Byanät för bredband i världsklass Exempelbilder för användning i byanätsprojekt

Därför behövs bättre bredband

Vad är bredband – hur fort är fort ? Exempel på kapacitet 56 Kbit/s = 2 st samtidiga telefonsamtal 5 Mbit/s = en Tv-kanal 15 Mbit/s en HDTV kanal Skicka en röntgenbild till en vårdcentral med 1 Mbit/s hastighet ca 9 minuter ADSL 4 Mbit/s ladda ner en DVD film =3,5 tim skicka 1 dag. Via fiber 100 Mbit/s 8 min 56 Kbit/s -10 Mbit/s 100 Mbit/s - 1Gbit/s Exempelbilder för byanätsarbete

Telenätet försvinner Nedmontering av telestationer som en del i ett gigantiskt teknikskifte Gotland - Förebild för Sverige Källa: Sveriges Radio, 2015

Internet tar över Ett nät för all trafik 2017-04-08 Internet tar över Ett nät för all trafik K’älla: PTS, 2010

Nya digitala tjänster Digitaliserade tjänster kräver bandbredd Gotland - Förebild för Sverige Källa: Broadband Stakeholder Group & Bredbandsforum, 2010

När marknaden inte bygger med hög kapacitet byggs ut” Var är “marknaden” ? ”Där marknaden inte bygger ut måste de boende själva skapa förutsättningar för att bredband med hög kapacitet byggs ut” Det gäller en investering för framtiden som ger en positiv inverkan för de boende i byn samtidigt som värdet på den egna fastighet stiger och intresset för att etablera sig i byn ökar. Ytor-krävs för produktion med den gröna cellen fotosyntesen som bas. Dessa nödvändiga ytor gör det med automatik långt mellan kunderna – och då blir det med automatik högre kostnad per kund för en bredbandsanslutning. Exempelbilder för byanätsarbete

Röst från verkligheten ”För flera av oss handlar det inte om att få bättre bredband, utan att få bredband överhuvudtaget, jag har 0,25 ADSL och mobiltäckning endast när solen skiner. ” Källa: Undersökning av byanäten, Bredbandsforum, 2014 Exempelbilder för byanätsarbete

Varför hög kapacitet?? Internet, hastighetsutveckling, exempel på kapacitets behov kbit/s 1000 M = 1 Gbit/s 1000000 100000 Video/DVD 1,5/8,6 min 20 HDTV kanaler 100 M 24 M 30 bilder 10 sek 10000 8 M X 2 kanaler 2 M X 30 1000 I takt med att tekniken utvecklas och våra medievanor förändras får bredbandet en allt viktigare roll i svenska hushåll. Nu prioriterar vi bredbandet framför såväl utlandsresan som fredagsmyset. Till och med bilen prioriteras bort när konsumenten måste välja. Det visar en nyligen genomförd undersökning via Com-panelen. Bredbandet har fått en viktig roll i hemmet. 9 av 10 hushåll tycker att bredbandet är oumbärligt. Det visar den nyligen genomförda undersökningen via Com-panelen, på uppdrag av Com Hem. Det är stora beteendeförändringar i hur, när och till vad konsumenter använder internet. Att det är så många som föredrar internetuppkoppling före semester, tv och bil, säger en hel del om hur viktigt internet är för oss i dagens informationssamhälle. Undersökningen visar också att 6 av 10 gärna vill vara först med nya internetföreteelser. Dessutom planerar respondenterna att spendera mer tid på nätet. Under de senaste 12 månaderna har det skett en markant ökning i användandet av streamingtjänster för musik och rörlig bild samtidigt som relativt etablerade beteenden, till exempel att göra bankärenden på nätet, också ökar. Det beror bland annat på att tjänster och applikationer blir allt bättre, mer behovsanpassade och lättare att använda. Att bredbandsuppkopplingar blir snabbare och mer tillgängliga påverkar också. Dessutom har vi en ny generation ”digitala infödingar” som påverkar och inspirerar sina föräldrar och far- och morföräldrar att använda internet på nya sätt, kommenterar Marie Johansson. Samtidigt som 28 procent av deltagarna i panelen spenderar mer än fem timmar per dag på internet, förutspår man ett ökat användande. Nära 40 procent av Com-panelen tror att de under följande år kommer att streama mer rörlig bild, 25 procent att de kommer lyssna på mer musik och 20 procent att de kommer göra fler bankärenden på nätet TV åt alla! Ropen skallar på internet när allt fler organisationer och företag skaffar sig egen tv-kanal. Nu senast är det Svenska kyrkan som tillsammans med Kyrkans tidning startat egna tv-sändningar över nätet. I sin nya Play-kanal tar man inför julen upp baksidan med kommersialism, ensamheten i samhället, trasigheten som också finns där, mitt i glittret. Prästen Mikael Mogren och teologen och författaren Ann Heberlein studiosamtalar om förväntningar och utsatthet utifrån inledande ord om att ”Det hände sig vid den tiden att människorna stressade hela året...”. Exemplen blir allt fler på hur många startar egna tv-sändningar och det finns flera olika teknikplattformar att välja. Youtube ligger för många närmast och är enkelt att använda för att lägga upp en egen tv-kanal. Några studenter från programmen Digital medieproduktion och Datavetenskap vid Umeå universitet har gjort just detta. Tillsammans med några kompisar har de startat Youtube-kanalen Regular Ordinary Swedish Meal Time som på bara något år lyckats  få närmare 25 miljoner visningar av sina brutala matlagningsfilmer. Nu senast gör de succé med filmen där de lagar till ett julbord (se nedan).   Andra följer efter, även om man väljer andra plattformar. När Geek Girls i Umeå ordnar träff för kvinnor med intresse för it och teknik så väljer man att via videosajten Bambuser dokumentera och sända föreläsningar live över nätet. Inom ett företag kan det se ut på samma sätt.  Varje vecka sätter sig Bengt Lundgren, vd för it-företaget Cygate, framför kameran för att sända ut en intern hälsning till de dryga 700 anställda runt om i landet. Via sin egen företagskanal på webben kan dessa sedan få titta på vad chefen har att berätta om företagets aktualiteter. Men Cygate har också sändningar som når kunder och partners via en öppen egen webb-tvkanal. Dagstidningar följer med och Västerbottens Kuriren har sin tv-kanal där man visar lokala inslag om bränder och trafikolyckor eller hur tomten i England försöker ta sig ner i en skorsten. Denna teknik kommer nu att sprida sig också till allmänheten och vanliga medborgare. De nya kameror och mobiltelefoner som säljs på marknaden har både funktion för stillbild och rörlig bild, och med ett utbyggt bredbandsnät kommer det att bli enklare att lägga upp de filmer man tar med dessa kameror. Det innebär att vi framöver inte bara får fotoalbum på nätet, utan också att allt fler kommer att lägga upp sina egna familje-tvkanaler. Då kan du få surfa in till grannen Petterssons och se vad de haft för sig under helgen. Eller kolla barnbarnets filmade legobyggen. Eller se utflykten med svampkorgen som grannfrun filmat. Vår framtid är rörlig, och den kommer att dokumenteras på film. För företag och organisationer kommer det därmed att bli en ofrånkomlighet att lägga ut nyheter och meddelanden via filmade inslag på internet. 100 56 k Video/DVD 2/11 dagar 28 k 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 Hastighet kbit/s Medeltillväxt = behovstillväxt Exempelbilder för byanätsarbete

