Introkurs.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Advertisements

Syror och baser Jag ska berätta för DIG om syror och baser. Vad det här, hur allt funkar och vad för olika syror och baser det finns mm.
Syror & Baser -Varför smakar det surt när man biter i en citronklyfta eller en godis ”suris”? -Varför känns det halt mellan fingrarna när man tvättar händerna.
Atomer och kemiska reaktioner
Syror, baser och indikatorer
Kemi.
Elektrokemi What???.
Vad menas med ett ämnes egenskaper?
Öppen lab. kring cellandningen
Syror och baser.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Sura lösningar Starkt frätande Smakar surt pH-värdet 0-6
En nödvändig farlighet
Kemins grunder Föreläsning nr 1 Sid 6-15.
Atomens byggnad Joner Bindningar
Vi undersöker kraft och rörelse
Håkan Hansson, Maria Montessori-skolan, Lund –
VATTEN.
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
Kemisk Bindning Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Syror och baser.
De fyra elementen.
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
Farosymboler Explosiv Oxiderande
Kemins grunder 1 Kemi förr och nu.
Atomen Trådkurs 7.
Kemins historia.
Vad består en atom av? Vilka atomer finns det? Hur hittar man atomer?
Föreningar Kemi.
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar
KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola KEMINS GRUNDER 1.
ATOM OCH KÄRNFYSIK.
Ämnens olika faser.
Syror och baser.
Kemiska reaktioner & fysikaliska förändringar
Kemi & fysik tillsammans!
Naturvetenskaplig undersökning
Diskussionstillfälle 4
Surt och basiskt.
Kemins grunder.
Syror.
ATOMEN.
Repetition.
Farosymboler Enligt CHS (det nya systemet som gäller i hela Europa)
PH-skalan Vi säger att pH 7 är neutralt, samma sak gäller för pH 6 och pH 8. Om pH-värdet är under 6 säger vi att det är surt. Om pH-värdet är över 8 säger.
DEMOKRATI Skriv ner dina tankar kring begreppet Demokrati. Vad betyder det för dig? Vad tänker du när du hör ordet? Går det att föreställa sig hur det.
Kemisk Bindning.
Säkerhet i NO.
KEMI Vad är det egentligen?.
Atom och kärnfysik Kap 1 Atomens inre Sven SvenssonNorregård 2010.
Surt, basiskt & joner s. 103 – 126 i kemiboken
Atomfysik och kärnfysik
Syror och baser.
Kemi finns överallt runtomkring oss.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Experiment med vatten Densitet.
Salter och metalloxider Kap 5
betyder odelbar är så liten att man inte kan se den
Syror och Baser. Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är….. Skyddsglasögon.
Gasolbrännare.
Vad är syror? En grupp ämnen som liknar varandra Smakar surt Har lågt pH värde, pH 1-6.
De fyra elementen.
Joner Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Vad kan du om kemi?.
Atomer, joner och det periodiska systemet
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Grundläggande Kemi åk.7 Spektrum Kemi Sid
Presentationens avskrift:

Introkurs

Laborationsmaterial

Vad behövs för att något ska brinna? Eld Vad behövs för att något ska brinna?

Säkerhetsföreskrifter för laborativt arbete 1. Även mycket enkla experiment kan medföra risker. Uppträd lugnt och utför experimenten försiktigt. Följ lärarens och bokens anvisningar noga. Hitta inte på egna experiment. 2. Ytterkläder får inte tas med in i laborationssalen. 3. Använd skyddsförkläde och skyddsglasögon vid alla experiment. Täck bordet med skyddsskiva. 4. Håll rent och torrt på arbetsplatsen. Allt spill (på bänken, stolen eller golvet) skall omedelbart torkas upp. 5. Kemikalier kan vara giftiga och kemikalier kan vara frätande. Smaka inte på kemikalier!!! Ta inte i kemikalier med fingrarna! Använd sked! Vid behov använd skyddshandskar! 6. Kemikalier kan vara brandfarliga och explosiva. Placera inte brandfarliga ämnen i närheten av öppen eld.

Säkerhetsföreskrifter för laborativt arbete 7. För uppvärmning använder vi oftast bunsenbrännare som eldas med gasol. Lågan från en brännare syns ofta dåligt, speciellt i solljus. Luta dig aldrig över en brännare. Hår, halsdukar och liknande fattar lätt eld. Långt hår skall sättas upp. 8. Lär dig hantera brännaren på rätt sätt! 9. Lämna aldrig gaslågan brinnande. 10. Stäng gaskranarna när uppvärmningen är klar. 11. Läs alltid noga på etiketten innan du tar något ur en flaska eller burk. 12. Varningssymboler förekommer på flaskor och burkar. Lär dig vad de betyder.

Farosymboler Skadligt Hälsofarligt Man har beslutat att förnya farosymbolerna. De gamla farosymbolerna (orange kvadrat) finns kvar, men kommer efterhand att ersättas av de nya farosymbolerna (röd ram). De gamla symbolerna får inte finnas efter den 1 juni 2015 Skadligt Produkten är skadlig vid inandning, hudkontakt eller förtäring. Används också för produkter som ger allergi vid hudkontakt, som irriterar hud, ögon eller luftvägar eller ger narkosverkan. Hälsofarligt Produkten kan ge ärftlig genetisk skada, cancer, fosterskador eller störa fortplantningen. Används också för produkter som ger allergi vid inandning, kemisk lunginflammation vid förtäring eller andra allvarliga skador vid enstaka eller upprepad exponering.

