Informationsträff: Trygga din ekonomiska framtid Finansinspektionen och Pensionsmyndigheten har på uppdrag av regeringen arbetat fram en bred privatekonomisk utbildning. Utbildningsmaterialet innehåller information om privatekonomi, sparande, lån och pension. Utbildningen genomförs via nätverket Gilla Din Ekonomi inom Arbetsplatsprojektet. Materialet är en del i den svenska strategin för att öka konsumenternas kunskaper i privatekonomi. Senast uppdaterat 2011-10-30 HUR TRYGGAR JAG MIN EKONOMISKA FRAMTID? De enklaste sättet att trygga sin ekonomiska framtid är att bli vän med sin ekonomi och bli medveten och insatt i vilka ekonomiska val man tagit eller måste ta för att säkerställa en bra framtid. Men det är minst lika viktigt att ta hänsyn till det liv man lever just nu för att få en välbalanserad lösning. Tre goda steg på vägen för att förbättra sin ekonomiska situation är att starta ett sparande samt se över sina lån och sin pension. Spara Starta ett regelbundet sparande som passar in i det privatekonomiska utrymme du befinner dig i. Det är viktigt att spara, men det är nästan viktigare att kunna spara regelbundet – och långsiktigt. Under föreläsningen kommer vi prata mer om hur du hittar rätt sparform för just dig och hur du kan tänka när du sparar. Låna lagom Ibland behöver man låna för att kunna göra investeringar, men se till att du lånar till ”rätt” saker och inte till konsumtion. Undvik att låna för mycket och titta på vilka lån du har och hur mycket du faktiskt betalar i ränta och avgifter. Precis som med sparande kan många bäckar små bli en stor å, särskilt om man tittar på sikt. Håll koll på pensionen Oavsett om du har lång eller kort tid till pensionen kan du med små beslut påverka utfallet på hur mycket pengar du kommer ha kvar i plånboken. Med den förändrade demografin i Sverige, när vi lever allt längre, kommer besluten bli några av de viktigaste du tar i ditt liv. Lite senare idag ska vi gå igenom hur du kan tänka och var du kan få hjälp och råd. 1

Olika sparformer Sparkonto Aktier Fonder Obligationer Råvaror Fastigheter Warranter, CFD, aktieindexobligationer m fl och mycket mer… OLIKA SPARFORMER Det finns många olika produkter och metoder för att spara pengar. Det viktiga att komma ihåg är att olika produkter har olika risk och därför olika stor chans till avkastning. Ofta kan en kombination av flera olika sparformer vara att föredra. Sparkonto Sparande på ett sparkonto hos en bank är bland det vanligaste och tryggaste sparformen i Sverige idag. Via statens insättningsgaranti är man garanterad ett kapital upp till 100 000 euro per person om banken skulle gå i konkurs. Aktier Aktier är ägarandelar i ett bolag och handlas på en börs, som exempelvis Stockholmsbörsen (Nasdaq OMX) eller Dow Jones (USA). Fonder Fonder är en portfölj av olika värdepapper, som exempelvis aktier, råvaror eller räntor. Fonden ägs gemensamt av flera fondägare och innehavet bestäms och placeras av en förvaltare. Obligationer En obligation är som ett skuldebrev där man lånar ut en summa pengar till exempelvis staten, mot en förutbestämd eller marknadsbestämd ränta. En vanlig variant är Premieobligationerna som ges ut av Riksgälden. Råvaror Via fonder eller olika typer av certifikat kan man även investera i olika råvaror som guld och andra metaller, olja, spannmål, bomull och mycket mer. Fastigheter En av de största investeringarna som många gör under livet är köpet av en egen bostad. Förhoppningen är att man ska kunna göra en vinst i det fall fastighetspriserna på marknaden ökar. Derivat Det finns dessutom en mängd olika konstruerade produkter som man kan spara i som brukar gå under samlingsnamnet derivat, med syftet att antingen skydda eller krydda sina investeringar. …och mycket mer. >>

Miljonärskalkylatorn Alla kan spara Ett vanligt argument som man får höra är att folk inte har råd att spara. Sanningen är dock att även små summor kan bli stora på sikt, bara man har lite tålamod. Miljonärskalkylatorn Tabellen visar hur lång tid det skulle ta att bli miljonär, det vill säga tjäna ihop en miljon, beroende på hur mycket man sparade varje månad och till vilken årlig avkastning. Sparar du i Bank kommer du få cirka 0,5-2 procent i avkastning, vilket gör att det kan dröja ett tag, även om man sparar lite högre summor. Obligationer kommer du få ut mellan 4-6 procent i avkastning Aktier har historiskt gett mellan 8-12 procent i avkastning om man följer index >> Exemplifiera! Skulle man exempelvis spara 500 kronor i månaden i en indexfond, det vill säga en fond som följer den genomsnittliga utvecklingen på marknaden, så skulle man vara miljonär precis lagom till pensionen. Och är man dessutom lite vassare och får bättre avkastning och kanske har möjlighet att spara mer så går det ju betydligt snabbare. Ränta-på-ränta-effekten Orsaken till att tabellen ser ut som den gör och en av de största orsakerna till att spara på lång sikt, oavsett sparform, är den så kallade ränta-på-ränta-effekten som innebär att man får ränta inte bara på sitt ursprungliga kapital utan även på den ränta som kapitalet gett upphov till tidigare. Detta gör att avkastningen därför inte blir som en rät linje över tid, utan tvärtom exponentiell. Denna förräntningseffekt gör att dina pengar ökar ”snabbare” i takt med att tiden går. Inflationen Viktigt att ta med sig härifrån är att Riksbankens årliga inflationsmål ligger på 2 procent. Detta innebär att om dina sparade pengar inte ökar med minst 2 procent varje år, kommer de tappa värde. >> Källa: Unga Aktiesparare 3

Första steget? Ditt sparande Avkastning/ Tid, intresse Risk Tidshorisont Din privatekonomi Tid, intresse och kunskap Ditt sparande FÖRSTA STEGET Innan man sätter igång med sitt sparande är det bra att kartlägga vilken typ av investerare man är och vilken typ av strategi som passar en bäst. Din privatekonomi Hur mycket pengar kan jag lägga undan varje månad? Tidshorisont När kommer jag vilja använda mina pengar? Är det på lång sikt kan jag välja att ta mer risk, men ju närmare jag kommer uttagsdatum desto lämpligare är det att gå över till mindre riskfyllda metoder. Avkastning/risk Vilken avkastning vill jag få och vilken risk är jag beredd för att kunna få den, det vill säga hur mycket kan jag tänka mig att förlora? Tid/intresse och kunskap Hinner jag kolla börslistorna varje dag eller vill jag bara kolla en gång per år? Välj investeringar som tillåter dig att vara så lite eller så mycket intresserad som du egentligen är. >> 4

Risk kontra avkastning När man talar om sparande och olika sparandeformer är risk ett begrepp som ofta kommer upp, där man brukar säga att den potentiella avkastning man får är knuten till en potentiell risk. Ju högre chans för hög avkastning man vill få, desto högre risk behöver man ta. Risk på lång kontra kort sikt Bilderna illustrerar just sambandet mellan risk och avkastning där grönt står för låg risk och röd för hög risk. Pilen i mitten i varje graf representerar det mest sannolika utfallet. Att konsekvent välja låg risk i ett så långsiktigt sparande som exempelvis pensionssparande innebär att det mest troliga utfallet är betydligt lägre än om du tar högre risk, men också att hög risk även kan innebära att du får väldigt dålig värdeutveckling på pengarna, även om det är mindre sannolikt. En vanlig metod och strategi är därför att spara med högre risk när man sparar på lång sikt för att sedan trappa ner i risk i takt med att det blir dags att använda pengarna. Vet man från start att man kommer behöva använda sitt kapital den närmsta tiden, ska man redan från början välja en lägre risk.   Bilderna är hämtade från Premiepensionslotsen och visar olika utfall för en ung person, 25-29 år, med standardinkomst, cirka 20 000 konor i månaden. >> Premiepensionslotsen, olika utfall för premiepensionssparande beroende på val av risk. Beräknat på ca 33 år, med standardinkomst kring 20 000 konor i månaden

Innehåller minst 16 olika värdepapper Vad är en fond? En fond är en samling (portfölj) värdepapper. Den som investerar i en fond äger en andel av fondens samlade tillgångar. Aktiefonder Räntefonder Blandfonder Specialfonder Innehåller minst 16 olika värdepapper VAD ÄR EN FOND? En samling värdepapper En fond är en samling värdepapper som ägs gemensamt av flera sparare. När du sparar i fonden köper du en fondandel; köper du 1 procent av korgen innebär det att du får 1 procent av alla de olika varor som korgen innehåller. Fondens förvaltare är den person som bestämmer vad korgens innehåll ska vara. Han eller hon kan fylla korgen med allt från aktier i kinesiska bolag till svenska obligationer. Det beror på vilken inriktning fonden har. Ju mer kapital som fondägare sätter in i fonden, desto mer värdepapper kan fonden köpa. Fondens sammanlagda kapital ökar och minskar både med värdet på de ingående värdepapperna och med det nominella belopp som läggs in. Olika fondtyper Det finns en mängd olika typer av fonder. Vanligtvis delas dessa in i gruppen värdepappersfonder, som antingen kan vara aktiefonder, räntefonder eller blandfonder, eller specialfonder som har lite friare regler kring sin uppbyggnad, som exempelvis hedgefonder. Man kan även kategorisera fonder i om de är Etikfonder som placerar enligt vissa etiska krav Fond-i-fond som investerar i andra fonder Indexfonder som ska att följa utvecklingen av ett visst index, det vill säga ett visst genomsnitt, på en marknad och därmed investerar i alla bolag som ingår i det indexet De fonder vi pratar om är startade enligt Lagen om Investeringsfonder. De är öppna för alla och man kan ta ut pengarna när man vill. Värdepappersfonder, eller UCITS-fonder som de också kallas, måste enligt lag innehålla minst 16 olika värdepapper vilket automatiskt innebär en riskspridning. Även specialfonder måste ha riskspridning, även om de har lite andra regler. De flesta fonder kan du köpa via din bank. >> 6