Är mobilt bredband ett alternativ? ”Ja som ett komplement till det fasta nätet” Exempel på kapacitet i mobilt bredband, kapaciteten är bl.a.. beroende på geografiska förhållande och radiofrekvensen i systemet 100 4G system 80 Nerladdning Mbit/s 50 40 Uppladdning En användare Tio samtidiga användare 10 Mbit/s 3 Mbit/s 1 Mbit/s 0,3 Mbit/s 3 Avstånd till användare km Exempelbilder för byanätsarbete 10 10

Schematisk bild av byanät Exempelbilder för byanätsarbete

Byanät By By 2 Byanät By 1 ”Nätägare/KO” ON Tjänster (TV, Telefon o.s.v) By Geografiskt avgränsat område på landsbygden. Det kan vara ett antal utspridda gårdar, villor, små sommarstugeområden bestående av totalt 20-200 st fastigheter. ON ”Nätägare/KO” Operatörsnod By 2 Byanät Ett lokalt anslutningsnät (byanät) som ansluter byalagets fastigheter till en operatörs nätanslutningspunkt.   Anm: Nätet består av anslutningspunkt, rör, kabel, fiber, skarv- och termineringspunkter. By 1 Exempelbilder för byanätsarbete

Byanät By 2 By 1 ”Nätägare/KO” ON Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Fastighetsägarna bestämmer sig för att: Bilda förening Teckna anslutningsavtal med medlemmarna, Teckna markavtal med fastighetsägare Teckna samarbetsavtal med By2 Teckna avtal om anslutning och transport av tjänster med en nätägare/KO. ON ”Nätägare/KO” Operatörsnod By 2 By 1 Exempelbilder för byanätsarbete

Byanät 4G ”Nätägare/KO” ON ON AP ON Byanät 2 AP Byanät 1 Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Föreningarna ansvarar för inköp av allt materiel till respektive byanät, bygger näten och kopplar fram medlemmarnas förbindelser till respektive anslutningspunkt (AP) ”Nätägare/KO” ON ON AP ON Byanät 2 AP Användarnod Nätanslutningspunkt Fysisk punkt vid vilken en abonnent ansluts till ett allmänt kommunikationsnät, 4G Byanät 1 Exempelbilder för byanätsarbete

