effekter på marin miljö

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Mat från mark och vatten
Advertisements

Förutsättningar för en dammodling
Hur mår våra kustvatten och hur ser framtiden ut?
Hav i balans samt levande kust och skärgård Hur når vi målet?
Nedbrytning av plast i Naturen
Sammanställning länsstyrelserna
Ekosystemet: Skogen Ekosystem.
Dränering och växtnäring
Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson.
Sveriges miljömål Sveriges riksdag har satt upp miljömål för en hållbar samhällsutveckling. Målen styr miljöarbetet i Sverige. De visar vägen till ett.
vid skörd av marina substrat
Teckenförklaring JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att.
Informationscentrum för Ekologiska Produkter
”hur allt hänger samman”
Vatten.
NATIONAL FOOD ADMINISTRATION Riskkommunikation - hur nås konsumenterna? Karin Gustafsson Avdelningen för information och nutrition Livsmedelsverket.
DEFINITIONER AV DE 16 SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN
Varuinformationsblad
Biologisk mångfald.
1. Begränsad klimatpåverkan
Naturmiljön och miljömålen Lotta Andersson. Kontaktade myndigheter/organisationer.
MILJÖ.
Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten
Läran om samspelet mellan växter, djur och natur
Vattenvårdsplan för kust, vattendrag och sjöar i Torsås kommun Niklas Nilsson Ett verktyg för att engagera, inspirera och agera för.
Biologisk provtagning vattendrag Ulf Ericsson Medins Biologi AB.
Vattenmöte i Rydsnäs 24/ Exempel på åtgärder..halva jobbet gjort…… Före…..
MARK LUFT VATTEN MILJÖKUNSKAP.
Jordbrukspolitikens stöd till anläggning och restaurering av våtmarker
1. Begränsad klimatpåverkan
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET
Försurning.
3 % sötvatten 1/5 finns i Bajkalsjön Amazonasfloden 600 mil lång
Erosion betyder att jord och berg slipas ner av olika saker, ungefär som när man använder sandpapper i slöjden. Vattnet är den yttre kraft som påverkar.
FOMA-program Sjöar och vattendrag Mats Wallin koordinator Temadag 14 nov 2007: Fortlöpande miljöanalys - nuläge och visioner om utvecklingsvägar.
Miljömålen och förorenade områden
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1/9 Naturvårdsverkets utgångspunkter för efterbehandling av förorenade områden.
Miljömål: Levande sjöar och vattendrag
Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - målmanual för uppföljning
Försurning Försurning i vatten och mark orsakas av surt regn. Surt regn bildas av utsläpp av svavel och kväve. Svavel I röken från bland annat industrier.
Reningsprocessen av avloppsvatten
Hur ser det ut i några av våra mindre vattendrag?
MILJÖKVALITETSMÅL OCH PRECISERINGAR De sexton miljökvalitetsmålen och det miljötillstånd som ska nås förtydligas genom ett antal preciseringar.
Henrik Larsson Norra Bottenvikens kustvattenråd (VRO 12) Luleå Henrik Larsson.
Skogen Tävlingen.
Detta bildspel är hjord av Rebecca, Najah och Julia.
– levnadsmiljöer försvinner
Jan Darpö, UU Miljöbalken 1 kap. Tillämpningsområde Alla verksamheter och åtgärder Skydda människan och miljön Hushållning Inte bagateller.
Vår livsmiljö Vatten s. 127 – 158 i kemiboken.
Johan Niss, naturskyddsenheten
Naturlandskap blir kulturlandskap
Grupp : Arvid och gänget
Nya regionala miljömål för Västra Götaland. Miljömålsarbetets styrgrupp (Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och VGR) har beslutat att vi behöver regionalisera.
Definition: ”Utsjöbankar är upphöjningar från berggrunden, som skiljer sig från grundare liggande kustområden genom att de omges av djupare vatten. Sett.
Vattenverksamhet Miljöbalken, 11 kap. Evgenia Pavlovskaia Juridiska Fakulteten, Lunds Universitet
Vid sjön. Sötvatten Inte salt vatten Sjövatten kallas sötvatten.
Ekologi.
Naturvårdsarbetet i Skåne
Sveriges natur Geografi åk 4.
Anpassa samhället till klimatets förändringar
Miljö Ekonomiska Sociala
Världens sista vildmark?
Rehabilitering av Klarälven efter flottningsrensning
Ekologi: Östersjön.
Naturvårdskonferensen Fredrik Nordwall
Produktion, handel och transport
Vattenverksamhet 11 kapitlet Miljöbalken.
Energiförsörjningen och miljön
Klimatförändringarnas hot mot biologisk mångfald i akvatisk miljö
Vattenverksamhet 11 kapitlet Miljöbalken.
Presentationens avskrift:

