Risk- och friskfaktorer för demens och Alzheimers sjukdom Miia Kivipelto, MD, PhD Professor Aging Research Center, Karolinska Institutet and Karolinska University Hospital, Huddinge

Demens i åldrande samhälle Risk- och friskfaktorer för demens Vaskulära riskfaktorer Livsstilsfaktorer och nutrition Psykosociala faktorer Praktiska implikationer Framtid!

Förväntad livslängd Oeppen and Vaupel, Science 2002 Gerontologi är ’trendig’, som ett field ganska ny. Medellivslängden hat ökat strarkt och ligger nu runt 80år. Senaste 100år, 40år. Utmaning! Oeppen and Vaupel, Science 2002

Åldern – en viktig faktor Åldersgrupp 77-84 85-89 90+ Mental hälsa Kognitiv svikt (%) 18.9 34.7 61.0 Demens (%) 13.5 24.6 39.2 Fratiglioni et al., 2001

Förekomst av demens i Sverige 150 000 patienter med demens 120 000 patienter med Alzheimers sjukdom 90 000 patienter med mild – medelsvår Alzheimers sjukdom 100 000 med mild kognitiv svikt (MCI)

Effekten av att senarelägga debuten av demens Beräknade effekter: Skjuta upp AD debuten med 5 år → ↓prevalens till hälften US prevalence of AD (millions) Delay (years) .5 1 2 5 1997 2007 2017 2027 2037 2047 Year 8 6 4 Brookmeyer et al., 1998, Jorm et al., 2005

Demens och Alzheimer: Många faktorer påverkar och samverkar genom hela livet Födsel Barndom Vuxenlivet Äldre Ungdom Medelålder 20 60 75 Frisk hjärna This is because AD is a complex disporders, muti-factorial and heterogenious. Besodes genetic factors, exposure to various environmental risk and protective factors during the whole life course affects if we get and when we get the disease. That is why lifecourse perspective and multi-factorial approach are important. Positive; gives several times windows and several targets for interventions. Alzheimer hjärna Gener Miljöfaktorer Mangialasche, Kivipelto et al., 2012

Befolkningsstudier vid ARC The Kungsholmen Project CAIDE Study (Finland) The SNAC- Kungsholmen HARMONY – The Swedish Twin Study on Dementia SNAC SWEOLD SWEOLD Sweden The Betula Project

Demens och Alzheimers sjukdom Riskfaktorer Skyddande faktorer Stroke Högt blodtryck Höga blodfetter Fetma Diabetes Rökning B12/folat brist Depression/stress Hjärnskada ……… Utbildning Motion Mental aktivitet Social aktivitet Antioxidanter Fiskolja Måttligt alkoholintag Kaffe Anti-inflammatoriska med.? Östrogen? Viime vuosina pitkän seuranta-ajan tutkimukset ovat tuoneet tietoa siitä, että AT:iin liittyy myös useita muokattavissa olevia vaskulaarisia ja elintapaan liittyviä tekijöitä jotka joko lisäävät tai vähentävät taudin riskiä. Kuvassa on punaisella kirjoitettu ne tekijät , jotka enemmän tai vähemmän liittyvät valtimotauteihin tai verenkiertosairauksiiin. Aivoverenkiertohäiriöt lisäävät Alzheimerin taudin tai dementoitumisen vaaraa jopa kymmenkertaisesti verrattuna samanikäisiin henkilöihin, joilla aivoverenkiertohäiriöitä ei ole . Kohonneesta verenpaineesta ja kolesterolista on myös varsin vahvaa näyttöä, ja ylipainosta tiedetään että se on itsenäinen vaaratekijä samoin kuin sokeriaineenvaihdunnan häiriöt. Monilla elintapaan liittyvillä tekijöillä kuten liikunnalla näyttäisi olevan suojaavaa vaikutusta. Kalaöljyistä on jonkun verran tutkimustulokisa samaan suuntaan , samoin verenpaine- ja statiinilääkkeistä .

