John Hassler Per Krusell Klimatet och Ekonomin John Hassler Per Krusell

Varför pratar John och Per om klimatet? Vi är makroekonomer. Ingen bakgrund i klimat eller miljöfrågor. Stern Review 2006 hade en stor effekt på debatten, även ekonomer blev influerade. 2008 startade Mistra-SWECIA (Swedish research programme on Climate, Impacts and Adaptation) av SU, LU och SMHI. Inte ”bara” en viktig policyfråga också ett spännande tvärvetenskapligt forskningsområde. Mer makro än mycket av annan miljöekonomisk forskning. Vi har dragit stor nytta av naturvetarna i projektet i vår forskning.

Kort om den naturvetenskapliga bakgrunden Koldioxid (CO2) påverkar jordens energibalans (skillnad mellan in- och utflöde av energi). Växthuseffekten minskar utflödet allt annat lika, leder till högre temperatur. Lätt att verifiera med experiment: Temperaturökningen i grader proportionell mot den procentuella ökningen i koldioxidhalt. Arrhenius (1896).

Kort om den naturvetenskapliga bakgrunden Stort antal indirekta återkopplingsmekanismer förstärker eller försvagar den direkta växthuseffekten. Isavsmältning och mer vattenånga förstärker, mer moln försvagar (förmodligen). Sammanlagda effekten osäker, bästa gissningen att global medeltemp ökar ca 3° C för (varje) dubblering av CO2-halten. Arrhenius resultat gäller fortfarande!

Klimatskador Ännu så länge mer naturvetenskaplig kunskap om hur klimatet ändras än om vilka konsekvenser det får för ekonomin. Effekter på ekonomin globala, mångfacetterade och långsiktiga. Två olika men komplementära forskningsansatser: Studera varje område (jordbruk, skogsbruk, hälsa, kusterosion, stormskador…) för sig. Summera sedan alla effekter. Studera statistiskt hur naturliga klimatförändringar tidigare påverkat ekonomin (BNP, tillväxt). Leder båda fram till en klimatskadefunktion – hur stor blir skadan för olika temperaturer mätt som andel av BNP.

Klimatskadefunktioner Stora regionala skillnader typiskt innefattande både mycket stora effekter och positiva effekter. T.ex. EU-kommissionens PESETA-projekt 0,5% plus för Norden 2080 vid 5 (3) graders uppvärmning i Europa (globalt) och 1.5% minus i södra EU. Exempel från Nordhaus DICE-modell. Global klimatskada % av BNP.

Skadan per ton kol Centralt inslag i vår forskning – att beräkna den externaliteten. Hur stor är skadan som orsakas av ytterligare ett ton kol i atmosfären? Ett ton mer kol -> högre temperatur -> mer skada. Första steget har avtagande marginaleffekt. Ett ton till har mindre effekt ju mer kol som redan finns i atmosfären. Andra steget ökande marginaleffekt. En grad till ger större skada ju högre temperaturen redan är. Den avtagande och den ökande marginaleffekten tar ungefär ut varandra. 1 miljard ton kol i atmosfären minskar global BNP med 0,024 ‰ (γ). Idag har vi ca 200 miljarder ton extra – minskar BNP med 0,5% eller 400 miljarder dollar.

Kolet stannar länge i atmosfären! Ett ton extra kol i atmosfären orsakar skador i år motsvarande $1,8. MEN – kolet stannar länge och orsakar därmed skador under en lång tid i framtiden. En bra approximation: En andel 1-φ0 (50%) försvinner snabbt till växter och ythav. En andel φL (20%) stannar mycket länge (tusentals år). Den resterande delen sipprar långsamt (φ = ett par % per decenium) ned till djuphaven där den inte gör någon skada. Kvarvarande komplikation – hur ska vi värdera framtida skador?