Olika fondtyper Risk Specialisering Hög Branschfonder Länderfonder Låg Hög Risk Specialisering Branschfonder IT-fonder Länderfonder Indienfonder Regionala aktiefonder Europafonder Globala aktiefonder Premiesparfonden Räntepapper Bland Aktier Blandfonder Räntefonder Långa OLIKA FONDTYPER Även om fonder per automatik har en innebyggd riskspridning, kan du även styra hur mycket risk du kan tänka dig att ta genom att sortera och välja bland de olika fondtyperna. Risknivån bestäms först och främst utifrån andelen räntepapper i fonden. Rena räntefonder har längst risk. I dem kan möjligen löptiden på räntepapperen och eventuella valutarisker spela roll. Blandfonder har en blandning av räntor och aktier. Generationsfonder kan också innehålla räntepapper, speciellt de som riktar sig mot äldre sparare. Räntefonder En räntefond är en fond som bara placerar i räntebärande värdepapper, exempelvis obligationer och statsskuldväxlar. Det finns både korta och långa räntefonder. Korta räntefonder kallas även penningmarknadsfonder eller likviditetsfonder och placerar främst i värdepapper som är garanterade av staten, såsom statsskuldväxlar. Korta räntefonder har en löptid på mindre än ett år. Räntan på sådana värdepapper är relativt förutsägbar. Därför är risken liten att de värdepapper som fonden investerar i ska sjunka i värde, därför räknas räntefonder som lågriskfonder. De långa räntefonderna kallas även för obligationsfonder och placerar i värdepapper som har en återstående löptid på mer än ett år. En ränteförändring i ekonomin får därför större effekt på en räntefond, och risken är något högre än i en kort räntefond, men mindre än i en aktiefond. Aktiefonder En fond som till största delen innehåller aktier kallas aktiefond. Aktiefonder sprider risken genom att placera i minst 16 olika aktier, men oftast innehåller fonderna betydligt fler aktier. Aktiefonder är mycket vanliga och kan ha en mängd olika inriktningar som exempelvis en viss region, land eller bransch. Breda fonder som placerar i olika aktietyper (it-företag, dagligvaruhandel, läkemedel, verkstadsbolag) på flera olika marknader ( till exempel Europa, USA, Asien ) och med flera olika valutor inblandade anses ha en lägre risk än till exempelfonder som specialiserar sig på enskilda länder eller enskilda branscher. Ju mer specialiserad fonden är, desto högre risk antas den således ha Blandfonder En blandfond är en fond som investerar i både aktier och räntebärande värdepapper. Fördelningen mellan aktier och räntesparande kan variera, läs därför på om fondens uppbyggnad i fondfaktabladet. En vanlig form av blandfond är de så kallade generationsfonderna. Fonderna är anpassade efter olika årskullars pensionssparande (fond 1938-1944, fond 1945-49, fond 1950-54 osv). De generationsfonder som riktar sig mot dagens unga placerar det mesta av kapitalet i värdepapper med hög möjlig avkastning och hög risk. Ju närmare pensionen generationen kommer, desto mer av kapitalet investeras i räntebärande papper.   >> Räntefonder Korta

Varför fondsparande 1. Du kan enkelt få del i både svenska och utländska placeringar 2. Du får förvaltning 3. Automatisk riskspridning 4. Stort utbud. Du kan välja en fond som passar just dig och dina önskemål 5. Passar bra för månadssparande VARFÖR FONDSPARANDE Det finns många fördelar med att spara i fonder, och många anledningar till att det blivit en populär sparform. Utländska marknader Genom att spara i fonder kan du på ett enklare sätt få ta del av även utländska marknader, som annars kan vara svåra att ge sig in på som privatperson. 2. Förvaltning Ett annat skäl att spara i fonder är att det är en förvaltare som sköter placeringarna. Fondbolagen sköter också all administration vilket är praktiskt. Du som sparar behöver inte hålla koll på ingångsvärde, vinster eller förluster. Fondbolagen lämnar uppgifter på årsbeskeden till alla sparare och även till skattemyndigheten, vilket gör att du får förtryckta besked i din deklaration. 3. Riskspridning I och med att en värdepappersfond måste placera i minst 16 olika aktier eller andra värdepapper, får du per automatik en riskspridning i din fond. 4. Stort utbud Det finns ett enormt utbud av fonder Det finns fonder med alltifrån låg risk till hög risk med en mängd olika inriktningar. 5. Månadssparande Fonder fungerar bra för månadssparande då du i de flesta fonder kan spara små belopp. Med regelbundet månadssparande sprider du dessutom risken över tid. Generellt kan fonder ge en bättre avkastning än ett sparkontot och innebär mindre risk än enskilda aktier. Det är dessutom lätt att sätta in och ta ut pengar ur fonder. >> 8

Avgifter Förvaltningsavgift TKA, totalkostnadsandel 0,05 0,15 0,25 0,50 0,75 1,00 1,50 % Förvaltningsavgift, % Minskning av premiepension, % Avgifter Förvaltningsavgift TKA, totalkostnadsandel Prestationsbaserad avgift Insättnings- och uttagsavgifter Kom ihåg att avgiften är alltid avdragen när avkastningen visas! AVGIFTER Det som du däremot behöver tänka på är att det kostar att spara i fonder. Man måste betala en förvaltningsavgift. Avgiften brukar variera med fondtypen. Fonder som inte kräver så mycket handpåläggning som exempelvis indexfonder eller räntefonder har generellt lägre avgift än det som brukar kallas för aktivt förvaltade fonder som exempelvis specifika aktiefonder eller hedgefonder. Förvaltningsavgiften Förvaltningsavgiften är den ersättning som fondbolaget får och som ska täcka kostnader för förvaltning, analys, information och administration. Som kund får du rådgivning, professionell förvaltning och information om fonderna. Generellt har passivt förvaltade indexfonder och räntefonder lägre avgifter än andra fondtyper medan t ex tillväxtmarknadsfonder har högre avgifter. Indexfonder och räntefonder brukar ha mellan 0,01-1 procent i förvaltningsavgift Aktivt förvaltade aktiefonder brukar ha mellan 1,5-3,5 procent i förvaltningsavgift Hedgefonder kan ha upp till 6-8 procent i förvaltningsavgift Alla avgifter är alltid borträknade när man tittar på vilken utveckling och avkastning en viss fond har haft. Men om du väljer mellan två liknande fonder kan avgiften vara värd att hålla koll på. När de dagliga andelskurserna visas för fonder har årsavgiften varje dag räknats av med 1/365. TKA, totalkostnadsandel TKA, eller totalkostnadsandel, är ett svenskt nyckeltal för den totala kostnaden som du kommer få betala i avgift för fonden. I denna summa ingår både förvaltningsavgiften, courtagekostnader som förvaltaren betalar när de handlar värdepapper i fonden samt övriga administrativa avgifter. Den europeiska motsvarigheter heter TER (Total Expence Ratio), men innefattar inte courtage. Dessa nyckeltal är dokumenterade i fondens faktablad. Prestationsbaserad avgift Prestationsbaserad avgift är en prismodell där du betalar fondbolaget beroende på fondens avkastning. Ju högre avkastning fonden gett, desto högre avgift betalar du. Insättnings- eller uttagsavgifter Det finns de fonder som har insättnings- eller uttagsavgifter. Det kan till exempel vara om uttag görs en kort tid efter insättning (vanligast en månad). Då får man betala en uttagsavgift för att motverka korttidshandel. Avgiftens betydelse Vid sparande på lång sikt, som exempelvis vid ett pensionssparande, blir det allt viktigare att vara medveten om avgiftens betydelse för sparandet. På samma sätt som ränta-på-ränta-effekten kan exponentiellt öka ditt sparandekapital, kan en för hög avgift urholka ditt sparandekapital. Då får även ganska små skillnader i den årliga förvaltningsavgiften som fondbolagen tar ut väldiga konsekvenser. Därför är det viktigt att ha koll på vad förvaltningen kostar. >> Exempel på hur mycket din premiepension minskar beroende på fondavgiftens storlek, vid sparande till pension i 33 år. 9

