Grundkurs Greppa Näringen
Utfodringspraxis Bertil Carlzon, LG-Husdjurstjäst
Antal nötkreatur i landet MjölkkorDikorS:a korUngnötKalvar < 1 år S:a nötkreatur : kor
Från tal:Foderenheter och smältbar äggvita -70 tal:Mcal och MJ och smältbart råprot. -80 tal:Grovfoderanalyser, stora grf-givor RAM -90 tal:AAT/PBV, Lat och Mat, IndividRAM -98:LFU-systemet :NorFor (2009)
Från 1960-tal till nu Mjölkavkastning högmjölkare, kg28-50 Slaktungnöt, kg Spannmålspris, kr0:45-1:40 Köttpris kr/kg5:50- 25:00 Mjölkpris kr/liter0:55-3:70
Djuret måste kvittera det vi beräknar Ts-intag Protein, ungnöt NDF Protein mjölkkor
Till viss del ett växtodlingsdokument Kalium 25 – se över gödslingen Magnesium < 2 – extra mg i mineralfodret MJ:+/- 0,5 Råprotein: +/- 5 g NDF:+/- 10 % Analysera allt hemmaproducerat!!!!
Slutanvändarens krav på vallfodret Per kg ts Råprotein NDF MJ Mjölkkor 140 – 170 g 450 – 550 g 10,4 – 11,o Köttdjur 130 – 150 g 450 – 550 g 10,4 – 10,8 Ger förutsättningar för bra konsumtion och optimal produktion.
Krav på vallfodret med ”nya” råvaror: Majs i foderstaten – högre råproteinhalt HP-massa i foderstaten – högre råproteinhalt Agrodrank o Rapskaka – lägre råproteinhalt Räkna på mineralerna, särskilt på P (fosfor)
Vallen en proteinresurs? ! Ofta ett lågt proteinvärde i vallfodret till högproducerande djur - Var finns det protein? - Ärter, Åkerböna och BALJVÄXTER En blandning på 50 % lusern, 30 % klöver + rajsvingel -Kan ge 225 g råprotein per kg ts och 7 ton ts per ha vid fyra skördar ( hoppas vi på)
Blanda vallfoder Antal balar Nr 1Nr 2TotaltAnalys Ts Rp 11,010,510,9MJ NDF Eff rp Eff fiber AAT PBV
Vallens ekonomi/kg ts ”hemma” GårdEBVH Skörd 1 ton ts Skörd 2 ton ts Skörd 3 ton ts Tot per areal Arbetskostnad öre Maskiner inköpt Maskiner egna Direkta kostnader Anläggning Lager Tot öre per kg ts
Vad utfodras? Näringsvärde i ensilaget jämfört med grönmassa Ensilagets hygieniska kvalitet: NH 4 + Proteinkvalitet: EPD 80 eller 75? Ts-halt i ensilaget
Varför ts-mätare ? Varför ts-mätare ? Tänkbar konsumtion Ts i ens. % kg ts Krf kg ”Grf %” Total konsumtion vid 45 kg mjölk = 25 kg ts
Råproteinbehov Ett nötdjur behöver för vommens funktion: > 10,5 % av ts mjölkavkastning på 50 kg, högvärdigt råprot. 7,6 % totalt för en högmjölkare > 18,1 % av ts vid 30 kg mjölk 10,5 + 6,0 = 16,5 % Dikalv av tung köttras som ska växa > g per dag 10,5 + 6,0 = 16,5 % av ts-intaget
Foderstatsexempel 1 30 kg mjölk: 10 kg ts vallfoder, 160 g rp och 2,8 g P 5,5 kg spm och 4,8 kg koncentrat 25 g mineralfoder Kontroll: Protein (norm) P balans 18,2 % av ts (16 – 18) +/-0 P-balans vid 7,8 g P i koncentratet = + 9 g, inget minf.
Foderstatsexempel 2 30 kg mjölk: Som exempel 1, men EPD 75 på vallfodret 6,1 kg spm och 4,3 kg koncentrat 25 g mineralfoder Kontroll: Protein (norm) P balans 17,7 % av ts +/-0 P-balans vid 7,8 g P i koncentratet = + 6 g, inget minf.
Vall kg ts Agrodrank SpmKonc Expro Bland 1 3,53,1 1,0 2 3,51,02,9 0,2 Klöver A 1 4,02,9 0,7 2 4,03,1 0,4 Klöver B 4,03,4 0,2 Gräsvall 3,51,02,8 0,3 OBS mineraler i foderstater med Expro Klöver A EPD 80, Klöver B EPD 75 Foderstat Vallfodertjur 300 kg
P i olika fodermedel g per kg ts Vallfoder/Bete2,5 – 3,5 Spannmål 0,4 – 1,0 Rapsprodukter 11,0 – 14,0 Agrodrank 90 7,8 (dekl. värde) Soja 7,2 Kofoder: Jämför tabellvärde och värde på leveranssedeln.
?
I grisproduktionen Analyserar ALLA fodermedel Optimerar för en optimal foderstat Produktionsuppföljning kan visa ett effektivare utnyttjande av N och P än normvärden Räknar på smältbart P/ MJ
Aktuellt hos oss Vad kostar det hemmaproducerade? VALLDAGBOK Vad är rätt grovfoder på gården? Samarbete växtodlingsrådgivare och husdjursrådgivare på Greppa-gårdar och i utvecklingsgrupper PRODUKTIONSUPPFÖLJNING - för att ha kontroll på kostnaderna