Cellcykel, Mitos, Meios & kromosomer

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Nukleotiderna i DNA eller RNA strängarna hålls ihop av fosfodiesterbindningar Se även Cellbiologi fig 17.3.
Advertisements

Arv – att ärva egenskaper
Cellen och vårt biologiska arv
Repetition inför NP Lektion 4
Från gen till protein Niklas Dahrén.
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Humör mm Intelligens.
KURS ht-11 Välkommen! Ann-Sofie, Anette, Curta, Håkan, Karin
Människan och arvet.
DNA DNA – Naturkunskap B Aldijana Puskar Brinellgymnasiet.
med korsningsschema förklarat av Anne Lucero
Lektion 3 – 7C - celldelning
Bra uppläsare om man vill ha hjälp med att få texten uppläst
Cellen.
Cellcykel, Mitos, Meios & kromosomer
Genetik - ärftlighetslära
Repetition inför NP Lektion 4
Genetik IV
Genetik I.
Genetik III.
Genetik II
Cellen och levande ting
Genetik - ärftlighetslära Utseende Rörelser Humör mm Intelligens
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Intelligens Humör.
Cellen och dess delar.
Livets former Djur.
Genetik - ärftlighetslära Utseende Rörelser Humör mm Intelligens
Proteiner Allt liv präglas av aktivitet: - näringsämnen bryts ner.
Historik Omkring år 1600 konstruerades de första mikroskopen. Då blev det möjligt att tränga in i en värld som tidigare varit okänd för oss människor.
Varifrån har du fått dina anlag?
Genetik Intro.
Molekylär genetik Gener har 2 viktiga funktioner
-läran om det biologiska arvet
Antal kromosomer Krabba 254 Hund, varg 78 Häst 64 Schimpans 48 Människa 46 Kanin,val 44 Katt,lejon 38 Gran 24 Bananfluga 8.
Kroppens celler Kroppens celler har olika uppgifter och ser ut på olika sätt, men de är uppbyggda på ungefär samma sätt. De består av många olika delar.
Mutationer – en förändring i arvsmassan
Arvet och DNA Genetik och genteknik.
Mutationer – en förändring i arvsmassan
Arv – överföra kromosomer
Vad är vad? Cellkärna, gener, kromosomer, DNA, arvsanlag…
Celler.
Genetik Intro.
Genetik Ärftlighetslära.
Cellen Ola Ohlsson 4 november 2009.
Sambandet mellan… KROMOSOM DNA & GEN.
Historik Omkring år 1600 konstruerades de första mikroskopen. Då blev det möjligt att tränga in i en värld som tidigare varit okänd för oss människor.
Sambandet mellan… KROMOSOM DNA & GEN Micke Sundström ©
Historik Omkring år 1600 konstruerades de första mikroskopen. Då blev det möjligt att tränga in i en värld som tidigare varit okänd för oss människor.
Ord som är bra att kunna. Sven Svensson, Arabyskolan 2009
Cellen.
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Humör mm Intelligens.
Vår kropp är uppbyggd av olika proteiner. DNA är ritningen som används för att de ska byggas på rätt sätt. Om DNA-molekylen skadas så byggs inte proteinerna.
Dna – KOPIERING OCH CELLDELNING
Biologi - Livets former.
Genetik Föreläsning nr 1. Det biologiska arvet och variationen Likheter inom familjen beror på arvetLikheter inom familjen beror på arvet Att människor.
Homunculus. Meios hos män och kvinnor HL 2 0 Oocyte & polar body Meiosis II Meiosis I Mitosis Spermatogonia 1 0 Spermatocyte 2 0 Spermatocytes Spermatids.
Celldelning Celldelning är nödvändig för individens tillväxt och utveckling. Cellerna delar sig antingen mitotiskt eller meiotiskt. Vid den mitotiska delningen.
Hur DNA kan kopiera sig självt. C ELLDELNING. Alla börjar vi våra liv som en enda cell – en befruktad äggcell Det är denna som kommer att ge upphov till.
-läran om det biologiska arvet. Gregor Mendel 1800-talets mitt Upptäckte att egenskaper går i arv på ett regelbundet sätt.
Sambandet mellan… KROMOSOM DNA & GEN.
Genetik - ärftlighetslära Utseende Rörelser Humör mm Intelligens
GENETIK Sid
Gregor Mendel och arvet
Genetik 9C.
Antal kromosomer Krabba 254 Hund, varg 78 Häst 64 Schimpans 48
Celler.
Allt ärftligt material i en cell kallas för genom.
Genetik Varför är vi som vi är: långa/korta, smala/tjocka, ljusa/mörka, snabba/ långsamma? Varför är barn lika, men ändå inte kopior av sina föräldrar?
Människokroppen - celler i samarbete
Celldelning Mitos och Meios. Mitos Celldelning sker i alla ca miljarder celler människan har förutom könsceller En modercell kopieras till en.
Kärnan i våra celler DNA (deoxiribonukleinsyra). Cellen Alla organismer består av minst en cell. Två olika typer av celltyper (prokaryota & eukaryota)
Presentationens avskrift:

Cellcykel, Mitos, Meios & kromosomer Bildspel Cellcykel, Mitos, Meios & kromosomer

Cellcykeln Celler bildas ur andra celler Från bildning – celldelning = Cellcykel http://www.cellsalive.com/cell_cycle.htm

Mitos – Vanlig celldelning Stort slitage på kroppens celler Nya celler uppstår genom celldelning Livligast i benmärg, hud- och tarmvävnad Långsammare i muskelceller & nervceller Vid delningen överförs cellens arvsanlag (gener) till dottercellerna

Asexuell förökning

Mitos Mitos innebär delning av en cell (modercell) och dess cellkärna till två genetiskt identiska kopior. (dotterceller) Alla kroppens celler kommer från andra celler När man växer innebär det att celler delar på sig och blir fler, mitos (vanlig celldelning) Hur då?

Mitos http://www.cellsalive.com/mitosis.htm Mitosen sker stegvis: Replikation av DNA Kromosomerna radar upp sig i mitten av cellen & proteintrådar fäster vid dessa Proteintrådarna drar till sig varsitt kromosompar Nytt kärnmembran bildas

Adoptos - Celldöd En ny cell – en död cell = balans Programmerad celldöd kallas för adoptos Viktigt att förstå sambandet celldöd & celldelning t.ex. för förståelse för vissa sjukdomar Cancer – ”ohämmad celldelning” Alzheimers sjukdom – ”okontrollerad celldöd”

Meios - Reduktionsdelning Meios innebär reduktionsdelning genom två på varandra följande celldelningar Alltså, av en cell med dubbel kromosomuppsättning (modercell) bildas fyra celler med enkel kromosomuppsättning. (dotterceller) Meiosen sker endast i könsorganen, äggstockar & testiklar

Meios Innan meiosen startar replikeras allt DNA http://www.cellsalive.com/meiosis.htm Innan meiosen startar replikeras allt DNA Meiosen sker stegvis, meios 1 & 2: Meios 1 resulterar i: 2 dotterceller med halverat kromosomantal Kromosomer med genutbyte Meios 2 resulterar i: 4 st OLIKA könsceller

Celldifferentiering Kroppen består av över 200 olika celltyper (hudcell, muskelcell etc.) Alla kroppens celler (ej gameter) innehåller samma uppsättning av gener (anlag) Trots detta så kan cellerna se olika ut vilket beror på att de blir bestämda i ett tidigt stadium

Differentiering - Stamceller Stamceller är s.k. omogna celler – ej specialiserade Stamceller finns fram till ca 12:e delningen (embryonala stamceller) – efter det får cellerna bestämda egenskaper Forskningen på embryonala stamceller är het men kontroversiell

Spel…. Gå in på www.nobelprize.org och klicka er fram till ”the control of the cellcycle game”