Kapitel 6: Teorin för konsumentens val David Begg, Stanley Fischer and Rudiger Dornbusch, Economics, 6th Edition, McGraw-Hill, 2000 Power Point presentation by Peter Smith

Fyra viktiga element i konsumentbeslut Konsumentens inkomst Varornas priser (marknadens byteskvot) Konsumenternas preferenser (konsumentens byteskvot) Antagandet att konsumenterna maximerar sin nytta See Section 6-1 in the main text.

Budgetlinjen Anta att en studerande har en budget på € 50 att spendera på mat och filmer. A Inkomst och priser avgör tillsammans de kombinationer av de båda varorna som konsumenten har råd att köpa. Budgetlinjen drar en gräns mellan det man har råd med och det man inte har råd med. B G C D E F Priset på mat är € 5; priset på filmer är € 10.

En modell för konsumentens preferenser Anta att konsumenten föredrar mer framom mindre. Jämfört med punkt “a”: skulle konsumenten före-dra punkter nordost t.ex. vid “c” men föredrar “a” framom “b” som ligger i riktning-en sydväst. Mängden mat Mängden filmer a b c

En modell för konsumenternas preferenser (2) “a” föredras framom alla punkter i den förhärskande regionen men konsumenten skulle föredra vilken punkt som helst i den prefererade regionen framom “a” punkter såsom “d” och “e” innehåller mera av den ena varan och mindre av den andra jämfört med “a”. Mängden mat Mängden filmer a b c Preferererad region Förhärskande e d

En modell för konsumenternas preferenser (3) En indifferenskurva U2U2 visar alla de konsumtionskorgar som ger samma nytta åt konsumenten ICna lutar nedåt (enligt våra antaganden) deras lutning blir stadigt flackare mot höger ICn kan inte skära varandra Mängden mat Mängden filmer U2

Konsumentens optimala val Punkten vid vilken nyttan maximeras finner man genom att kombinera ICna och budgetlinjen Den valda punkten ligger vid C där budgetlinjen tangerar en U-kurva Punkterna B och E har vi också råd med men ger lägre nytta, då U ligger lägre. U3 har vi inte råd med U3 U2 U1 Mägden filmer B C U3 E U2 BL U1 Mängden måltider

Anpassning till en inkomstförändring En förändring i konsumentens inkomst förskjuter budgetlinjen utan att förändra lutningen förändringen i mönstret för konsumentens val beror på vilken typ av varor det är fråga om See Section 6-2 in the main text.

Normala varor U2 BL1 Filmer U1 BL0 C' C U2 U1 Mat När båda varorna är NORMALA, leder en ökad inkomst till val av en ny punkt vid C': riktning nordost U2 BL1 Filmer U1 BL0 Den efterfrågade mängden av båda varorna ökar C C' U2 U1 Mat

En inferiör vara och en normal vara Om “ved” är en inferiör vara flyttar sig konsumenten vid högre inkomst från C till C'. BL1 U2 U1 Olja Mängden ved minskar och mängden olja, som är ett bekvämare alternativ ökar BL0 C' U2 C U1 Ved

Anpassning till en prisförändring Ett högre pris på den ena varan ändrar budgetlinjens lutning som återspeglar att de båda varornas bytesförhållande (marknadens byteskvot) har förändrats.

En ökning av matpriset (1) Ökningen av matpriset förskjuter budgetlinjen från BL0 till BL1 Filmer BL0 BL1 Mat Prishöjningen minskar köpkraften.

En ökning av matpriset (2) U2 Konsumenten flyttar från den ursprungliga punkten C U1 Filmer till en ny position vid E. C U2 E U1 BL1 BL0 Mat Genom att spåra flere liknande punkter vid olika priser kan vi identifiera Efterfrågekurvan.

Reaktionen på en prisförändring Reaktionen på en prisförändring består av två effekter: SUBSTITUTIONSEFFEKTEN är anpassningen till förändringen i relativa priser INKOMSTEFFEKTEN är anpassningen till förändringen i realinkomsten.

Inkomst- och substitutionseffekten Priset på mat stiger Konsumenten rör sig från C till E Den hypotetiska budgetlinjen HH visar lutningen för de NYA relativa priserna och tangerar den GAMLA indifferenskurvan U2 Filmer U1 D C U2 E U1 H BL1 BL0 Mat

Substitutionseffekten H SUBSTITUTIONS- EFFEKTEN är från C till D längs U2U2. Den är alltid negativ en prisökning leder till en minskad efterfrågan U2 Filmer U1 D C U2 E U1 H BL1 BL0 Mat

Inkomsteffekten H INKOMSTEFFEKTEN är från D till E U2 U1 D C U2 E U1 H den reflekterar minsk-ningen av realinkomsten till konstanta relativpriser den kan vara positiv eller negativ beroende på om varan är normal eller inferiör U2 Filmer U1 D C U2 E U1 H BL1 BL0 Mat