Så väljer du fond Fondtyp Fondindex Faktablad Rating SÅ VÄLJER DU FOND Vad bör man tänka på vid val av fond? Börja med att fundera på vilken typ av fond du vill ha. Hur lång placeringshorisont har du? Vilken risk är du beredd att ta? Ju längre placeringshorisont, desto högre risk kan du ta för att öka möjligheterna till högre avkastning. Möjlighet till högre avkastning förutsätter att du accepterar en högre risk. Det mest kortsiktiga sparandet passar att ha på ett sparkonto eller en kort räntefond. Aktiefonder passar för sparande på lite längre sikt. Riskspridning Riskspridning är A och O när det gäller fondsparande. Vill du inte spara i så många fonder kan du välja en bred globalfond som placerar över hela världen eller en blandfond som placerar i både aktier och räntor. Ett annat sätt att få riskspridning är att välja flera olika fonder med olika inriktning. Tänk också på att sprida riskerna i tid genom att månadsspara! När du har bestämt dig för vilken eller vilka fondtyper du vill ha är det dags att välja fond. Det finns lite olika hjälpmedel man kan använda sig av för att utvärdera fonderna och jämföra dem med varandra. Fondindex Morningstar har på sin hemsida fondindex för de fonder som finns på den svenska marknaden. Ett fondindex visar den genomsnittliga avkastningen för fonder med en viss placeringsinriktning. Du kan dessutom se de fonder som ingår i just det index du är intresserad av och ser på vilken plats de olika fonderna hamnar för olika tidsperioder. Du får alltså se en rangordning på de fonder som ingår i index för olika tidsperioder. Fondindex är också ett bra hjälpmedel för att utvärdera de fonder du redan har. Faktablad Du kan också titta på de olika fondernas faktablad för att få mer information om fonden. Varje fond har ett faktablad med nyckelinformation om fonden. Faktabladen är standardiserade i hela Europa för att du ska kunna jämföra fonder från olika fondbolag. Faktabladet innehåller information om placeringsinriktning, risk, historisk avkastning och avgifter. Faktabladen hittar du på varje fondbolags hemsida. I och med nya lagen som trädde ikraft i augusti kommer faktabladen att förändras lite. Det blir en dubbelsidig A4, riskskalan förändras och blir en skala i sju steg. Sambandet mellan risk och avkastning tydliggörs. Rating Ett annat sätt att utvärdera fonder är att titta på vad de fått för rating/fondbetyg. Det finns flera företag som löpande utvärderar och betygsätter fonder. Fonderna betygsätts utifrån olika kriterier, framförallt historisk avkastning och risk. Ibland vägs även framtida utvecklingsmöjligheter in. ratingföretagen tittar till exempel på förvaltarens erfarenhet och på förvaltningsteamet. De olika ratingföretagen utvärderar på olika sätt vilket kan göra att fonderna får olika betyg av de olika företagen. Men har en fond fått högt betyg hos flera ratingföretag så är det värdefull information. Exempel på ratingföretag: Morningstar, Moneymate, Wassum, Fondmarknaden.se, Financial Times, Standard & Poor. Det finns även ratingföretag som utvärderar fondförvaltare istället. >>

Hur funkar aktiemarknaden? En aktie är en ägarandel i ett företag kapital betalning börsen emission aktier aktier HUR FUNKAR AKTIEMARKNADEN? (1/2) En aktie är en ägarandel i ett företag vilket innebär att så fort du köpt en aktie, om det så är för tio kronor, så är du delägare och har rätt att bland annat ta del av bolagets vinster och uttala dig på årets bolagsstämma. Emission När ett företag behöver kapital för att exempelvis finansiera en investering eller få bättre likviditet i kassan, kan det välja att notera sig på börsen och göra en aktieemission , det vill säga utfärda aktier. Företaget tar fram ett prospekt som beskriver verksamheten och framtidsplanerna som sedan presenteras för potentiella investerare. De som sedan väljer att investera köper aktier för ett visst förutbestämt pris. Nu kan företaget finansiera de investeringar man tänkt sig och verksamheten fortsätter rulla och beroende på hur förväntningarna på företagets framgång ser ut kommer aktiekursen öka eller minska i takt med tiden. Börsen 1. De som nu är aktieägare kan sedan välja att sälja sina aktier vidare, det är denna handel som sker på börsen. För att de ska kunna sälja sin aktie måste det finnas någon som är villig att köpa och tvärtom. Förhoppningsvis gör de en vinst i denna affär. 2. De nya aktieägarna kan sedan i sin tur fortsätta köpa och sälja. I denna handel är företaget inte involverat alls utan all handel sker per automatik på börsen. Kommentar: Ibland kan man läsa i media om att ”alla säljer på börsen”, men man måste komma ihåg att det måste finnas en köpare för att man ska kunna sälja, fast då till ett lägre pris om efterfrågan inte är lika stor. >> Investeringar Likviditet etc

Hur funkar aktiemarknaden? Som ägare tar du del av företagets vinster utdelning HUR FUNKAR AKTIEMARKNADEN? (2/2) Utdelning I takt med att företaget tjänar pengar från exempelvis ökad omsättning, välgjorda investeringar eller ökade marginaler, växer kassan i bolaget. Företaget kan då välja att dela ut en andel av vinsten till sina aktieägare. De som då vid ett visst förutbestämt avstämningsdatum är aktieägare i bolaget, får ta del av bolagets vinst. Hur stor andel av bolagets vinst som ska delas ut till aktieägarna beslutas på företagets bolagsstämma. Men praxis hos många bolag är att man delar ut cirka 50 procent och återinvesterar resten i företaget. Antalet aktier man äger avgör hur stor utdelning man får. Direktavkastning: För att kunna avgöra vad som är en god utdelning brukar man dividera utdelningen med kursen, detta kallas för direktavkastning. >> Gör exempel på tavlan: En aktie i företag A kostar 10 kronor och ger en utdelning på 2 kronor. En aktie i företag B kostar 100 kronor och ger en utdelning på 10 kronor. Vilken utdelning är bäst? Svar: Utdelningen i företag A är bättre eftersom den motsvarar 20 procent av de pengar man investerat. I företag B får man endast 10 procent. I praktiken innebär det att man hade kunnat investera hela sin hundralapp i företag A och fått en total utdelning på 20 kronor. Direktavkastning = vinst/aktiekurs. Återköp: Ibland går det så bra för företaget att det kan välja att göra något som kallas för återköp, som innebär att företaget köper tillbaka en del eller alla de aktier bolaget har emitterat (för att slippa dela ut vinsten exempelvis). Tjäna pengar: Det finns alltså två sätt att tjäna pengar på aktier; genom att sälja dyrare än vad du köpt aktien för eller tjäna på direktavkastningen. >>

Att vara aktieägare Aktiedepå A och B-aktie Deklarera Skatt på vinst Bank/nätmäklare? – Marknader/tjänster – Courtage A och B-aktie Anger rösträtt – Rätt att delta på bolagsstämma Deklarera K4-blankett – Genomsnittsmetoden/Schablonmetoden (20%) Skatt på vinst 30 procent avdrag på överskott – 30 procent skattereduktion på underskott - Kvittning ATT VARA AKTIEÄGARE Aktiedepå För att kunna handla med aktier måste du ha en så kallad aktiedepå, vilket kan jämföras med att ha ett konto. En depå kan du antingen öppna hos din bank eller via så kallade nätmäklare. Innan du väljer en mäklare bör du fundera över vilka marknader (länder) du vill kunna handla på. Vilka tjänster du vill ha tillgång till och vilka gränssnitt du gillar. Hur mycket pengar du har tänkt investera spelar också en väldigt stor roll eftersom det avgör vilket courtage du ska betala. Courtage är en engångsavgift som du betalar varje gång du köper eller säljer aktier. Beroende på hur stora summor du handlar med betalar du antingen en rörlig avgift eller en minimiavgift. Minimiavgiften ligger på ungefär 99 kronor hos storbankerna och mellan 19-39 kronor hos nätmäklarna, vilket är en av förklaringarna till deras framgång. Det rörliga courtaget brukar ligga på 0,05-0,15 procent av investerat belopp (men det finns både högre och lägre) och börja gälla först ifall det är större än minimicourtaget. Man bör alltså tänka på avgiften även när man skall handla. Så att den inte äter upp för stor del av kapitalet. Det går att när som helst flytta sitt innehav till en annan bank eller mäklare ifall man ångrar sig. Det finns ganska enkla och tydliga rutiner för detta. A och B-aktie Hos många bolag kan man välja om man vill teckna (köpa) en A-aktie eller en B-aktie. Denna möjlighet brukar kännetecknas med bokstaven A eller ett B i slutet av aktienamnet. Kursen hos de båda typerna brukar generellt följas åt. Det som skiljer är antalet röster de berättigar till på bolagsstämman. Generellt ger A-aktien tio gånger så många röster som B-aktierna. Vilken typ ska man som sparare välja? Då A-aktierna innehåller mer röster brukar ägarna av dessa generellt vara storägare som vill kunna påverka verksamhetens utformning. Dessa aktier tenderar att handlas med i betydligt sämre takt än B-aktierna. Är man en vanlig småsparare är det i princip alltid lämpligare att handla med B-aktier, eftersom denna handel kommer vara mer aktiv och man kan förutsätta att det kommer vara lättare att köpa eller sälja vid de tillfällen man vill. Deklaration Som aktieägare måste man betala skatt på de eventuella vinster man gjort vid försäljning av sina värdepapper, och även deklarera detta. Detta görs på en särskild blankett som heter K4. Hos många mäklare kan man skriva ut en färdigifylld blankett direkt från sin depå, vilket underlättar. Vinsten kan i övriga fall beräknas enligt antingen genomsnittsmetoden (där man i princip subtraherar sitt försäljningspris med inköpspriset) eller schablonmetoden (där ”vinsten” beräknas som 20 procent av försäljningspriset). Hur man gör allt detta står dock väldigt detaljerat på K4-blanketten. Vilken metod som är lämpligast har att göra med hur mycket ens aktier har gått upp i värde, där en större vinst brukar gynnas av schablonmetoden. Skatt på vinst Är det så att man haft både vinster och förluster kan man kvitta dem mot varandra. Skatt på överskott/vinst ligger på 30 procent. Skattereduktion ges med 30 procent på underskott som understiger 100 000 kronor (för överstigande belopp ges skattereduktion på 21 procent). >>