Diskontering Hur ska vi värdera framtida skador? Två aspekter: Om vi (kommande generationer) är rikare (fattigare) är välfärdsförlusten av en förlorad konsumtionsenhet mindre (större). Men om framtida generationer är rikare, dvs har större BNP, är också skadan större och vice versa. Hur vi värderar framtida välfärd. En subjektiv och moralisk fråga. Om vi använder de antaganden vi gjort i en standardmässig makroekonomisk tillväxtmodell behövs inga fler antaganden för att värdera de skador nu och i framtiden ett extra ton kol leder till!

En formel Kolets klimatskada, dvs korrekt skatt, ges av: Andel av kolet som stannar ”för alltid” Löpande skada per ton kol Andel av kolet som sipprar ned till djuphaven Löpande global BNP Takt som kol sipprar ned till djuphaven Diskonteringstakt för framtida välfärd

Korrekt skatt

En formel, men än sen? Formeln gäller hur världen gemensamt bör beskatta koldioxid. Gör man detta kommer fortfarande klimatskador uppstå men de handhas på ett ”optimalt” sätt. Är en skatt en bra metod dock? Huvudsakligt alternativ: kvantitetsreglering---”cap-and-trade”. Vår forskning: en stor fördel med skatten är att den ger en robust regel. Vad den optimala kvantiteten utsläpp är beror på framtida scenarier för teknikutveckling i energisektorn, framtida tillväxt, osv, och vi vet för lite om dessa! De optimala utsläppen bör också variera med konjunkturen, men hur mycket? Svårt att implementera i praktiken! Skatteformeln däremot gäller i låg- såväl som i högkonjunktur!

Situationer då skatten inte fungerar? Kända tröskeleffekter---med betoning på kända! I dylika fall skulle kvantitetsreglering vara bättre. Försiktighetsprincipen? Vi inkorporerar osäkerhet i vår analys! Forskning och utveckling inom området grön energi? ”Second best”!

En vanlig invändning ”Vårt behov av olja är förhållandevis prisokänsligt---kommer en skatt verkligen minska användningen?” Viktig invändning! På kort sikt stämmer det: betydande prisokänslighet i efterfrågan. Men på längre sikt stämmer det dåligt: företag och hushåll rör sig systematiskt från dyra till mindre dyra energikällor. Detta avspeglas bl a i olika energieffektivitet i länder med olika energipriser. Beror känsligheten på vilket fossilt bränsle det gäller? Ja, men speciellt på utbudssidan!

Utbudet: kolja? Konventionell olja är billig att utvinna. Liten mängd kvar (ca 200 Gt). Återstoden kommer sannolikt ta slut inom ”kort” och är i sig ett begränsat klimathot. En optimal skatt skulle fördröja uttaget lite men inte nämnvärt påverka klimatet. Kol, samt ett antal nya fossila bränslen, har höga utvinningskostnader (nära marknadspriset idag). Här finns stora mängder (20 ggr mer?). Dessa mängder utgör ett stort klimathot! Här skulle en skatt vara mycket effektiv: många fossiltillgångar skulle bli olönsamma och utsläppen minska. Även lokal skatt bra. Fel på policy idag: kolet subventioneras kraftigt världen över! Missriktad fokus på bensin och flygbränsle!

Kommer skatten hota vår välfärd? Nej. Enligt våra kalkyler är förlusten mycket begränsad och vinsten markant. Sverige beskattar koldioxid förhållandevis hårt och överlever, trots att andra länder inte anammat en skatt (och t o m subventionerar fossila bränslen), dvs trots ”leakage”. På vissa håll i världen (utvecklingsländer) skulle en skatt vara besvärlig och försvåra ekonomisk tillväxt.

8 sammanfattande satser Fossil förbränning värmer klimatet, men oklart riktigt hur mycket. Betydande, men förmodligen inte katastrofala, kostnader. Riskerna för katastrof svåra att beräkna. Ojämn fördelning av skadorna: de fattiga länderna förlorar mest. Fall av ”marknadsmisslyckande”: ingrepp behövs, skatt bäst. Den optimala koldioxidskatten är modest. Den optimala koldioxidskatten hotar inte välfärden. Skatt på kol och nya fossila bränslen allra viktigast.