Föreningarna tecknar driftavtal med nätägaren/KO Byanät Tjänster (TV, Telefon o.s.v) Nätägaren /KO ansluter byanät 1 i anslutningspunken och byanät 2 via byanät 1 samt aktiverar näten Föreningarna tecknar driftavtal med nätägaren/KO ”Nätägare/KO” ON ON AP ON Byanät 2 AP Användarnod Nätanslutningspunkt Fysisk punkt vid vilken en abonnent ansluts till ett allmänt kommunikationsnät, 4G Byanät 1 Exempelbilder för byanätsarbete

Byanätsprocessen - Schematiskt Exempelbilder för byanätsarbete

Byanätsprocessen Tidsåtgång varierar beroende av markförhållande, antal hushåll, årstid, finansiering mm 2-3 månader 3-6 månader 3-6 månader > 5 år Exempelbilder för byanätsarbete

Prata ihop er… Prata med grannarna Prata med grannbyn Prata med kommunen Projektidé Medfinansiering Samförläggning mm Prata med Länsstyrelsen Offentliga stöd, krav och ansökningshandlingar Fornminnen och andra miljöhänsyn Övriga tillståndgivare som kan krävas tillstånd från Exempelbilder för byanätsarbete

Föreningsformer Exempelbilder för byanätsarbete

Identifiera finansieringsmöjligheter Egen insats i form av arbete Nedgrävning av rör i vilket fiberkabeln skall dras Projektledning och andra projektroller Föreningsaktiviteter Varje medlem betalar insatsen genom t ex eget lån i bank. Den egna kapitalinsatsen kan med fördel spridas ut över åren. Det blir då en naturlig del av hushållets kostnad för tele, TV och Internet. Alternativt kan byalaget (ekonomisk förening/ samfällighetsförening) ta ett lån (byggkreditiv) för bygget. Varje medlem avbetalar genom en extra månadsavgift. Egen insats i form av kapital Offentliga stödmedel Offentliga stödmedel finns i många former och kan utgöra ett betydande tillskott för att täcka projektkostnaden. Vissa kommuner och PTS medverkar med medfinansiering och/eller nätutbyggnad. Samförläggning kan vid nedgrävning av elkabel, VA, fjärrvärme eller fiber till radiomaster kan vara ett sätt att få ner anläggningskostnaderna Här är det viktigt att ha en bra dialog med kommunens planerare. Tips! Kontakta alltid din länsstyrelse för att höra vilka krav på finansiering som finns i ditt län. Exempelbilder för byanätsarbete

Förenings- och företagsformer Medlem Deltar i verksamheten Inte personligt ansvarig för föreningens skulder (egen insats) Ideell Förening Ändamålet eller verksamheten är ideellt En förening som främjar sina medlemmars ekonomiska intressen anses inte ha ett ideellt ändamål. Medlemsantalet kan ökas/minskas utan att ändra stadgarna För att främja ett ideellt syfte kan föreningen bedriva olika slag av ekonomisk verksamhet. Stadgar En ideell förening vinner rättskapacitet genom att anta stadgar av rimlig omfattning och utse styrelse. Skatteverket Deklaration Beskattning sker i inkomstslaget näringsverksamhet Med näringsverksamhet avses en yrkesmässig och självständigt bedriven förvärvsverksamhet. En sådan verksamhet kännetecknas av självständighet, varaktighet och vinstsyfte Organisationsnummer för ideella föreningar tilldelas av Skatteverket. Registrering hos Bolagsverket kan ske om föreningen vill ha ett särskilt företagsnamn registrerat för näringsverksamheten. Det är alltså bara näringsdrivande ideella föreningar som kan registreras hos Bolagsverket. Det finns ingen särskild civilrättslig lagstiftning som reglerar ideella föreningar som det finns för till exempel ekonomiska föreningar och handelsbolag. Exempelbilder för byanätsarbete

Förenings- och Verksamhetsform Medlem Minst tre fysiska eller juridiska personer . Deltar i verksamheten: som konsumenter eller andra förbrukare, som leverantörer, med egen arbetsinsats, genom att begagna föreningens tjänster, eller på annat liknande sätt. Inte personligt ansvarig för föreningens skulder (egen insats) Ekonomisk Förening Främjar medlemmarnas ekonomiska intressen Medlemsantalet kan ökas/minskas utan att ändra stadgarna Beskattas för alla inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet. Stadgar Styrelse Revisorer Bolagsverket Registrering (orgnr) Årsredovisning Skatteverket Deklaration Arbetsgivaravgifter Moms F skatt Exempelbilder för byanätsarbete