Vad påverkar dina investeringar? Räntor/ konjunktur Utländska börser Rykten och spekulationer Utdelningar Företagsköp Företagsvinster Utbud och efterfrågan VAD PÅVERKAR DINA INVESTERINGAR? Oavsett vilken sparform du väljer kommer dina investeringar påverkas av din omvärld. Följ samhällsutvecklingen och var uppmärksam på din omgivning. Utbud och efterfrågan Som med all annan handel är det utbud och efterfrågan som styr vad priset/kursen blir. Ju mer attraktiv aktien är desto fler köpare kommer det finnas i förhållande till dem som vill sälja, vilket kommer ge en högre kurs. Och tvärtom. Denna efterfrågan kan dock styras av faktorer som förväntade utdelningar om bolaget blivit uppköpt och fått ny ledning eller ny verksamhet historiska företagsvinster vart man befinner sig i konjunkturen och därmed också exempelvis hur stor allmän konsumtion/försäljning av varor och tjänster bolaget kan vänta sig hur utvecklingen på de utländska börserna ser ut allmänna rykten, skvaller och spekulationer >>

De gyllene reglerna 1. Förstå vad du köper 2. Håll dig informerad 3. Spara långsiktigt 4. Spara regelbundet 5. Sprid dina risker DE GYLLENE REGLERNA En enkel strategi som bland annat intresseorganisationerna Aktiespararna och Unga Aktiesparare tagit fram för att hitta lämpliga rättesnören för småsparare är den som brukar kallas för ”De gyllene reglerna”. Håller man sig till dessa kommer man väldigt lång i arbetet mot att få en god avkastning till en överkomlig risk. Förstå vad du köper Säkerställ att du förstår vad företaget tjänar sina pengar på och hur de påverkas av förändrade omvärldsfaktorer. 2. Håll dig informerad Säkerställ att dina ursprungliga köpkriterier fortfarande kvarstår genom att hålla dig informerad kring företagets utveckling. 3. Spara långsiktigt Spara långsiktigt. På så sätt får du både ner risken och tjänar på ränta-på-ränta-effekten 4. Spara regelbundet Det är nästan omöjligt att pricka toppar och bottnar. Genom att spara regelbundet får du ett bra snittpris och tjänar istället på att börsen går upp på sikt. 5. Sprid dina risker Köp gärna minst 7-8 företag och/eller fonder fördelat på olika branscher och/eller regioner. Du kan även sprida dina risker genom att spara i olika sparformer och tillgångsslag. >> 15

Lån och kredit Tänk på den effektiva räntan! Behöver du verkligen låna? Har du råd att låna? Har du valt rätt sorts lån? Jämför pris, förhandla villkor Var ute i god tid Kostnad för lån Uppläggningsavgift Aviseringsavgift Ränta Amortering LÅN Ett lån är ett avtal mellan en låntagare och en långivare, oftast en bank eller ett kreditmarknadsbolag. När du lånar pengar måste du betala tillbaka med ränta och andra avgifter som till exempel uppläggnings- och aviseringsavgifter, vilket kan bli en dyr historia. Fundera därför gärna över följande innan du lånar: Lån kostar alltid pengar. Räkna på vad lånet faktiskt kommer kosta dig och fundera på om det är värt att ta lånet eller om du kan vänta/spara ihop till en del av beloppet. För att se om din ekonomi klarar kostnaden för ett lån kan du göra en privatekonomisk kalkyl på konsumentverkets webbplats. Fundera även över oförutsedda händelser som arbetslöshet, dödsfall, skilsmässa, räntehöjningar, tillökning i familjen etc och hur de skulle påverka er hushållsekonomi. 3. Det finns många olika låneformer. Ofta kan din långivare föreslå en passande låneform, men du bör ändå tänka på följande: Ju bättre säkerhet desto lägre ränta. Lån där en bra säkerhet ställts, till exempel pantbrev i fastighet, pant i bostadsrätt eller borgensman, har i regel lägre ränta än lån utan säkerhet. Fråga din långivare om du kan få ställa säkerhet och därmed få bättre ränta. Lånet bör vara långsiktigt hållbart. Kontrollera därför den effektiva räntan som den visar lånets totala kostnad inklusive alla avgifter. Lån med hög effektiv ränta är oftast bara ett dyrt sätt att skjuta betalningsproblem framför dig. Det är i så fall bättre att försöka hitta en mer långsiktig lösning. 4. Granska de erbjudanden du fått och kontakta de långivare som du bedömer är intressanta. Jämför kostnaden genom att titta på den effektiva räntan. Den visar lånets riktiga kostnad inklusive alla avgifter. Inled en förhandling om ränterabatt, avgifter och uppläggningskostnad för lånet. Det lönar sig ofta att förhandla så var inte rädd för att ställa krav. Det kan vara lönsamt för dig att samla hela din bankaffär på ett ställe, Men granska noga under vilka förutsättningar du går med på det. Den ränterabatt du lyckas avtala bör stå i ett skriftligt avtal. 5. Att få lån beviljat kan ta tid eftersom långivaren ska göra en kreditprövning. Var därför ute i god tid innan du behöver pengarna så att du är säker på att få dem i tid. Ofta finns möjlighet att ansöka om lånelöfte. Detta gör det ännu enklare för långivaren den dag du verkligen behöver pengarna och är därför ett sätt att säkerställa att du hinner få pengarna i tid. Tänk på den effektiva räntan!

Fastigheter Topplån vs bottenlån Fast eller rörlig ränta? Ränteskillnadsersättning Amortera FASTIGHETER Ett bolån tar du för att finansiera ett köp av till exempel en villa eller bostadsrätt, men kan också tas för att bekosta en renovering av bostaden. När du tar ett bolån vill långivaren ha en säkerhet/pant i bostaden. Din betalningsförmåga avgör hur mycket pengar du får låna. Kalkyl för detta kan du bland annat göra på konsumenternas.se. När du räknar på kostnaden för lånet får du inte glömma att det kan kosta stora belopp att ta ut pantbrev och lagfart i fastigheten. Från och med den 1 oktober 2010 beslöt Finansinspektionen att de sammanlagda lånen där man har bostaden som pant inte bör överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde vid lämnande av lånet. Topplån vs bottenlån Topplån är dyrare än bottenlån eftersom långivaren inte har lika god täckning för topplånet som för bottenlånet där din fastighet pantsätts. Fast eller rörlig ränta? Ibland, framförallt när det gäller bolån, kan du välja om du vill ha fast eller rörlig ränta på ditt lån. Rörlig ränta innebär att räntan kan ändras efter hand, medan fast ränta tvärtom innebär att räntan är samma under hela bindningstiden. Ofta kan du välja olika löptider på olika delar av lånet. Därmed kan du hitta en mix av rörligt och fast som du känner dig bekväm med. Vilket ska man välja; fast eller rörlig ränta? Frågan är naturligtvis mycket svår att svara på och svaret beror på din egen ekonomiska situation. Ett par tumregler du kan tänka på: I din ekonomiska kalkyl kan du se vilken marginal du har för ökningar av räntekostnaden. Du bör alltså fråga dig "har jag utrymme i min ekonomi för att under en period betala en väldigt hög rörlig ränta?". Om svaret är nej ska du överväga fast ränta. Alltså; den rörliga räntan kan mycket väl vara lönsam på mycket lång sikt, men för att kunna ha glädje av denna lönsamhet måste du ändå kunna betala dina räntefakturor när räntan är som högst. Om du inte kan det är nog fast ränta ett bättre alternativ för dig. Du bör aldrig ha fast ränta med längre löptid än du tänker behålla lånet. När det gäller bostad ska du alltså inte binda räntan på längre tid än du har för avsikt att bo kvar. Om du vill lösa lånet under bindningstiden kan du bli tvungen att betala ränteskillnadsersättning, vilket kan bli mycket dyrt. Ränteskillnadsersättning Om du vill lösa ett bundet bolån i förtid, har kreditgivaren rätt att kompensera sig för den förlust som kan uppstå om det inlösta lånet inte går att låna ut igen till samma höga ränta. Du kan då bli tvungen att betala en ersättning till kreditgivaren, en så kallad ränteskillnadsersättning. Amortera Över sikt kan man tjäna mycket pengar på att amortera mera, då det belopp som man betalat ränta och avgifter för minskar. Om du har möjlighet - amortera extra under tider med lägre ränta. Tips: Gör en kalkyl på konsumenternas.se som visar skillnaden i kostnad över tid om man amorterar mer. >>

Pensionen EN FEMTEDEL AV LIVET – MEN VAD SKA MAN LEVA PÅ? Pensionärslivet blir allt längre i framtiden eftersom medellivslängden ökar, samtidigt som vi pensionerar oss vid samma tid som tidigare vid ungefär 65 års ålder. Många av oss kommer kanske att vara pensionärer en femtedel av våra liv. Men vad ska vi leva på och hur tar man reda på hur stor pensionen blir? Pensionen

