Molekylär genetik Gener har 2 viktiga funktioner -Har förmåga att kopiera sig själv exakt vid celldelning och proteinsyntes -Innehåller den genetiska informationen -genomet --

Protein Styr viktiga funktioner i kroppen (enzymer) Varje protein (äggviteämne) är en jättemolekyl som består av tusentals atomer. Proteinerna byggs upp av 20 olika aminosyror och har en 3D form, ofta som ett nystan. Proteinet kan ha olika egenskaper och innehåller även andra kemiska ämnen som t.ex. i blodets hemoglobin

DNA = DeoxyriboNucleiAcid Byggs upp av 4 kvävebaser A (adenin) - T (tymin) och G (guanin) - C (cytosin)(stegpinnarna) samt socker och fosfatgrupper (steglängderna) Har formen av en dubbelspiral En sekvens av DNA molekylen är en gen som kodar för ett protein

RNA = RiboNucleiAcid Består av en kedja jämfört med DNA:s två stycken RNA saknar kvävebasen T och har U (uracil)istället Det finns 3 olika RNA: mRNA (messenger, budbärar RNA) som överför den genetiska informationen från DNA i cellkärnan till ribosomerna i cellens cytoplasma

Ribosomer tRNA (transfer RNA) hämtar aminosyrorna i cytoplasman för ribosomernas proteintillverkning rRNA (ribosom RNA) I ribosomerna sätts aminosyrorna ihop i den ordning som kvävebaserna sitter på mRNA

Proteinsyntes

Nobelpriset i kemi går i år till forskare inom molekylär biologi Nobelpriset i kemi går i år till forskare inom molekylär biologi. Forskarna belönas för sina studier av ribosomens struktur och funktion. Nobelstiftelsen vid den Kungliga svenska Vetenskapsakademien tillkännagav i dag att årets Nobelpris i kemi går till Venkatraman Ramakrishnan från Cambridge, Thomas A. Steitz från Yale University i USA och Ada E. Yonath vid Weizmann-institutet i Israel. Forskarna belönas för att de studerat en av livets mest grundläggande processer; när ribosomer omvandlar informationen i DNA till liv. Ribosomer tillverkar proteiner som i sin tur sköter kemin i alla levande organismer och därmed är fundamentala för livet. Tack vare de tre pristagarnas forskning finns det i dag möjlighet att komma åt problemet med multiresistenta bakterier, till exempel MRSA. Redan nu används strukturer av ribosomer för framställning av nya antibiotika.

Replikation Replikation är den process som dubblerar DNA-molekylen vid celldelningen så att en kopia av molekylen kan hamna i varje dottercell. På så sätt förs den genetiska informationen vidare från cellgeneration till cellgeneration. Replikationen i en eukaryot cell är omfångsrik och komplex. Flera olika enzym deltar i reaktionerna och det krävs både snabba och exakta metoder vilket uppfylls genom att en rad olika enzym verkar tillsammans. Vid celldelningen rätas dubbelspiralen i DNA-molekylen ut, och de två kedjorna skiljs åt likt de två delarna av ett blixtlås under inverkan av enzymet helikas. Med hjälp av ett flertal proteiner och enzymer varav det viktigaste är DNA-polymeras byggs en ny komplementär kedja upp genom att matchande nukleotider läggs på plats. Snart har två nya kompletta identiska DNA-molekyler bildats. De två nya DNA- molekylerna hamnar sedan i varsin dottercell.

Transkription Celkärnans DNA kopieras till mRNA. DNA:s dubbespiral rätas ut där genen är belägen. Sedan bryts bindningarna melan kvävebaserna, enzymet RNA-polymeras vandrar utefter den ena DNA kedjan och fogar ihop de kvävebaser som bygger upp mRNA. När transkriptionen är avslutad återbildas dubbelspiralen.

Translationen = Proteinsyntesen Tre aktörer: mRNA - bär på informationen från DNA- molekylen tRNA - bär på aminosyror, som ska kopplas ihop till protein ribosomen - innehåller rRNA, sköter hela proteinsyntesen.

Ribosom

Cool translation movie http://pubs.acs.org/cen/coverstory/85/8508cov er.html