före substantivet: Jag ska inte träffa rektor Fredrik i dag. S P sa advl P ep AO t advl

Satsdelsfrågorna Predikatfrågan (P) - Vad är det som händer? = predikat Subjektsfrågan (S) – Vad, vem, vilka + p? = subjekt Vad/vem, vilka + de fyra speciella predikaten + subjekt = predikatsfyllnad(PF) Vara (är, var, varit) Bliva, bli (blir, blev, blivit) Heta (heter, hette, hetat) Kallas (kallades, kallats) Ackustativobjekt - frågan: Vad, vem, vilka + övriga predikat + subjekt = ackusativobjekt (AO) Dativobjekt – frågan: Åt / Till / För / Från vem + P + S + AO = Dativobjektet (DO) När, hur, var = adverbial. Satsadverbial: Alltid, aldrig, kanske, ibland, inte, knappast. Attribut = bestämning till substantiv

Prepositionsattribut eller rumsadverbial Prepositionsattribut (p attr) består av en preposition + substantiv och berättar mer om substantivet: Kiosken på berget... Skorna i hyllan... Kvinnan i kön... p attr p attr p attr Rumsadverbial berättar mer om verbet: Kiosken ligger på berget. S P r advl Ställde du skorna i hyllan? P S AO r advl Kvinnan ställde sig i kön. S P r advl Se så alla sidor i häftet är gjorda och rättade. Repetera sammanfattningen, häftet och PPP.