Två olika pensionsmodeller Förmånsbestämd I ett förmånsbestämt system måste avgiften regleras för att pensionsbeloppen ska kunna betalas ut - pensionsålder 67 år - medellivslängd 56 år (ATP-systemet 1960) ? 65 år ? 65 år Premiebestämd/avgiftsbestämd I ett avgiftsbestämt system måste pensionerna regleras för att avgifterna ska räcka. pensionsålder 65 år medellivslängd 80 år Vi har mer och mer gått från ett förmånsbestämt system till ett avgiftsbestämt. Enkelt kan man förklara det med att vi förut visste vad vi skulle få i pension. Sedan fick vi anpassa avgifterna till det utställda löftet. Det är förmånen som bestämmer kostnaden men man har aldrig riktigt koll på vad systemet kostar från det ena året till det andra. Nu är det tvärtom. Vi har bestämt vilka avgifter som ska betalas in. Men däremot vet vi inte hur stor slutsumman blir. Den styrs av avgifterna, d v s hur hög lön vi haft, hur länge vi arbetat och hur värdeutvecklingen varit på pengarna. Förmånsbestämt system, det gamla ATP-systemet Allmän pension infördes i Sverige 1914 och det gamla ATP-systemet 1960. Systemet bestod av folkpensionen, som var lika för alla och en inkomstgrundad tilläggspension ATP. Pensionen och pensionsrätterna räknades på de 15 bästa arbetsåren och både intjänade rättigheter, pensionspoängen, och utbetalda pensioner i ATP-systemet var kopplade till prisutvecklingen i samhället. Det gjorde att systemet hade en svag koppling till den samhällsekonomiska utvecklingen. ATP-systemet anpassade inte heller pensionerna till den ökande livslängden. När medellivslängden ökade kraftigt och den ekonomiska tillväxten saktade in i slutet på 1900-talet innebar det stora påfrestningar på ATP-systemet. Prognoserna pekade på att systemet inte var finansiellt stabilt och att AP-fonderna skulle kunna tömmas en bit in på 2000-talet. Premiebaserat/avgiftsbaserat system Man bestämde sig därför i slutet av 80-talet för att reformera pensionssystemet och år 2000 startade det nya premiebaserade pensionssystemet. I detta system är en del av pensionen alltid fonderat, det vill säga investerat i fonder, med förhoppningen att pengarna med hjälp av marknadsutveckligen ska växa till en summa som bättre möter de nya demografiska behoven. Det nya pensionssystemet är ett så kallad avgiftsbestämt system där pensionerna är helt och fullt kopplade till inbetalda avgifter för individens så kallade pensionsrätter som kommer från lönen bland annat. Medellivslängden har ökat med ca 24 år Den faktisk pensionsålder har sjunkit med 4 år 19 19

Hur länge måste vi arbeta för ”lika” pension? Årskull ”Behövlig” pensionsålder Tid som pensionär 1930 65 år 17 år 5 mån 1945 66 år 3 mån 18 år 2 mån 1960 67 år 2 mån 18 år 9 mån 1975 67 år 10 mån 19 år 1 mån 1990 68 år 4 mån 19 år 3 mån HUR LÄNGE MÅSTE VI ARBETA? Livslängden ökar hela tiden. Det betyder att vi måste inrikta oss på att jobba högre upp i åldrarna framöver om vi vill behålla samma pensionsstandard som tidigare generationer. Men det intressanta är att vi ändå får leva längre som pensionärer. Sannolikt får vi en friskare och aktivare pension jämfört med den äldre generationen, och kommer därför troligtvis ha ett större behov av pengar. Lika pension = samma procent av slutlönen (inflationseffekten medräknad) Tid som pensionär = återstående beräknad förväntad tid att leva vid behövlig pensionsålder. För att få pensioner i samma nivå av slutlönen som de sista ATP-pensionärerna krävs att de yngre generationerna jobbar i fler år, upp i en högre ålder. >> 20

Pensionspyramiden Eventuell privat pension Tjänstepension Allmän pension Inkomstpension Premiepension PENSIONSPYRAMIDEN Denna pensionspyramid beskriver hur Sveriges pensionssystem är uppbyggt och vilka olika pensionsdelar det kan vara aktuellt för dig att få. Allmänna pensionen I botten har du den allmänna pensionen som betalas ut av staten och som du och din arbetsgivare bidragit till via skattsedel och arbetsgivaravgifter. Den är i sin tur uppdelad i inkomstpensionen som motsvarar cirka 16 procent av din lön och premiepensionen som motsvarar 2,5 procent av din lön. Viktigt att komma ihåg är att den inkomstpension du betalar in går direkt till dagens pensionärer. När det blir dags för dig att få din pension kommer de som då arbetar att bidra med sin inkomstpension till din pension. Tjänstepensionen Den mellersta delen är tjänstepensionen som är en avtalad pension som din arbetsgivare betalar in. Den styrs av ett kollektivavtal mellan arbetsgivare och fackförbunden eller via ett löneavtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det finns olika kollektivavtal och tjänstepensionen som ser olika ut beroende på var man arbetar. Privat pensionssparande Högst upp i pyramiden, slutligen, har du det som du själv sparat till din pension via en pensionsförsäkring, fondförsäkring eller annat sparande. >> 21

Den allmänna pensionen Födda efter 1954: Inkomstpension Premiepension Födda innan 1937 Tilläggspension Födda 1938-1953 Tilläggspension Inkomstpension Premiepension DEN ALLMÄNNA PENSIONEN/GARANTIPENSION Den som arbetar eller bor i Sverige omfattas av svensk sociallagstiftning. Då har man rätt till allmän pension. Födda efter 1954 För dig som är född efter 1954 består den allmänna pensionen av inkomstpension och premiepension. Födda 1938-1953 Är du född mellan 1938-1953 får du dessutom pengar från det gamla ATP-systemet. ATP-pensionen redovisas som tilläggspension i det orange kuvertet. Enligt en garantiregel kan ingen som tillhör mellangenerationen få ut mindre i pension än vad han/hon redan tjänat in i det gamla ATP-systemet. Garantitillägget innebär att du får pension utifrån en övergångsregel som garanterar den s k mellangenerationen att få ut minst vad han/hon tjänat in till pension fram t o m 1994. Garantitillägget betalas ut med automatik från 65 år om man har rätt till det. Vid 65 års ålder görs en beräkning och om det då visar sig att man skulle ha fått högre pension i det gamla systemet än man nu får med det nya betalas mellanskillnaden ut i form av ett garantitillägg. Ett eventuellt garantitillägg kan Pensionsmyndigheten upplysa om även om du ännu inte fyllt 65 år. Tänk på att ett eventuellt garantitillägg kan påverka pensionens storlek om du jobbar efter 65 års ålder. Födda innan 1937 De som är födda innan 1937 får sin pension baserat helt på det gamla ATP-systemet. Garantipension Om man haft liten eller ingen inkomst kan man också omfattas av garantipension. För att få full garantipension ska man ha varit bosatt i Sverige i 40 år och den kan enbart tas ut efter 65 års ålder. Garantipensionen finansieras inte via den särskilda pensionsavgiften utan genom övriga skattemedel till skillnad från inkomst- och premiepension som finansieras genom avgifter redovisade via de ordinarie skatteinbetalningarna. Flyktingar enligt Genèvekonventionen har rätt till full garantipension oberoende av hur länge man bott i Sverige. >> Garantipension Grundskydd för den som haft låg eller ingen inkomst Från 65 års ålder Räknas upp med prisbasbeloppet, påverkas ej av bromsen 40 bosättningsår i Sverige 22

Vad ger rätt till allmän pension? Lön Sjukpenning Föräldrapenning Arbetslöshets- ersättning Sjuk- eller aktivitetsersättning Aktivitetsstöd Barnår Studier Plikttjänstgöring Du väljer fonder för din premiepension 2,5 % 18,5 % 16 % Staten förvaltar din inkomstpension VAD GER RÄTT TILL ALLMÄN PENSION? Alla inkomster som man skattar för är pensionsgrundande. Den allmänna pensionen beräknas på inkomsten upp till ett tak motsvarande 7,5 IBB (eg. 8,06 IBB eftersom egenavgiften om 7 procent först ska dras av). Inkomster över det beloppet ger ingen allmän pensionsrätt. För att få tillgodoräkna sig pensionsrätter krävs en inkomst som överstiger ca 18 100 kr år 2011 (42,3 procent av prisbasbeloppet), det vill säga grundavdraget för skattskyldighet. Har man det får man pensionsrätter beräknat från första kronan. Det är alltså inte ett grundavdrag utan ett tröskelvärde. Observera att kapitalinkomster, till exempelränteinkomster, inte är pensionsgrundande. Inte heller pensioner eller privata pensionsförsäkringar är pensionsgrundande. Barnår - Barnets första fyra år ger pensionsrätt till den av vårdnadshavarna som har lägst inkomst. Kan flyttas över till den andra. Plikttjänst – Gäller när man gjort plikttjänst minst 120 dagar i följd. Studier – studier som ger rätt till studiebidrag och studielån ger pensionsrätt. Sjukersättning ger både pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp, om denna är inkomstrelaterad. Avgångsvederlag är normalt inte pensionsgrundande. För att vara säker måste den anställde fråga sin arbetsgivare hur det redovisas. Blir man erbjuden förtida pension av sin arbetsgivare måste man tänka på att avtalspensionen som betalas ut inte är pensionsgrundande i den allmänna pensionen. Hur betalas det in till pensionen? Avgiften dras av från lönen innan den pensionsgrundande lönen bestäms. Det betyder att om man har en inkomst över taket, dras avgiften från bruttot. Det som sedan blir pensionsgrundande är maxinkomsten 7,5 basbelopp. Den totala avgiften är 18,5 procent av lönen via skattesedeln och arbetsgivaravgifter. Hälften betalar arbetsgivaren och knappt hälften arbetstagaren (arbetsgivaren betalar sin del på hela bruttoinkomsten). Den som tillhör mellangenerationen ska ju få en del av sin pension från det gamla pensionssystemet. Om man till exempel är född 1944, ska man ju ha hälften av sin pension från respektive system. Då betalar man bara hälften till den allmänna pensionen, alltså 9,25 procent. >> 7,5 inkomstbasbelopp = 390 750 kr/år = 32 562 kr/mån

DET ORANGEA KUVERTET Orangea kuvertet är ett brev som skickas ut varje år där man kan vi se en sammanställning över hur mycket vi hittills samlat ihop till vår egen pension. Vi får också en prognos över vad det kan ge i rena pengar. På www.minpension.se som är ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen, kan man göra prognoser där även tjänstepension och eventuell privat pension ingår. Man kan även komma åt prognoserna på www.pensionsmyndigheten.se. När man går i pension skiljer sig innehållet i det orangea kuvertet åt från det du får under spartiden. Man får reda på vad pensionen kommer att bli under året. Även de två senaste årens pensionsrätter redovisas. Om du fortsätter att arbeta samtidigt som du tar ut pension kommer även intjänad pensionsrätt redovisas för dessa år.