effekter på marin miljö Fysiska påverkan effekter på marin miljö

Fysisk påverkan - olika i olika miljöer Grunda strandnära bottnar (skyddade vikar – exponerade stränder) Kustmynnande vattendrag Öppna djupa fjärdar och hav

Strandnära värden Biologisk produktion De grunda vikarna (skyddade från vågor och kraftig ispåverkan) har en nyckelroll i det kustnära marina ekosystemet. Särskilt viktiga är laguner/flador (avsnörda och/eller trösklade mynningar), eftersom de blir varma fort på våren. Bottenvegetation Många fiskars barnkammare Små ryggradslösa djur (mat för andra) Hög och tät vegetation Biologisk mångfald Skapar struktur => livsmiljöer och skydd Binder närsalter och sediment => klart vatten Hotade arter Många arter

Strandnära värden Biologisk produktion Exponerade grundområden - inte sterila trots allt Yngel av laxartade kustfiskar (sik, siklöja, harr) Biologisk mångfald Fåglar (t.ex. vadare) Kustharr – endemisk i Bottenviken

Strandexploatering Muddringar Tar bort grunda bottnar och vegetation Ökar grumligheten Särskilt skadliga i trösklade mynningar Sura muddermassor - sulfidleror (om de läggs på stranden) Bryggor och pirar Ändrade strömförhållanden och sedimentation Skuggning

Strandexploatering Indirekt påverkan Ökad båttrafik – grumling, störning & oljor Lokal övergödning - enskilda avlopp & gödsling Kemiska bekämpningsmedel Nedhuggning av skog - ökar vindexponeringen och avrinning till vattnet Ökat fisketryck

Kustmynnande vattendrag - marina värden i sötvatten Nästan alla kustens fiskarter nyttjar kustvattendrag för lek och tidig uppväxt (lax, öring, sik, kustharr, abborre, gädda, lake…) De mindre vattendragen har stor betydelse (ej lax och öring) Mynningarna och estuarierna är också särskilt viktiga

Kustmynnande vattendrag - fysisk påverkan Vandringshinder – trummor, dammar… (icke laxfisk dåliga strömvandrare) Rensningar och rätningar – få viloplatser för vandrande fisk (särskilt icke laxfisk) och förstörda livsmiljöer Dikade svartmockajordar – surstötar och metallurlakning (i kustfiskens livsmiljöer) Fysisk exploatering i mynningar och estuarier - hamnar, pirar, bryggor, muddringar (särskilt för kustfisk) Biotopåtgärdande insatser har tidigare främst riktats mot öring och lax. Fysisk påverkan är ofta särskilt negativ för våra typiska kustfiskar (exkl. öring, lax). Kunskapen om kustfiskars livsmiljöer i kustvattendrag är låg.

Öppet hav och större fjärdar - livsmiljöer Mjuka djupbottnar (gyttja, lera) Rev (grund av sten, block och berg) – lekområden strömming, ståndplatser för harr och öring Sublittorala sandbankar – ofta sammanhängande med sikrekryteringsområden Naturtyperna täcker stora ytor Extremt artfattiga och lågproduktiva Födosöksområden för vissa kustarter Kunskap om livsmiljöer är låg.

Öppet hav och större fjärdar - fysisk exploatering Större muddringar – tillfällig grumling och buller (ev. sprängning), spridning av miljöfarliga ämnen Dumpning – kontaminerade sediment, grumling Sandtäkt – påverkan på födosöksområden och lekområden Farleder – bottenerosion, oljespill, buller Vindkraftverk – sträckande kustfågel, störningar vid byggnation, driftbullerstörningar på fisk?