Identifiera Förenings- och Verksamhetsform Samfällighetsförening Fastigheterna inte fastighetsägarna är anslutna till gemensamhets-anläggningen Styrelse (Revisorer) Samfällighetsförening En fastighets del i GA uttrycks i ett andelstal som bestäms i samband med att GA bildas. Den som äger fastighet med andel i en GA brukar kallas för delägare i GA Delägarförvaltning. Ingen föreningsbildning. Alla medlemmar har veto Föreningsförvaltning, innebär majoritetsbeslut. En Samfällighetsförening bildas genom sammanträde i samband med lantmäteriförrättning Gemensamhets-anläggning (GA) (Lantmäteriförrättning) Lantmäteriförrättningen är en kostnad som man kan få stöd för genom landsbygdsprogrammet Lantmäteriet.se Bredbandsutbyggnad på landsbygden – en jämförelse av olika föreningsformer Jag har nu förankrat en grov kostnadsuppskattning för att bilda en så kallad gemensamhetsförening för bredband. Uppskattningen gäller under förutsättning att det inte behövs något fältarbete (=färdiga mätfiler) och att förrättningen bygger på frivillig överenskommelse  (=ingen värdering, ett sammanträde) och att föreningsbildningen sker i anslutning till lantmäteriförrättningen. - 10 fastigheter ca 35 000 kr, dvs 3500 kr/fastighet - 50 fastigheter ca 95 000 kr dvs. 1900 kr/fastighet. Med 50 % EU bidrag skulle detta innebära 1700 kr /fastighet med 10 sakägare och 950 kr / fastighet med 50 sakägare. Härtill kommer en registreringsavgift till samfällighetsföreningsregistret vilket totalt kostar 3 200 kronor per samfällighet. _________________ Agneta Ericsson Marknadschef Till en fastighet hör bl.a. byggnader, ledningar, stängsel, och annat som anlagts på fastigheten för att användas där, om anläggningarna har samma ägare som marken. Till byggnad hör bl.a. fast inredning och annat som byggnaden försetts med för stadigvarande bruk. Exempel på sådana byggnadstillbehör är utrustning för vatten, avlopp, sanitet, värme och el. Begreppet fastighet enligt mervärdesskattelagen Fastighetsbegreppet i ML är detsamma som i jordabalken, men utan krav på att byggnader m.m. och byggnadstillbehör skall ha samma ägare som marken. Byggnad på ofri grund räknas därför som fastighet enligt ML. Gemensamhetsanläggningen kan inte överlåtas till extern operatör så samfällighetsföreningen måste ha kontroll över anläggningen och vara ansvarig för driften. (Det operativa arbetet kan dock läggas ut externt.) Bokföringsskyldigheten för en delägarförvaltad samfällighet regleras inte i bokföringslagen. För en sådan samfällighet måste bokföringsskyldigheten bedömas utifrån varje delägares enskilda förhållanden. Stadgar Registrering Lantmäteriet (orgnr) Skatteverket Årsredovisning vid tillgångar > 1,5 mkr (exkl GA) eller om föreningen bedriver näringsverksamhet Exempelbilder för byanätsarbete

Moms Exempelbilder för byanätsarbete

Föreningar och moms http://www.skatteverket.se/rattsinformation/stallningstaganden/2012/stallningstaganden 2012 När det gäller kapitaltillskott i en förening finns det enligt Skatteverkets bedömning normalt inte en direkt koppling mellan det kapitaltillskott som en medlem i en bredbandsförening betalar till föreningen och de tjänster föreningen tillhandahåller. (Ingen skatteplikt) De tjänster som en förening kan tillhandahålla i samband med utbyggnad av bredband (upplåtelse av fiber, tillhandahållande av bredbandstjänster, distribution av tjänster, grävning, etc.) omfattas av skatteplikt enligt ML. Dock utgör enligt Skatteverkets bedömning en upplåtelse av enbart rör utan fiber s.k. kanalisation en sådan upplåtelse av fastighet som är undantagen från skatteplikt. (Viss möjlighet till frivillig skatteplikt) När en förening omsätter tjänster till sina medlemmar sker omsättningen till närstående parter och en omvärdering av beskattningsunderlaget kan ske om ersättningen för föreningens tjänst understiger marknadsvärdet. En sådan bedömning måste ske i det enskilda fallet. När det gäller kapitaltillskott i en förening finns det enligt Skatteverkets bedömning normalt inte en direkt koppling mellan det kapitaltillskott som en medlem i en bredbandsförening betalar till föreningen och de tjänster föreningen tillhandahåller. Kapitaltillskottet betalas för att förse föreningen med kapital för finansiering av de investeringar som görs av föreningen. Kapitaltillskottet är normalt inte förenat med att föreningen ska utföra någon motprestation. För det fall ett kapitaltillskott skulle innefatta en ersättning för en tjänst ska denna del av betalningen beskattas. De tjänster som en förening kan tillhandahålla i samband med utbyggnad av bredband (upplåtelse av fiber, tillhandahållande av bredbandstjänster, distribution av tjänster, grävning, etc.) omfattas av skatteplikt enligt ML. Dock utgör enligt Skatteverkets bedömning en upplåtelse av enbart rör utan fiber s.k. kanalisation en sådan upplåtelse av fastighet som är undantagen från skatteplikt. Enligt Skatteverkets uppfattning kan en sådan upplåtelse omfattas av reglerna om frivillig skattskyldighet för uthyrning av fastighet. Om en förening har för avsikt att upplåta kanalisation mot ersättning bör man ta del av de speciella regler som gäller för frivillig skattskyldighet. När en förening omsätter tjänster till sina medlemmar sker omsättningen till närstående parter och en omvärdering av beskattningsunderlaget kan ske om ersättningen för föreningens tjänst understiger marknadsvärdet. En sådan bedömning måste ske i det enskilda fallet. Exempelbilder för byanätsarbete