DITT SPARANDE TILL DEN ALLMÄNNA PENSIONEN Den här sidan är en sammanfattning av de andra sidorna i kuvertets innehåll. Den talar om hur mycket som avsatts till din pension för det redovisade inkomståret. Den visar också hur mycket du hittills har sparat ihop till din allmänna pension.   Dessutom visar den en prognos på vad du får i pension per månad före skatt. Förutsatt att du kommer att ha samma inkomst som det senast fastställda intjänande år och att du går i pension vid 65 år. Observera att detta belopp påverkas om du har yrkesskadelivränta (YL), änkepension samt garantipension. Det orangea kuvertet är baserat på att du har varit bosatt i Sverige i 40 år. Beloppet kan vara felaktigt om du levt kortare tid i Sverige.  >>

Dina pensionsrätter DINA PENSIONSRÄTTER Detta är kanske kuvertets viktigaste sida. Det är Pensionsmyndighetens beslut om hur mycket pensionsrätter du jobbat ihop (det heter pensionsrätter eftersom det är pengar som en dag ger rätt till pension). Under rutorna har Pensionsmyndigheten angett vad det är för underlag man använt för att komma fram till de 16 procent till inkomstpensionen respektive 2,5 procent till premiepensionen. Detta ska man naturligtvis kolla att det stämmer. Om man tycker att något verkar konstigt ska man kontakta Pensionsmyndigheten. Beslutet kan överklagas och det står längst bak i innehållet i det orangea kuvertet hur du ska göra. Tänk på att när det gäller den pensionsgrundande inkomsten är pensionsavgiften på 7 procent bortdragen. Dessutom är det endast belopp upp till taket som räknas med (7,5 IBB, 383 250 kr år 2010). >>

PROGNOS FÖR DIN ALLMÄNNA PENSION Prognosen lämnas första gången det år du fyller 28 år. När prognosen gjorts har man utgått från de senast kända inkomstuppgifterna, det vill säga inkomsten för två år sedan. Prognosen bygger på ett antagande att du behåller samma inkomst hela vägen fram till pensionsåldern, vilket är ovanligt i verkliga livet. Enklast är att titta på 0-procentsalternativet eftersom det i praktiken innebär en nuvärdesberäkning. Det gör det enklare att ha en uppfattning om hur mycket pengarna som betalas ut är värda. >>

DITT PREMIEPENSIONSSPARANDE Denna sida ger en snabb information om man behöver justera sitt premiepensionssparande eller inte. Genom att jämföra de två kolumnerna längst ut till höger kan man se hur risknivån i sparandet har påverkats. Om det är stor skillnad i procentsatserna mellan kolumnerna är det ett tecken på att risknivån ändras och det i sin tur är en signal att man kanske ska gå in och justera. >>

Placeringsalternativ i premiepensionen Gör ingenting: AP7 Såfa Gör bara lite: 3 fondportföljer Lämna bort: Engagera en extern placerare Engagera dig: Egna val PLACERINGSALTERNATIV I PREMIEPENSIONEN Du kan själv välja hur du vill ha premiepensionen placerad men du behöver heller inte göra något val. Det finns inget stöd för att det ena är bättre för din pension än det andra. Valet mellan aktiefonder och räntefonder spelar mycket större roll för värdeutvecklingen av din premiepension än valet av enskilda fonder eller fondförvaltare. AP7 Såfa Om du inte gör några aktiva val kommer din premiepension att placeras i AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ) som vi går igenom på nästa bild. Tre fondportföljer Den statliga fondförvaltningen för premiepensionen har också tre fondportföljer med fasta risknivåer. Alla tre fondportföljerna innehåller en kombination av fonderna AP7Aktiefond och AP7Räntefond. De passar dig som själv vill välja risknivå för ditt sparande, oavsett hur lång tid du har kvar till pensionen. För att portföljen ska behålla sin avsedda risknivå, balanseras den varje år så att fördelningen mellan aktier och räntor stämmer med den avsedda fördelningen. AP7 Offensiv 25 procent AP7 räntefond och 75 procent AP7 aktiefond AP7 Balanserad 50 procent AP7 räntefond och 50 procent AP7 aktiefond AP7 Försiktig 67 procent AP7 räntefond och 33 procent AP7 aktiefond Extern placerare Här bör man ta reda på kostnaden och om det är ett bolag som har tillstånd av Finansinspektionen. Pensionsmyndigheten har ingen koppling till några externa placerare. Generellt är det mycket svårt att göra en god affär när man anlitar ett rådgivningsföretag. Rådgivningsföretaget måste placera din premiepension så pass bra att du först får tillbaka din avgift (ofta 500 kr/år) och dessutom får en värdeutveckling som är bättre än vad du skulle ha lyckats med själv i ett eget val eller genom att inte välja alls och ha andelar i AP7Såfa. Egna val Du kan välja fonder själv enkelt via Pensionsmyndighetens hemsida, vilket vi strax ska gå igenom. >> Du kan själv välja hur du vill ha premiepensionen placerad, du behöver heller inte göra något val. Det finns inget stöd för att det ena är bättre för din pension än det andra. 29

AP7Såfa – om du inte väljer alls Om du inte väljer några fonder före den 1 juni 2010 placeras dina premiepensionspengar i AP7Såfa, Statens årskullsförvaltningsalternativ. AP7Såfa är en fondportfölj som förvaltas av statliga Sjunde AP-fonden. AP7 Såfa ersätter premiespar- och premievalsfonden, placerar 100 procent i AP7 Aktiefond (global aktieindexfond med 0,15 procent avgift) fram till att pensionsspararen är 56 år gammal, och viktar sedan om med AP7 Räntefond (svensk medellång räntefond med 0,09 procent avgift) mer och mer ju äldre spararen blir. AP7 Såfa viktas om automatiskt beroende på din ålder. AP7 Såfa är valbar, vilket innebär att du kan byta till och från den när du vill. >>

Så väljer du fonder till din premiepension Logga in på www.pensionsmyndigheten.se Välj upp till fem fonder Ingen skatt eller avgift på byten 800 fonder att välja på. Halva priset på avgiften SÅ VÄLJER DU FONDER TILL DIN PREMIEPENSION Vill du välja fonder själv är det enkelt. Du loggar in på www.pensionsmyndigheten,se och loggar in på Dina Pensionssidor. För att komma in här krävs någon typ av e-legitimation eller en pin-kod som du kan beställa direkt på hemsidan. Den skickas hem till din postadress och kommer efter några dagar.   Du kan välja bland 800 fonder och du kan ha max fem fonder samtidigt. Du kan byta när du vill, ett byte tar normalt 3-5 dagar att genomföra och det är ingen reavistskatt eller avgift som tas ut i samband med bytet. Avgifterna i premiepensionssparandet är generellt låga, eftersom myndigheten förhandlat fram kraftiga rabatter. I regel kan det vara ända upp till halva priset på avgiften, vilket innebär att det är ett väldigt förmånligt sparande. >>

Uttag av pension Du måste ansöka om pension Inkomstpension, premiepension: Från den månad man fyller 61 Eventuellt garantitillägg Från den månad man fyller 65 Garantipension UTTAG AV PENSION Alla måste ansökan om att börja ta ut pension och gör det gärna i god tid, två till tre månader innan du vill gå i pension. Man kan tidigast söka pension från den månaden ansökan kommit till myndigheten. Man kan inte ansöka retroaktivt! Pension från annat land: När du ansöker om att börja ta ut pension ska du bland annat ange om du uppbär någon form av pension eller livränta från något annat land. Pensionsmyndigheten hjälper till att ansöka om pension från ett land inom EU/EES och vissa länder där det finns en konvention. Övriga länder får man själv söka pension från. En pension från ett annat land kan påverka den svenska pensionens storlek och man är skyldig att anmäla detta till Pensionsmyndigheten. Om du har en utländsk pension bör du ansöka om din pension i god tid innan du går i pension för att underlätta handläggningen, räkna med att ansöka så lång tid som sex månader i förväg. EU/EES: Belgien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien och Nordirland, Tjeckien, Tyskland, Ungern, Österrike, Rumänien och Bulgarien. Konventionsländer: Algeriet, Bosnien, Chile, Turkiet, Israel, Kap Verde, Marocko, USA, Canada, Kroatien, Serbien. Man har möjlighet att söka om att börja ta ut pension på www.pensionsmyndigheten.se med e-legitimation eller genom att beställa en blankett. >>

Tjänstepensionens delar Om du har tjänstepension sätter din arbetsgivare varje månad av en summa till din pension Tjänstepensionens delar Ålderspension Tillägg till din ordinarie allmänna pension Försäkring ifall du avlider Om du blir långvarigt sjukskriven Efterlevande-skydd TJÄNSTEPENSION De flesta som arbetar har, förutom allmän pension, dessutom en tjänstepension. Om du via ditt anställningsavtal har tjänstepension sätter din arbetsgivare varje månad av en summa till din tjänstepension. Tjänstepensionen kan också kallas avtalspension om ditt företag har kollektivavtal. De olika delarna i pensionspyramiden påverkar inte varandra, utan sätts ihop i slutet. Tjänstepensionens delar Tjänstepensionens delar är ålderspension, efterlevandeskyddet och sjukförsäkringen. Hur stor din tjänstepension blir beror på vilket avtalsområde du tillhör. Har du jobbat inom olika områden kan du ha fler än en tjänstepension. Du som är egen företagare måste själv se till att kompensera för att du inte får någon tjänstepension. Du får heller ingen tjänstepension om du studerar eller är arbetslös. >> Sjukförsäkring

