1. Begränsad klimatpåverkan ILLUSTRATIONer: Tobias Flygar. foto: Hans Geijer/JOHNER 1. Begränsad klimatpåverkan De globala utsläppen av växthusgaser behöver kulminera före 2020 och drygt halveras till 2050. Industriländernas utsläpp per capita är fyra gånger högre än utvecklings- ländernas, men utsläppsökningen under 2000-talet har skett i växande utvecklingsekonomier.

2. Frisk luft foto: Peder Björkegren/JOHNER Luftföroreningar orsakas bland annat av vägtrafik, slitage från dubbdäck, vedeldning, sjöfart och arbetsmaskiner. Negativa hälso- och miljöeffekter av föroreningarna kommer att finnas kvar 2020. Trenden med förbättrad luftkvalitet i tätorterna har avstannat.

3. Bara naturlig försurning foto: Hans Bjurling/JOHNER 3. Bara naturlig försurning Försurningen minskar. Samtliga delmål för 2010 bedöms vara möjliga att nå. Miljökvalitetsmålet bedöms dock vara mycket svårt att nå. Sjöfartens utsläpp ökar. Ökad efter- frågan på skogsråvaror kan medföra ökad försurning från skogsbruket.

4. Giftfri miljö foto: Göran Nyrén/JOHNER Diffus spridning av farliga ämnen från varor och processer är svår att kontrollera. Produktionen av varor och kemikalier ökar, särskilt i länder med svag kemikaliekontroll. Effekterna i miljön av EU:s beslut dröjer och dagens EU-regler behöver kompletteras.

foto: Per Magnus Persson/JOHNER 5. Skyddande ozonskikt Miljökvalitetsmålet bedöms möjligt att nå. Halterna av ozonnedbrytande ämnen minskar tack vare internatio- nellt samarbete. Regeringen beslutade nyligen om användningsförbud för HCFC. Trenden för tillståndet i miljön är fortsatt positiv.

6. Säker strålmiljö foto: Kenneth Bengtsson/JOHNER Utsläppen av radioaktiva ämnen är begränsade. En nationell avfallsplan lägger grunden för att allt radioaktivt avfall kan tas omhand. Att förändra människors beteende när det gäller sol och UV-strålning för att minska antalet hudcancerfall är svårt.

foto: Lena Koller/JOHNER 7. Ingen övergödning Svenska utsläpp av fosfor- och kväveföreningar och ammoniak har minskat. Större delen av belastningen på hav och skogsmark kommer från andra länder. Återhämtningstiden i naturen är lång.

8. Levande sjöar och vattendrag foto: Annika Vannerus/JOHNER 8. Levande sjöar och vattendrag Jord- och skogsbrukets hänsyn till vattenmiljöer behöver öka. Arbetet med att bevara kultur- och natur- miljöer går för sakta. Satsningarna på restaureringsåtgärder behöver öka. Vattenförsörjningsplaner för ytvattentäkter saknas på många håll.

9. Grundvatten av god kvalitet foto: Jeppe Wikström/JOHNER 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvatten påverkas av jordbruk, tätorter, förorenad mark, väghållning och för stora uttag. Uppföljningen av påverkan är bristfällig, och många vattentäkter saknar adekvat skydd. Vattenmyndigheternas åtgärds- program bedöms kunna bidra till att målet nås.

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård foto: Jeppe Wikström/JOHNER 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Exploateringstrycket ökar på kusterna och i öppet hav. Situationen för torsk och ål är kritisk, men östra beståndet av torsk i Östersjön visar tecken på återhämtning. Positivt är att arbetet med att bilda naturreservat och områden med fiske- förbud går framåt.

foto: Pär Brännström/JOHNER 11. Myllrande våtmarker Hänsynen till våtmarker måste bli bättre inom främst skogsbruket. Ytterligare resurser behövs för skydd av myrar samt för anläggning och restaurering av våtmarker. Delmålen bedöms inte möjliga att nå i tid och den tidigare positiva trendpilen har ändrats.

12. Levande skogar foto: Ulf Huett Nilsson/JOHNER Skogen brukas intensivt. Mängden död ved och äldre lövrik skog ökar. Samtidigt avverkas skog i värdefulla naturmiljöer och kulturmiljöer skadas. Hänsynen till dessa miljöer behöver bli bättre och resurserna för att lång- siktigt bevara dem behöver öka.

13. Ett rikt odlingslandskap foto: Tore Hagman/Naturfotograferna/Pixelfactory 13. Ett rikt odlingslandskap Natur- och kulturvärden hotas av både igenväxning och ett intensivt jordbruk. Inriktningen av jordbruks- politiken har stor betydelse för möjlig- heterna att nå målet. Den positiva utvecklingen för några indikatorer har vänt och trendpilen har ändrats till svårbedömd.

14. Storslagen fjällmiljö foto: Hans Geijer/JOHNER 14. Storslagen fjällmiljö Slitaget på mark och vegetation ökar när terrängfordonen i fjällen blir allt fler. Ett långsiktigt hållbart renbete krävs för att bevara fjällens unika värden. Inga delmål bedöms nås inom utsatt tid och trenden har ändrats från positiv till svårbedömd.

foto: Göran Assner/JOHNER 15. God bebyggd miljö Buller och dålig inomhusmiljö ger hälsoproblem. Kulturvärden värnas inte i tillräcklig omfattning. Bedömningen av delmålet om avfall har ändrats och bedöms nu tillsammans med alla övriga delmål utom ett bli mycket svårt att nå i tid.

16. Ett rikt växt- och djurliv foto: Kenneth Bengtsson/JOHNER 16. Ett rikt växt- och djurliv Förlusten av biologisk mångfald, både arter och ekosystem, fortsätter trots vidtagna åtgärder. Flera vanliga arter minskar, till exempel fåglar i jordbrukslandskapet. Läget för hotade arter har försämrats. Nyttjandet av många biologiska resurser är inte hållbart.