Föreningar och moms Exempel: Öppet nät där föreningen är kommunikationsoperatör genom avtal med medlemmarna 2 1 Bredband Förening Kom Operatör Stamnät AB Tjänste -leverantör Medlem 3 Föreningen har ett avtal med medlemmarna om att distribuera tjänsterna. Medlemmarna betalar löpande en marknadsmässig ersättning till föreningen för distributionstjänsten. I denna modell visas alternativet där föreningen köpt distributionstjänsten av en kommunikationsoperatör. Det blir ingen skillnad för det fall föreningen själv tillför aktiv utrustning och har avtal med andra nätägare om nyttjande av nät och på detta sätt fungerar som kommunikationsoperatör. 1. Betalning från medlemmarna avseende distribution, finansiering och underhåll av nät. 2. Betalning från bredbandsföreningen för distribution. 3. Betalning från medlem för tjänsteleverantörens tjänster (Internet, TV, tele). SKATTSKYLDIG - AVDRAGSRÄTT Exempelbilder för byanätsarbete

Föreningar och moms Exempel 2: Upplåtelse av nät till kommunikationsoperatör — mot ersättning 5 2 1 Bredband Förening Kom Operatör Stamnät AB Tjänste -leverantör Medlem 4 1. Betalning från medlemmarna avseende finansiering och underhåll av nät. 2. Betalning från kommunikationsoperatören för föreningens upplåtelse av nät. 3. Betalning från kommunikationsoperatören för Stamnäts upplåtelse av nät. 4. Betalning från medlem för tjänsteleverantörens tjänster (Internet, TV, tele). 5. Betalning från tjänsteleverantören för kommunikationsoperatörens distribution. SKATTSKYLDIG - AVDRAGSRÄTT Bredbandsföreningen anlägger ett passivt fibernät från närmaste befintliga nät till medlemmarnas fastigheter. Medlemmarna betalar löpande för nätets underhåll. Beslut finns i föreningen om att nätet ska vara öppet, dvs. det ska vara möjligt för olika tjänsteleverantörer att leverera tjänster till medlemmarna. Föreningen upplåter nätet mot en marknadsmässig ersättning till en kommunikationsoperatör som tillför utrustning som aktiverar nätet. Exempelbilder för byanätsarbete

Avtalsöversikt Exempelbilder för byanätsarbete

Identifiera avtal Medlemmar Stadgar Fastighet Förening (Byanätsägare) Inträdes-ansökan Överlåtelseavtal /Försäljningsavtal Förening (Byanätsägare) Optionsavtal Stadgar Fastighet Fastighets- anslutningsavtal Fastighets-ägare /medlem Köpare Fastighet Nätägare KO Nätanslutningsavtal Markägare Markupplåtelseavtal Driftoperatör Driftavtal Angående överlåtelse så skulle man kunna säga att om ingen stadgeändring sker av ändamålet så infaller en så kallad tvångslikvidation, föreningen kan ju inte bedriva ändamålsenlig verksamhet utan nätet. Det innebär inte att föreningen upphör som juridisk person i och med överlåtelsen. Projektering Markentreprenad Installation Material 24

Projektorganisation

Identifiera projektorganisation Arbetsgivarens, d v s Byalagets, ansvar regleras av arbetsmiljölagstiftningen. Säkerhet - Tekniska anordningar - Skyddsanordningar Projektering Entreprenad Installation Dokumentering Registrering Projektledare Styrgrupp Administration Bygg Offertförfrågan Avtal Försäkringar (ansvar och person) Ekonomi Redovisning Förstudie , planer och information Översiktlig nätplan Kostnadskalkyl Förankring Arbetsmiljöplan vid farlig verksamhet Arbetsplan (TA- Plan) Kvalitetsplan Tidplan

Översiktlig nätplan

Ta fram en översiktlig nätplan Markera alla intresserade i en karta och gör en översiktlig nätplan Fiberkartan.se Region/kommunkod Investeringskostnaden för det passiva nätet fram till en överlämningspunkt beräknas per medlem enligt självkostnadsprincipen. Den bygger på att gemensamma kostnader delas lika medan de delar av nätet, som bara rör en enskild anslutning, belastar den specifika medlemmen. Om avståndsskillnaderna inte är för stora brukar man dock kollektivt dela på investeringskostnaden (medelvärdet). Överlämningspunkten ansluts till befintligt fibernät som ägs av stadsnätet eller någon annan fiberoperatör. Aktiv utrustning tillhandahålls av en operatör med egna tjänster (slutet nät) eller av en neutral kommunikationsoperatör som förmedlar tjänster från flera konkurrerande tjänsteleverantörer (öppet nät). Det slutgiltiga priset för tjänster beror sedan på hur attraktivt det samlade abonnentunderlaget är för operatören i förhållande till inkopplingskostnaderna. I gynnsamma fall kan t o m operatören vara beredd att betala för en anslutning till byanätet. Exempelbilder för byanätsarbete