Tjänstepensionens storlek ? + ? + ? = ! Förmånsbaserat system ! + ! + ! = ? TJÄNSTEPENSIONENS STORLEK Det finns två olika typer av tjänstepension: förmånsbestämd och premiebestämd (som påminner i mångt och mycket om skillnaderna mellan det nya och det gamla allmänna pensionssystemet). I en förmånsbestämd pension är du garanterad en viss procentsats av din slutlön när du går i pension. Du kan själv inte påverka den förmånsbestämda delen utan det är upp till din arbetsgivare att betala in den premie som behövs för att uppnå förmånen. I en premiebestämd pension är det bestämt hur mycket arbetsgivaren ska betala in. Exakt hur stor din tjänstepension blir med den här lösningen beror på avkastningens storlek och hur stor förvaltningskostnad som tas ut. Du påverkar själv din slutliga tjänstepension genom de val du gör. Hur mycket tjänstepension får du? Förutsatt att din tjänstepension har rapporterats in ser du hur mycket tjänstepension du får genom att göra en prognos över hela din pension. Ditt tjänstepensionsbolag, eller din arbetsgivare, kan också svara på hur mycket du får i tjänstepension, och när den betalas ut. >> Premiebaserat system

Vilket avtal tillhör du? PA-KFS Anställd i kommunalt bolag KTP eller KAP Kooperativt anställd SAF LO Privatanställd arbetare ITP Privatanställd tjänsteman PA03 Statligt anställd KAP KL Anställd inom kommun, landsting region, kommunalförbund, kommunförbund Här finns två alternativ: www.pensionsvalet.se (för kommuner som valt KPA som administratör) www.electum.se (för kommuner som valt SPP som administratör) VILKET AVTAL TILLHÖR DU? För att få veta vilket avtal och vilka regler som gäller för dig måste du kontakta den som förvaltar din tjänstepension. På den här sidan listar vi de vanligaste avtalen för tjänstepension, vilket ger en fingervisning om vilket avtal du tillhör. Om du inte hittar ditt tjänstepensionsbolag kan din nuvarande och tidigare arbetsgivare ge dig exakta uppgifter om vilket du tillhör. Du kan också läsa mer om tjänstepension och olika avtalen på minpension.se. >>

Val i tre steg Hur ska du placera pengarna? Vilket bolag ska du välja? Ska nära anhöriga få pension om du avlider? VAL I TRE STEG Tjänstepensionsavtalen kan se väldigt olika ut. Men generellt kan man säga att det är tre beslut man behöver ta ställning till. Hur ska du placera pengarna? Vill du placera i fonder eller i en traditionell försäkring? Vill du ha möjlighet att själv kunna påverka ditt innehav eller vill du ha ett bolag som gör det? 2. Vilket bolag ska du välja? Det finns en mängd olika försäkringsbolag som har hand om tjänstepension. De flesta har olika livslängdsantaganden, det vill säga beräkningar på hur länge du förväntas leva, vilket även det kan påverka utfallet på din pension. 3. Ska anhöriga få pension om du avlider? Läs på noga om hur detta ser ut för just dig, eftersom avtalen kan skilja sig åt ordentligt. >>

Oberoende råd från provisionsberoende förmedlare? Idén med oberoende försäkringsförmedlare är god Finns dock få verkligt oberoende försäkringsförmedlare Arvodesbaserad ersättning från kunderna förekommer men är mycket ovanlig Provisionerna som försäkringsbolagen betalar förmedlarna kan vara utformade på flera olika sätt OBEROENDE RÅD Många företag – såväl kollektivavtalsbundna som icke-kollektivavtalsbundna – låter hela eller delar av personalen träffa en försäkringsförmedlare för att få råd runt sin pensions- och försäkringssituation. Detta uppfattas ofta som en bra personalförmån och idén med att prata men en kunnig och oberoende person är god. Problemet är dock att många försäkringsförmedlare inte alls jobbar oberoende och är mer säljare än rådgivare. De lever nämligen ofta på ersättningar som betalas ut från de fondbolag och/eller försäkringsbolag där de placerar sina kunders pengar. Provisionsberoende försäkringsförmedlare har inga ekonomiska incitament att rekommendera företagen att teckna kollektivavtal eftersom de då går miste om provisionsinkomster. Riktig arvodesbaserad ersättning som betalas direkt av arbetsgivaren och där förmedlaren har förhandlat bort all ersättning från branschens aktörer förekommer, men är ovanlig. Istället har det blivit vanligt med så kallade klientmedelskonton. Dessa konton disponeras av arbetsgivaren och där placeras de provisioner som förmedlarna får från olika pensionsaktörer. Ur klientmedelskontot får förmedlaren sedan ett arvode för sitt arbete. Här handlar det dock inte om äkta arvodering eftersom klientmedelskontot tillförs mer pengar när förmedlaren föreslår förändringar i befintligt pensions- och försäkringsskydd. Dessutom innebär systemet att arbetsgivaren och förmedlaren kan få gemensamma intressen i att anställa tiotaggare, lämnar förmånsbestämd ITP till förmån för en ofta dyr tiotaggslösning. Ibland säger förmedlare att de jobbar på arvode när de får ersättning ur ett klientmedelskonto. I själva verket är arvodering ur ett klientmedelskonto finansiellt beroende av att provisioner betalas ut. Kom ihåg att provisionssystemen kan vara konstruerade på många olika sätt, liksom provisionens storlek beroende på vilket företag det handlar om. >>

Vad gäller om arbetsgivaren inte har kollektivavtal? Inte säkert att man får någon tjänstepension överhuvudtaget Det finns ingen ram att hålla sig till och villkoren kan se ut på väldigt många olika sätt. Den anställde bör vara väl insatt i pensions- och försäkringsfrågor och ha god förhandlingsförmåga. Vilka upplägg är vanliga i icke-kollektivavtalade tjänstepensioner och vilka skillnader och fallgropar finns? Kan det bli mer för pengarna i kollektivavtalade tjänstepensioner? OM DET INTE FINNS KOLLEKTIVAVTAL Eftersom många anställda jobbar hos arbetsgivare som inte har vare sig kollektivavtal eller hängavtal är det viktigt att titta på vad som gäller på sådana arbetsplatser. Bra att poängtera är att det ofta inte alls finns någon ram att hålla sig till och att utformningen kan bli hur som helst. Man måste vara mycket insatt för att säkerställa att det blir en bra lösning. Försäkringsförmedlare har ofta inga incitament att råda företagen att teckna kollektivavtal eftersom de då tappar stora provisionsinkomster. Problem med tjänstepension som inte är kollektivavtalad: Vanligt att den anställde själv får bestämma fördelning mellan lön, tjänstepension och övriga försäkringar. Man får en så kallad bruttoram. Risk för att framförallt unga prioriterar lön och helt avstår eller sätter av för lite för tjänstepension. Tidiga inbetalningar är viktiga på grund av ränta-på-ränta-effekten. Ibland avsätts en procentsats av lönen till tjänstepension och övriga försäkringar, till exempel sjukförsäkring. Individuell sjukförsäkring blir dyrare för varje år ju äldre man blir och urholkar i ett sådant upplägg det som sätts av till pensionen. Inte alltid som sjukförsäkring erbjuds eller beviljas. Ingen kollektivavtalsgaranti. Hos arbetsgivare som har kollektivavtal garanteras de anställda den pension de har rätt till även om arbetsgivaren inte betalar. Någon sådan motsvarighet finns inte inom icke-kollektivavtalade tjänstepensioner . >>

Privat pensionssparande Vem behöver inte spara själv? Alla behöver ha ett sparkapital - oavsett var i livet man befinner sig Vem kan behöva spara själv? Saknar tjänstepension Pluggat länge Jobbat deltid Eget företag Jobbat utomlands Låg inkomst Eller: Pensionen räcker inte ändå Vill gå tidigt PRIVAT PENSIONSSPARANDE Det kan finnas olika anledningar till att man behöver fylla på med eget sparande. Har du - jobbat eller jobbar nu på en arbetsplats utan tjänstepension - kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge - jobbat deltid i många år - haft ett eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension - jobbat utomlands utan pensionsrätt - haft låg inkomst? Då kan du ha stor anledning till att påbörja ett privat pensionssparande. Men det kan också handla om att du behöver mer än vad din pensionsprognos säger att du ska få ut eller att du vill kunna jobba kortare tid än till 65, 67 eller vad nu en lämplig pensionsålder är för din årskull. När livslängden ökar behöver vi ju senarelägga vår pensionering. Finns det någon som inte ska spara själv? Det finns ingen som inte behöver ha ett sparkapital som buffert och som svängrum i sin ekonomi. Det handlar snarare om när man inte ska spara. Under tiden man bildar familj, har barn att försörja, kanske köper en bostad, skaffar möbler och en eller två bilar, då har man knappast råd att spara för framtiden. Det är en tid i livet då man snarare skaffar lån. Spara borde man alltså göra innan man beslutar att bilda familj. >> Frågan är snarare när i livet man inte ska bry sig om pensionssparande

Hur kan man pensionsspara? Avdragsgillt Traditionell pensionsförsäkring Fondförsäkring IPS Icke avdragsgillt, dvs ”vanligt ” sparande Amortera på bolån? HUR PENSIONSSPARAR MAN? Hur pensionssparar du lämpligast på egen hand? Det finns olika sätt att lägga undan pengar och ett gott råd är att inte satsa på bara en sparform. Regler och förutsättningar kan förändras, livssituationen likaså. Man kan spara -avdragsgillt, där man får dra av för sitt sparande på deklarationen upp till ett visst belopp per år (12 000 kronor) - icke avdragsgillt, det vill säga ”vanligt” sparande i aktier, andra värdepapper, fonder, kapitalförsäkringar mm - med amorteringar på bolån Med amorteringar påverkar du ju utgiftssidan i framtiden. Det är ett bra sätt att minska din sårbarhet (inte minst för ränteförändringar) och ditt behov av inkomster. Men det är bra att fundera en extra gång om du satsar allt sparande på just amorteringar. Det är inte säkert att dina pengar i ditt boende leder till att du får pengar för konsumtion. >> 40