Farosymboler Explosivt Produkten är explosiv och kan explodera om den utsätts för slag, friktion, gnistor eller värme. Måste hanteras varsamt. Brandfarligt Produkten är brandfarlig och kan brinna våldsamt vid antändning eller värmetillförsel. Vissa produkter utvecklar brandfarlig gas i kontakt med vatten eller självantänder i luft. Oxiderande Produkten orsakar reaktion, brand eller explosion i kontakt med brännbara ämnen eller material.

Farosymboler Gasbehållare Giftigt Miljöfarlig Gaser under tryck: Produkten är en trycksatt eller kraftigt nedkyld gas. Behållaren kan explodera vid yttre brand. Frätande Produkten ger frätskador på hud, matstrupe och ögon, eller andra allvarliga ögonskador. Produkten är frätande för metaller. Giftigt Produkten ger livshotande skador vid inandning, hudkontakt eller förtäring. Miljöfarlig Produkten är giftig för vattenmiljön på kort eller lång sikt. Ska förvaras och användas så att produkten och avfallet inte skadar miljön.

Laborationsrapport Framsida: Datum Namn Klass Laborationens namn En bild som har med laborationen att göra. Material: Här skriver du vilka saker du använder till laborationen. Hypotes: Här skriver du vad du tror kommer att hända när du utför experimentet och varför du tror så. Riskanalys: Vilka risker kan laborationen medföra? Rita gärna varningssymboler.

Laborationsrapport Försöket: Här beskriver du hur man gör experimentet. Beskriv så noga att en annan person skulle kunna göra samma experiment när denne följer det du skrivit. Rita gärna bilder.   Resultat: Här skriver du vad resultatet blev. Skriv vad som hände och använd alla dina sinnen. Analys: Varför blev resultatet som det blev? Jämför din hypotes med ditt resultat. Stämde din hypotes? Förklara varför eller varför inte. Använd dina nya och gamla kunskaper för att förklara så bra som möjligt. Ge gärna exempel från vardagen.

Laborationsrapport Felkällor: Om något inte blev som det skulle, försök att komma på olika anledningar till varför det blev som det blev och vad man kunde göra för att det inte ska bli fel/bättre.   Reflektion: Vad har du lärt dig? Vad var intressant? Var det något du skulle ha gjort annorlunda eller tänkt på om du skulle ha gjort om laborationen?

Ämnens olika faser

Brännarens delar

Hantera brännaren rätt Igångsättning: Bär försiktigt gasoltuben genom att hålla under tuben. Placera brännaren på bordet. Slangen måste också ligga på bordet. Skruva på kranen vid reduceringsventilen. Skruva på brännarreglaget. Tänd tändstickan och för den brinnande stickan upp längs brännaren. Lägg avbrända stickor på anvisat ställe. Ställ in luftintaget rätt. Lågan skall ej ha gula toppar. Avstängning: Stäng brännarreglaget När lågan slocknat stäng reduceringsventilskranen. Lufta ur slangen med brännarreglaget tills all gas pustat ut. Stäng brännarreglaget igen. Sätt undan gasoltuben på rätt plats. Bär den genom att hålla under tuben.

Blandningar kan vara antingen lösningar eller uppslamningar

Surhet - pH Inom kemin mäter man surhet med pH. Ju surare en lösning är desto fler vätejoner finns det i lösningen. Man använder indikatorer (något som visar något) för att visa hur surt något är.

Indikatorer Man kan bl.a. mäta pH med: Digital pH-mätare BTB pH-remsa Rödkålssaft pH-remsan, som vi provat i skolan, doppas i lösningen man vill mäta pH på och remsan ändrar färg. Man jämför färgen mot en skala (pH 0-14).

pH - skala Ett pH-värde under 7 kallas surt. pH≈7 är neutralt och när pH-värdet är över 7 kallas det för basiskt.

Atomer Allt runt om oss är uppbyggt av små ”byggstenar” som vi kallar för atomer Historiskt har man funderat länge om vad allt är uppbyggt av. I antikens Grekland och hos indierna på 400- och 500-talen f.Kr vet man att de hade idéer om dessa minsta ”byggstenar”. Det var grekerna som gav atomen sitt namn, efter det grekiska ordet atomos, som betyder "odelbar".

Atomen En enkel modell av atomen kan ni se här. En atom innehåller: Protoner (+ laddade) i kärnan Neutroner (0 laddade) i kärnan runt om kärnan snurrar Elektroner (– laddade).

Skillnader på en atom och en jon Atomer och joner Skillnader på en atom och en jon En atom har lika många protoner som elektroner. En jon har olika många protoner som elektroner.

Skillnader på atom och molekyl Atom – molekyl Skillnader på atom och molekyl En atom består av en enda ”byggsten” En molekyl är flera atomer tillsammans