Ta fram en översiktlig nätplan Markera alla intresserade i en karta och gör en översiktlig nätplan xBy fibernät Ej medlem Medlem Investeringskostnaden för det passiva nätet fram till en överlämningspunkt beräknas per medlem enligt självkostnadsprincipen. Den bygger på att gemensamma kostnader delas lika medan de delar av nätet, som bara rör en enskild anslutning, belastar den specifika medlemmen. Om avståndsskillnaderna inte är för stora brukar man dock kollektivt dela på investeringskostnaden (medelvärdet). Överlämningspunkten ansluts till befintligt fibernät som ägs av stadsnätet eller någon annan fiberoperatör. Aktiv utrustning tillhandahålls av en operatör med egna tjänster (slutet nät) eller av en neutral kommunikationsoperatör som förmedlar tjänster från flera konkurrerande tjänsteleverantörer (öppet nät). Det slutgiltiga priset för tjänster beror sedan på hur attraktivt det samlade abonnentunderlaget är för operatören i förhållande till inkopplingskostnaderna. I gynnsamma fall kan t o m operatören vara beredd att betala för en anslutning till byanätet. Exempelbilder för byanätsarbete

Gör en ekonomisk kalkyl Exempelbilder för byanätsarbete

Gör ekonomiska kalkyler Modell för beräkning av kostnaden för fiberanläggning Operatörsnät BN Gemensam 1-10 Gemensam 6-10 1 A Gemensam 2-3 D 10 2 B Gemensam 6-9 Gemensam 4-5 E Hus på medlemsfastighet (nr) 3 9 C Investeringskostnaden för det passiva nätet fram till en överlämningspunkt beräknas per medlem enligt självkostnadsprincipen. Den bygger på att gemensamma kostnader delas lika medan de delar av nätet, som bara rör en enskild anslutning, belastar den specifika medlemmen. Om avståndsskillnaderna inte är för stora brukar man dock kollektivt dela på investeringskostnaden (medelvärdet). Överlämningspunkten ansluts till befintligt fibernät som ägs av stadsnätet eller någon annan fiberoperatör. Aktiv utrustning tillhandahålls av en operatör med egna tjänster (slutet nät) eller av en neutral kommunikationsoperatör som förmedlar tjänster från flera konkurrerande tjänsteleverantörer (öppet nät). Det slutgiltiga priset för tjänster beror sedan på hur attraktivt det samlade abonnentunderlaget är för operatören i förhållande till inkopplingskostnaderna. I gynnsamma fall kan t o m operatören vara beredd att betala för en anslutning till byanätet. Avlämningspunkt Fördelning 8 Nod i angränsande byanät 4 5 6 7 BN Byanod Exempelbilder för byanätsarbete

Kostnad per medlem i Fiberby Investeringskostnad/fastighet Fastigheter Total kostnad 1 200 000 kr ------ Medelkostnad: 24 000 kr per fastighet De faktiska investeringskostnaderna för varje fastighet i exemplet Fiberby varierade från 14 000 kr till 48 000 kr. Föreningen beslutar dock att nettokostnaden (total kostnaden minus bidrag och eget arbete) skall delas lika solidariskt mellan medlemmarna. Betalningsmodeller Modell 1: Alla betalar lika stor insats och anslutningsavgift för att täcka investeringskostnaderna Modell 2: De som inte kan betala sin insats och anslutningsavgift kan i stället betala en finansiell avgift (ränta plus amortering), månads- eller årsvis Modell 3: Fastighetsägaren betalar en insats och anslutningsavgift som avspeglar den faktiska kostnaden för sin fastighet Exempelbilder för byanätsarbete

Investeringskalkyl för det passiva nätet i Fiberby Grundfakta Kommentarer Antal hushåll totalt 64 Visar potential för utbyggnad. Antal företag 7 Antal medlemmar 50 Viktigt att få hög anslutningsgrad från början. Projektkostnader SEK, exkl moms Grävkostnader 600 000 Anslutningspunkten bör ligga ”mitt i byn”. Kabeln förläggs vanligtvis utefter vägar. Installation 200 000 Största kostnaden är fiberskarvning. Materiel 300 000 Rör, dukter, kabel, skarvbrunnar o d. Projektering 100 000 Total byggkostnad 1 200 000 Extern finansiering Bidrag från kommunen 180 000 40% av den totala offentliga finansieringen Bidrag från Landsbygdsprogrammet 270 000 60% av den totala offentliga finansieringen Finansiering SEK, exkl moms Fastighetens investering efter extern finansiering 15 000 Kostnaden kan reduceras med eget arbete Därutöver kommer kostnader för den årliga driften. Exempelbilder för byanätsarbete 38