Avdragsgillt sparande Traditionell pensionsförsäkring Fondförsäkring IPS Dras av i deklarationen (max 12 000 kr/år) Beskattas vid uttag som pension Bundet till 55 år, minst 5 års utbetalning Avkastningsskatt varje år (15 procent x statslåneräntan x värdet) Ingen kapitalskatt, ingen deklaration AVDRAGSGILLT SPARANDE Med pensionssparande brukar man i dagligt tal mena just det avdragsgilla sparandet. Olika former av avdragsgillt sparande är: - Traditionell pensionsförsäkring - Fondförsäkring - IPS, Individuellt pensionssparande i bank Avdragsgillt Sparar man avdragsgillt får man dra av sparbeloppet i deklarationen (högst 12 000 kr/år för löntagare) och skatten minskar. Det är marginalskatten på lönen som avgör hur mycket du får tillbaka på skatten. På inkomster under gränsen för statlig skatt är det ungefär 30 procents minskning. Och däröver är det ungefär 53 procent (mellan 33 000 och 47 000 kr/mån) eller 58 procent (på lön över 47 000 kr/mån. 2011 års siffror). Beskattning Det du sedan får ut i pension beskattas med den marginalskatt som gäller för din inkomst. Bundet sparande Sparandet är bundet och kan tas ut tidigast från 55 års ålder och normalt i minst fem år. Avkastningsskatten Man betalar skatt under tiden man sparar på en schablonberäknad avkastning varje år. Utgångspunkten är statslåneräntan under föregående år, värdet på ditt sparande vid årets ingång och sedan är skatten för närvarande 15 procent, det vill säga lägre än faktisk kapitalskatt som ligger på 30 procent. (Den du betalar på t.ex. räntor och som syns i deklarationen.) Avkastningsskatten betalas oavsett om värdet gått upp eller ner under året. Ingen kapitalskatt Ingen kapitalinkomstskatt, vilket betyder att man inte behöver, eller kan, ta upp vinster och förluster i deklarationen. Enklare för den som är aktiv och byter placeringar och vinster behöver inte heller skattas av vid omplaceringar. En rent juridisk sak att ta hänsyn till: det avdragsgilla sparandet ingår numera i bodelning mellan makar i samband med separation. Vill man att det ska undantas måste man skriva äktenskapsförord och göra sparandet till enskild egendom. >>

Traditionell försäkring och fondförsäkring Traditionell pensionsförsäkring: - Bolaget väljer placering - Du kan lägga till olika försäkringsskydd - Du kan välja livsvarig utbetalning - Du kan få en garanterad efterlevandepension från dag 1 TRADITIONELL FÖRSÄKRING OCH FONDFÖRSÄKRING Traditionell pensionsförsäkring I en traditionell pensionsförsäkring behöver du inte bestämma hur du ska placera pengarna. Det gör försäkringsbolaget åt dig. En viss avkastning är garanterad. Du har möjlighet att lägga till olika försäkringsskydd som: efterlevandeskydd med garanterad utbetalning från dag 1 premiebefrielseförsäkring en livsvarig utbetalning, vilket kan vara en fördel om du behöver stärka din inkomst hela pensionstiden. Tänk däremot på att alla försäkringsskydd kostar pengar och minskar din egen pension. När det gäller efterlevandeskydd är det dock inte många som gäller efter 65 år, men i traditionell pensionsförsäkring kan det finnas skydd även efter den åldern. Fondförsäkring I en fondförsäkring väljer du placering själv. Det finns oftast ett mer begränsat försäkringsskydd i den. Försäkringsskyddet för efterlevande kan avse enbart det som hittills finns sparat, eller med ett tillägg av livskydd fram till 65. Sparandet har ingen garanterad avkastning. >> Fondförsäkring: - Du väljer de fonder du vill placera i - Försäkringsskydden är ofta mer begränsade

IPS Individuellt pensionssparande i bank Du väljer placering själv i fonder, strukturerade placeringar, värdepapper, t.ex. aktier, eller på konto Ingen försäkring, komplettera med grupplivförsäkring En viktig skillnad mot försäkring Om ingen förmånstagare finns? I försäkring går pengarna till övriga försäkringstagare I IPS går pengarna in i dödsboet. Testamente kan styra till vem IPS I IPS väljer du placering själv, oftast med större valmöjligheter än i en fondförsäkring. Du kan spara i fonder, rena aktier och andra värdepapper och på konto. Den här sparformen innehåller dock inget försäkringsskydd utan behöver kompletteras med en grupplivförsäkring under spartiden. Förmånstagare En viktig sak att känna till som skiljer sig åt mellan sparformerna är att om du inte har någon som kan vara förmånstagare, och här kan bara de närmaste vara förmånstagare (make/sambo/barn/barn till make/sambo), så går pengarna i en försäkring till övriga försäkringstagare om något skulle finnas kvar när du dör, medan pengar i IPS går in i dödsboet. Då kan du genom ett testamente se till att pengarna går till den du vill. Det kan vara släktingar, vänner eller en organisation. Avgifter och flytträtt En sak man behöver kontrollera är avgifter för olika sparformer. IPS har oftast låga avgifter. Flytträtten kan också vara bra att ha koll på. IPS är alltid möjligt att flytta till annat sparinstitut. Andra försäkringar har inte självklart samma flytträtt. >> 43

Detta påverkar din pension Inkomsten under hela livet Den allmänna löneutvecklingen/tillväxten Utvecklingen på premiepensionsfonderna Pensionsåldern Ditt tjänstepensionsavtal Ditt privata sparande www.pensionsmyndigheten.se/prognos DETTA PÅVERKAR DIN PENSION Man kan tjäna in pengar till sin pension från det att man föds till dess att man dör. Beroende på vad som händer däremellan kan pensionen både öka och minska beroende på vissa faktorer: Inkomsten Generellt kan man säga att det är bra för pensionen att börja arbeta tidigt i livet och att jobba heltid så mycket det går under sitt arbetsliv. Allmän tillväxt/löneutveckling Med tillväxt menas vanligen utvecklingen av BNP (bruttonationalprodukten), som är ett mått på värdet av alla varor och tjänster som produceras i landet. Över tiden överensstämmer löneutvecklingen rätt väl med BNP-utvecklingen. I pensionssystemet har man därför valt att mäta tillväxten med löneutvecklingen (ibland kallas det för inkomstutvecklingen). Det gör också att pensionerna följer de förvärvsarbetandes inkomster. Löneutvecklingen mäts med ett inkomstindex, som mäter utvecklingen av den genomsnittliga inkomsten i Sverige. Pensionsåldern För varje år man skjuter upp uttaget av sin pension ökar i normalfallet pensionens storlek. Skälet till det är att pengarna stannar kvar i systemet och hinner förränta sig mer. Dessutom ska pengarna vid uppskjutet uttag betalas ut under kortare tid. Prognos Vill du få en samlad prognos på hur just din pension kommer bli? Logga in på www.pensionsmyndigheten.se/prognos så kommer du få en samlad bild av din allmänna pension och din tjänstepension. >> 44

Fyra tips för en bättre ekonomi Se över din ekonomi Spara lagom Lös in dyra lån, förhandla ränta Se över din pension, ta aktiva val SÅ FÅR DU EN BÄTTRE EKONOMI Din ekonomi Se över din privatekonomi och undersök vad det finns för stora hål och vart dina pengar går. Sätt upp en hushållsbudget och för en kassabok i ett par tre månader så kommer du snart få en god uppfattning om hur du kan få ut mer av dina pengar. Ditt sparande Påbörja ett sparande som du anpassar till din privatekonomi, riskvillighet och kunskap. Spara lagom, men långsiktigt och regelbundet. Dina lån Se över dina dyra lån och kolla om det finns möjlighet att slå ihop dem/lösa in dem mot en lägre ränta. Om du har bostadslån, försök avtala ned din ränta. Din pension Se över din pension och vad du har för pensionslösningar. Hur mycket kostar ditt sparande? Har du ens ett tjänstepensionsavtal och vad gäller där? Vilka val har du tagit i din premiepension och är du nöjd med den utvecklingen? Gör en pensionsprognos och besluta därefter om det finns något du borde ändra i ditt sparande eller om du till och med bör påbörja ett privat pensionssparande. >>

www.konsumenternas.se KONSUMENTERNAS.SE På wwww.konsumenternas.se får du som konsument kostnadsfritt oberoende råd och vägledning kring bank och försäkring. Hemsidan är skapad av Konsumentverket med stöd av Finansinspektionen och ägnar sig helt åt att ge oberoende vägledning mot konsumenter. Här kan du även göra olika kalkyler för exempelvis, lån, inlösen, ränta mm samt fördjupa dig inom en mängd olika privatekonomiska ämnen. Klaga i ett bank- eller rådgivningsärende går att göra på flera sätt: Direkt till rådgivaren eller bankens/företagets kontaktperson/kundtjänst Klagomålsansvarig på banken/företaget Allmänna Reklamationsnämnden ARN Allmän domstol Kontakta Konsumenternas Bank- och Finansbyrå för vägledning om hur du kan gå vidare när du har en tvist med en bank och vill få ditt ärende prövat. SLUT