Kombinerad effekt av vaskulära riskfaktorer i medelåldern OR (95% CI) BMI >30 kg/m2 2.1 (1.2 - 3.8) Systolisk BT >140mmHg 2.0 (1.0 - 3.8) Kolesterol >6.5 mmol/l 1.9 (1.0 - 3.5) In a recent study we investigated the combined effect of several midlife vascular risk factors. We were interested in seeing whether the vascular risk factors were independent of each other, or whether ne factor could explain the associations observed for another factor. When bmi, sbp, and cholesterol were all put simultaneously into the same model, they all independently increased the risk of dementia and AD. The Or for each factor was around 2. We know, that risk factors tend to cluster together, and the same person can have several risk factors. This clustering increased the risk of dementia in an additive manner. The more there were risk factors, the higher was the risk, so that those who had all three factors – high sbp, high bmi and high cholesterol had an or of 6 for dementia when compared to persons with none of the risk factors. 1 2 3 Antal faktorer och risken för demens Kivipelto et al., Arch Neurol 2005

Mångsidig, hälsosam kost kan minska risken för minnesproblem Fisk Grönsaker och frukt Vitaminer B12, folsyra, C och E Medlehavskost (Nordisk mat?) Luchsinger et al., Curr Neurol Neurosci Rep 2007 Scarmeas et al., Annals of Neurology 2006, JAMA 2009 Mangialasche, Kivipelto et al., JAD 2010 Eskelinen, Kivipelto, Dem Ger Cog Dis 2011

Vitamin B12 & Alzheimer länken blir allt starkare (II) 7 års uppföljningstid Analyserna var kontrollerade för homocysteine och andra relaterade faktorer

Fysisk aktivitet i medelåldern Fysisk aktivitet – högre hjärnvolym CAIDE Fysisk aktivitet i medelåldern Odds ratio Rovio, Kivipelto et al., Lancet Neurology 2005 Demens Alzheimer sjukdom Rovio, Kivipelto, et al. Neurobiol Aging 2009 Soffpotatisar Fysiskt aktiva Fysisk aktivitet – högre hjärnvolym β-koefficient 0.21 (p<0.001)

Fritidsaktiviteter Mentala aktiviteter Fysiska aktiviteter Sociala aktiviteter Karp et al, 2005

Sociala och psykologiska faktorer Sociala faktorer Psykologiska faktorer Sociala+Psykologiska Odds ratios Besides biological factors, we have studies recently also more social and psychological factors in relation to AD. Social factors: living alone, especailly beining widowed significant risk factors Psychoilogical: Depressive signs: Additive effect: combination strong risk. Psychosocial interventions, recognize these risk groups. Social interventions, activate/stimulate, support – may have great impcat for well beining but also in sence decreasing risk Håkansson, Kivipelto et al., BMJ 2009, Håkansson et al., manuskript

Praktiska implikationer / hälsofrämjande och förebyggande insatser?

Risk profil i medelåldern och risk för demens under 20 år CAIDE Dementia Risk Score Age, years < 47 47-53 >53 3 4 Education, years ≥10 7-9 0-6 0 2 3 Sex Women Men 0 1 Systolic BP, mmHg 140 > 140 0 2 BMI, kg/m2 30 > 30 Cholesterol, mmol/l  6.5 > 6.5 Physical activity Active Inactive 1 16 % SCORE Kivipelto et al., Lancet Neurology 2006

Risk profil i medelåldern och risk för demens under 20 år CAIDE Dementia Risk Score Age, years < 47 47-53 >53 3 4 Education, years ≥10 7-9 0-6 0 2 3 Sex Women Men 0 1 Systolic BP, mmHg 140 > 140 0 2 BMI, kg/m2 30 > 30 Cholesterol, mmol/l  6.5 > 6.5 Physical activity Active Inactive 1 7 % SCORE Kivipelto et al., Lancet Neurology 2006

Risk profil i medelåldern och risk för demens under 20 år CAIDE Dementia Risk Score Age, years < 47 47-53 >53 3 4 Education, years ≥10 7-9 0-6 0 2 3 Sex Women Men 0 1 Systolic BP, mmHg 140 > 140 0 2 BMI, kg/m2 30 > 30 Cholesterol, mmol/l  6.5 > 6.5 Physical activity Active Inactive 1 2 % SCORE Kivipelto et al., Lancet Neurology 2006

Randomiserade studier Gold standard to show the effect of an intervention. In dementia prevention field, very few positive studies.