Månadskostnader Exempel från Fiberby Fiber och IP-telefoni SEK per mån Installation (lån 20 000kr) 70 (ränta på lån) Abonnemang Fiber 150 Internetleverantör 35 (10Mbit/s) IP-telefoni 29 Summa 284 125 (135) av 230 hushåll anslutna. Alla betalar 25000kr. Alla gör 5 dagsverken. Projekterar och upphandlar entreprenad och material själva. Bygger ut stadsnätet åt Wexnet och kan därigenom utnyttja befintlig kanalisation. Samförlägger med EON. Exempelbilder för byanätsarbete

Resultat och balansräkning (ekonomisk förening) Kostnader Intäkter Tillgångar skulder/eget kap Avskrivningar Operatörskost Drift/underhåll Administration Försäkr. Mm. Byanätavgifter Anläggning Insatser (Ev. lån) Anslutningskost Anslutningsavgifter Förvaltningskostnad (möten) Medlemsavgifter /årsavgift Kassa/bank 1, Avskrivningstakten bör styrelsen diskutera med sin revisor. Som riktlinje brukar jag rekommendera 20-25 år på nätet (fiber inkl kanalisation) och 5 år på aktiv utrustning. 2, 25% av av årligt överskott kan avsättas till obeskattade reserver och sparas upp till 6 år (periodiseringsfond, vilket är till för att användas till investeringar och kommande väntade extra kostnader).

Bygg nätet

Detaljprojektera, skriv avtal och bygg nätet Tjänster Telefon TV Internet KO Operatörsnät Fastighetsgräns Byanod Fastighetsnät Operatörsnod Kanalisation och Fiberkablar Anslutningspunkt I användarnod Överlämningspunkt Fördelning Skarvpunkt Avlämningspunkt

Planera placering av noder, kabelsträckning Rekommendationer Tre tumregler: 1. Bygg robust genom att följa branschens rekommendationer 2. Dokumentera nätet 3. Anlita professionella besiktningsmän för kontroll Planera placering av noder, kabelsträckning kabelbrunnar/skåp Säkerställ att kanalisation har märkband Förlägg på rätt djup Val av ”rätt” kanalisation Exempelbilder för byanätsarbete

Tjänsteleverantör Telia Gräv utan att skada! Ledningskollen.se är en tjänst som ska minska antalet avgrävningar. I Ledningskollen begär du kabelanvisning genom att rita in var du ska gräva och får omgående svar om vilka som kan ha ledningar där du ska gräva. Det är gratis att använda Ledningskollen. Exempelbilder för byanätsarbete

Mät in och besiktiga Operatörsnät Fastighetsgräns Operatörs- Operatörsnod Byanod Operatörsnät Operatörs- anslutning Fastighetsnät Fastighetsgräns

Dokumentera och registrera Tjänsteleverantör Telia Dokumentera och registrera Översiktskarta Nätkarta Lägeskarta Registrera nätet i http://www.ledningskollen.se för att undvika skador på nyförlaggda kablar och kanalisation. Exempelbilder för byanätsarbete

Drift av byanät Det ska finnas en långsiktig drift och förvaltningsorganisation som ansvarar för löpande drift, underhåll enligt underhållsplaner, anpassning och utveckling av nätet. Detta bör skötas av en professionell aktör t.ex . genom: Driftsavtal. Byalaget upprättar ett driftavtal med en extern driftleverantör under en begränsad tid (3-5 år). Driftleverantören svarar för alla aktiviteter kopplade till driften enligt fastställd taxa. Byalaget upphandlar tjänstedistributör på begränsad tid. Tjänstedistributören ansvarar för den aktiva utrustningen. Hushållen beställer tjänster från tjänstedistributören. Driftsavtal Byalaget upprättar ett driftsavtal med en extern aktör under begränsad tid 3-5 år. Löpande drift vad gäller dokumentation, utsättning, reparation, ombyggnader utförs av driftbolaget enligt bestämd taxa.  Eventuellt kan även kundtransaktioner göras av driftbolaget. Exempel på aktörer: Stadsnät, Eltel, Relacom eller någon lokal installationsfirma. 2 Arrende- eller upplåtelseavtal Fiberoperatören tar över den löpande driften, men även utvidgningar och andra investeringar i nätet. Kostnader och intäkter tas över helt. Arrendetiden är 7-10 år plus 3 år för avveckling. Eventuella investeringar, som fiberoperatören själv har gjort, regleras när arrendatorn återlämnar nätet. Värderingen görs enligt tidigare överenskommelser eller i värsta fall i "arrendenämnden" (PTS och Lantmäteriet). Detta liknar mycket Skanovamodellen. OBS! Villkoren i avtalen måste uppfylla kraven för offentligt stöd. Exempelbilder för byanätsarbete

Exempel från verkligheten Exempelbilder för byanätsarbete

Exempel ur verkligheten Västra Götaland Gotland Säffle Örebro Exempelbilder för byanätsarbete

Exempel från Säffle kommun Kommunen och Föreningarna arbetade fram principerna för utbyggnaden och tog fram en kostnadskalkyl för utbyggnaden av ett stamnät (ägs av kommunen) och ett antal områdesnät för anslutning av fastigheter (ägs av respektive Förening) EU bidrog med 15,8 miljoner kr Kommunen bidrog med 15,8 miljoner kr, bildade ett bolag för etablering av stamnät, svarade för upphandlingen av materiel , grävningsarbeten per förening, administration av bidragshanteringen och fungerade som ”bank” avseende entreprenadkostnaderna. Den del av kostnaden som hör till områdesnäten fakturerades Föreningarna. Kommunen svarade också för upphandlingen av en kommunikationsoperatör. Föreningarna investerade drygt 30 miljoner kr, bildade en ”paraplyorganisation”, organiserade och genomförde utbyggnaden Exempelbilder för byanätsarbete

Några viktiga punkter att samlas runt: Exempel från Årjäng Genom ett projekt finansierat av kommunen, EU och Region Värmland byggdes ett stamnät som täcker hela kommunen, förutom Årjängs tätort. Till detta stamnät skapades möjlighet att koppla på lokala anslutningsnät. Anslutningsnäten byggdes och finansierades av lokala fiberföreningar. Tillsammans bildar stamnätet och anslutningsnäten ett gemensamt fibernät i Årjängs kommun. Samarbetet mellan föreningarna och kommunen regleras i ett samverkansavtal som tecknas mellan varje förening och kommunen. Några viktiga punkter att samlas runt: Vi bygger ett fibernät som alla hushåll och företag på landsbygden ska ha möjlighet att ansluta sig till Vi ska bygga ett nät som är anpassat för framtida behov, krav och möjligheter Det är ett öppet nät, dvs. det ska inte bindas till endast en tjänsteleverantör Nätet ska erbjuda ett brett utbud av konkurrensutsatta bredbandstjänster Trots att vi använder begrepp som stamnät och anslutningsnät där det kommer att råda olika finansiella lösningar ska nätet tekniskt sett betraktas som ett nät för alla Ingen förening ska kunna neka någon anslutning till nätet Exempelbilder för byanätsarbete

Gotland Redan 2010 antog kommunfullmäktige på Gotland en ny bredbandsstrategi där man ville slå vakt om gotlänningarnas rätt till bredband för alla, även på landsbygden. Gotlands bredbandsstrategi säger att målet är att samtliga Gotländska hushåll ha fiber till hemmet med minst 100Mbps symmetrisk kapacitet. Region Gotlands Ledningskontor har fått uppdraget att stödja och följa upp den antagna IT Strategin och har en utpekad tjänsteman som bredbandsansvarig. Bredbandsutbyggnaden sker i form av sockenprojekt och för att få igång arbetet valdes ett par intresserade socknar ut som "piloter": Pilotprojekten har som stöd och bollplank paraplyorganisationen för fiberutbyggnad på Gotland som ligger under Hushållningssällskapet. Paraplyorganisationens styrgrupp samlar representanter från Region Gotland, Länsstyrelsen på Gotland, LRF, Hushållningssällskapet och representanter från sockenprojekt.

Örebromodellen Lokala grupper Kommunen/Länsstyrelsen Operatörer Telia och landshövdingen i Örebro län tecknade initialt en gemensam avsiktsförklaring om utbyggnad av bredband på landsbygden i länet. Samarbetet innebär att Telia att bygger fibernät till företag och hushåll på landsbygden i Örebro län. Det är ett så kallat öppet nät som innebär att varje kund kan välja mellan flera olika tjänsteleverantörers erbjudanden för bredbandstelefoni, digital- tv och bredband. Telia kommer även att sköta underhåll och drift av fibernätet. Lokala grupper Kommunen/Länsstyrelsen Operatörer Informationsmöten Markägareavtal Kanalisation ”Jaga” kunder Planering Prioritering Information Optiska fiberkablar Aktiv utrustning Ägande och drift Tjänsteutbud Öppet nät

Storsatsning på bredband Västra Götaland Storsatsning på bredband Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland har gemensamt satsat hundratals miljoner kronor på en storskalig utbyggnad av bredband för att bygga noder som minskar avståndet för byanäten att nå accesspunkter. Projektet har godkänts av EU-kommissionen Satsningen är inriktad på de områden i Västra Götaland som har minst förutsättningar för kommersiell bredbandsutbyggnad. T Västra Götalandsregionen arbetar operativt för att genomföra IT-infrastrukturstrategin via arbetsgruppen Ubit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur, och föreningen Great, Göteborg Region Easy Access Technology. Arbetsgruppen Ubit består av representanter från de fyra kommunalförbunden och Västra Götalandsregionen. Ubit hjälper kommunerna genom att sprida information och ge råd. För att följa utvecklingen på marknaden sker även nära kontakter med kommersiella aktörer. Föreningen Great arbetar för bredbandutveckling i de västra delarna av länet.