Multifaktoriella sjukdomar – åtgärda flera riskfaktorer samtidigt för en optimal effekt Ohälsosm kost Alkoholmissbruk Diabetes Rökning Fetma Hypertoni Vaskulära skador Hyperkolesterolemi Neuronskador APOE Andra gener Vuxenlivet Medelålder Äldre Demens Övergång Hjärnreserv 20 60 75 It seems that dementia risk is the result of exposure to both harmful and protective factors along the life course. Besieds genetic factors, several modifiable risk factors already at midlife have been identified. May lead to vascular insults and neuronal damage and finally to dementia. Also several protective factors through life span have been linked with dementia; may protect against brain lesions, increase brain reserve and maybe act also through some still unknown mechanisms. Many of these factors are interrelated and they and their impact on individuals’ health change over time (and are affected by sub-clinical dementia). Would it be possible to develop practical toll predict dementia risk at midlife? Mentala och Sociala aktiviteter ? Fysisk aktivitet Utbildning Skyddande faktorer

Den första multidomän interventionsstudien med huvudsyftet att skjuta upp förekomsten av kognitiv svikt bland personer med ökad risk för demens Studiedesign: Randomiserad multicenter studie med ca. 1200 deltagare i sex (6) städer Rekrytering: 60-77 år gamla pensionärer som har hög Dementia risk score och lindriga minnesproblem

INTERVENTION SCHEDULE INTENSIVE INTERVENTION NUTRITION: 7 group sessions, 3 individual sessions EXERCISE: 1-2x/wk muscle 2-4x/wk aerobic EXERCISE: 2x/wk muscle 4-5x/vk aerobic EXERCISE: 2x/wk muscle strength training 5x/wk aerobic training COGNITIVE TRAINING: 9 group sessions Independent training INTERVENTION KICK-OFF 1st Baseline visít 2nd Baseline visit RANDOMIZATION MONITORING AND MANAGEMENT OF METABOLIC AND VASCULAR RISK FACTORS Nurse: Visit every 3 months, Physician: 3 additional visits Screening months 3 6 9 12 15 18 21 24 MINI- INTERVENTION REGULAR HEALTH ADVICE

FINGER intervention

1st year preliminary results Group N Baseline 12 month p-value Weight, kg Intervention 213 81.8 80.6 0.04 Control 216 81.9 81.6 BMI, kg/m2 28.9 28.5 28.7 Cholesterol, 209 5.13 5.05 mmol/l 5.12 5.19

European Dementia Prevention Initiative EDPI European Dementia Prevention Initiative http://www.edpi.org/ FINGER Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability preDIVA Prevention of Dementia by Intensive Vascular Care MAPT Multidomain Alzheimer Preventive Trial Need for international collaboration to move the dementia prevention field forwrad! In Europe, 2 other large RCTs: similarities but also important differences. EDPI: share experiencesm and data. > 6000 . Target group, interventions, droup outs, differences in different countires. Used to initiate larger multinational RCTs. To what extent multidomain intervention may delay cog impairment.

It has been recently estimated that up to 50% of AD are related to modifiable risk factors. A 10–25% reduction in such factors could potentially prevent up to 3 million AD cases worldwide, with the combined reduction having the greatest impact on dementia prevalence. The ongoing RCTs will show if this is possible and what are the best ways to modify risk factors. Crucial for helath eductaion and commuinity planning. A 10–25% reduction in all seven risk factors could potentially prevent 1.1–3.0 million AD cases worldwide. July 2011

Twenty-year changes in dementia occurrence suggest decreasing incidence in central Stockholm, Sweden Neurology
2013;80:1888–1894 Qiu, Fratiglioni et al.,

Är det möjligt att förebygga demens? Kontrollera blodtryck och andra vaskulära riskfaktorer Upprätthåll aktiv livsstil – fysiska, mentala och sociala aktiviteter Mångsidig, hälsosam kost Begränsa negativ stress

Livsstilen har betydelse! Miia Kivipelto ICAD 2010

ACKNOWLEDGEMENTS Laura Fratiglioni Bengt Winblad Lars Bäckman Francesca Mangialasche Babak Hooshmand Karin Wallin Krister Håkanson Göran Hagman Ulrika Akenine Hilkka Soininen Alina Solomon Tuomo Hänninen Minna Rusanen Gabriela Spulber Miika Vuorinen Tiia Ngandu Satu Ahtiluoto Tiina Laatikainen All FINGER study teams