Första världskriget

Bakgrund till det första totala kriget Den maktbalans som skapats efter Napoleonkrigen 1815 upphörde i slutet av 1800-talet. Anledningar till det var bl.a.: - Krig (Preussen – Frankrike) - Nationalism (Balkan) - Konkurrens (Industriell, kolonier, imperier) - Bildandet av nya stater

1871 – De tyska staterna enas. Tre krig låg till grund för de tyska staternas enande: Preussen/Österrike – Danmark (1864) Preussen – Österrike (1866) Preussen – Frankrike (1870 – 1871)

Otto von Bismarck Preussens kejsare Vilhelm I utsåg Otto von Bismarck till regeringschef. Bismarck var en skicklig politiker som skapade förutsättningar för tysk enighet genom: - Krig - Allianser - Diplomati

”Volldampf voraus!”* (Vilhelm II) 1889 får Tyskland en ny kejsare – Vilhelm II. Vilhelm ville öka Tysklands inflytande i Europa och skaffa fler kolonier. Kejsarens ambitioner stämmer inte överens med von Bismarcks relativt försiktiga politik. 1890 avskedar kejsaren von Bismarck och började föra en mer aggressiv utrikespolitik. *) Full fart framåt!

Konsekvenser Otto von Bismarck hade skapat en stabil situation för Tyskland genom vänskap med Ryssland och isolering av Frankrike. Bismarck ville undvika att Tyskland hade fiender på två håll (Frankrike i väster och Ryssland i öster). Den nye kejsarens strävan efter makt gjorde dock att han blev osams med ryssarna. Frankrike såg då sin chans att bryta sin isolering.

Spänningarna ökar Tysklands förhållande till Storbritannien blev också sämre pga. att tyskarna konkurrerade om sådant som rörde: Kolonialvälde Industrialisering Krigsmakt

Allianser I slutet av 1800-talet ingick Tyskland, Österrike-Ungern och Italien en allians. Den kallas för Trippelalliansen. Storbritannien, Frankrike och Ryssland ingick också en allians. Den kallas för Ententen.

Krutdurken på Balkanhalvön Österrike-Ungern var den stormakt som hade starkast intressen på Balkan. Österrikes kejsare hotades av serberna som önskade skapa ett storserbiskt land. Ryssarna stödde den panslavistiska rörelsen, som menade att alla slaviska folk borde höra samman.

Skotten i Sarajevo I juni 1914 inträffade den händelse som skulle utlösa det första världskriget. Österrikes tronföljare Frans Ferdinand och hans hustru Sofia mördades under ett besök i den bosniska huvudstaden Sarajevo. Mördaren hette Gavrilo Princip och var en serbisk nationalist.

Världskrig – Hur kunde det hända? Europas stormakter såg varandra som konkurrenter om makt, marknader och prestige. Kampen om kolonierna hade vid flera tillfällen hotat att övergå i krig mellan Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Det fanns en industriell rivalitet mellan Storbritannien och den yngre industrinationen Tyskland, som höll på att ta ledningen. Tyskland använde en stor del av sina rikedomar till att bygga upp Europas starkaste krigsmakt, vilket ledde till kapprustning. Nationalismens betydelse hade vuxit under hela 1800-talet. Alliansbildandet skapade läger bland Europas stora stater

1914 – kriget är ett faktum I Österrike ansåg man att serberna var skyldiga till mordet på Frans Ferdinand. Österrike kräver att Serbien ska ställas under Österrikes kontroll och förklarar krig. Ryssarna, som stödde serberna, började mobilisera sina militära styrkor mot Österrike. Tyskarna, som var allierat med Österrike, krävde att den ryska mobiliseringen skulle avbrytas. Ryssarna vägrade och Tyskland förklarade Ryssland krig.

Konflikten växer Fler nationer drogs in i konflikten pga. att de var allierade med varandra. Trippelalliansen bestod av: Österrike-Ungern, Tyskland, Ottomanska riket (Turkiet). Italien var med ett tag, men förklarade sig snart neutralt. Trippelententen bestod av: Storbritannien, Frankrike och Ryssland. Senare fick de också stöd av Japan och USA.

Västfronten Frankrike, som var i förbund med Ryssland, mobiliserade. Tyskland svarade med att förklara Frankrike krig. Och anfaller genom Belgien (Schlieffenplanen). Storbritannien, som stödjer Belgien, förklarade Tyskland krig.

Schlieffenplanen En plan för hur Tyskland skulle slippa kriga på två fronter. Först skulle Frankrike besegras och sedan skulle man snabbt bege sig tillbaka och möta de ryska trupperna.

Västfronten På västfronten uppstod snart ett dödläge eftersom ingen sida lyckades ta sig fram. Trupperna på båda sidor grävde ner sig längs en lång front, som sträckte sig från den belgiska kusten i norr, till den Schweiziska gränsen i söder.

Västfronten Positionerna var fastlåsta och alla förstod snart att kriget skulle bli långt och blodigt. I samband med den industriella utvecklingen hade också vapentekniken utvecklats. Gammaldags strategi i kombination med högteknologiska vapen blev förödande. Kulsprutorna krävde enorma förluster och gav försvararna övertag mot de som anföll.

Nya vapen Nya vapen bidrog till en stor förändring jämfört med tidigare krig. Med stridsvagnar kunde man lättare angripa motståndarna och ta sig igenom deras hinder. Flygplan användes för såväl spaning, bombning och luftstrider.

Nya vapen Anfallen inleddes i regel med långvarig och tung artilleribeskjutning av fiendens linjer. (Bilden visar den tyska kanonen ”Tjocka Bertha”) Förutom att skjuta iväg granater som sprängdes och splittrades, kunde man också skjuta granater som innehöll gas. Gasen var mycket fruktad och soldaterna utrustades med gasmasker.

Nya vapen Det vapen som fruktades mest av Storbritannien var u-båten. Med sin överlägsna krigsflotta försökte engelsmännen skära av motståndarnas försörjning. Tyska folket kom att lida svår brist på livsmedel. Tyskarna svarade med ubåtskrig 1915. Man försökte sänka alla fartyg runt de brittiska öarna.

Ubåtskrig 1915 sänkte en tysk ubåt det stora passagerarfartyget Lusitania. Ombord fanns flera amerikanska medborgare. I samband med sänkningen ökade risken för att USA skulle inträda i kriget. Opinionen i USA önskade länge hålla sig utanför konflikten. I samband med att Tyskland proklamerade det oinskränkta ubåtskriget 1917 förklarade USA krig mot Tyskland.

Östfronten Kriget på östfronten var rörligare. Soldaterna grävde aldrig ner sig som på västfronten. Ryssarna trängde in på tyskt territorium, men slogs tillbaka under slaget vid Tannenberg i Ostpreussen 1914. Bakslagen fortsatte för ryssarna, som led enorma förluster.

1917 Kriget gick dåligt för ryssarna som led enorma förluster. Nöden var också stor bland civilbefolkningen. I mars bryter revolutionen ut och förhandlingar om vapenstillestånd med Tyskland och Österrike-Ungern inleds. 1918 slöts freden i Brest-Litovsk.

Västfronten Efter att ryssarna hade kapitulerat var kriget slut i öster. Tyskland och Österrike-Ungern behövde inte längre utkämpa ett tvåfrontskrig. Kriget fortsatte på västfronten med förödande förluster för alla inblandade. USA hade dock inträtt i kriget och på så sätt fick Storbritannien och Frankrike tillgång till större resurser.

1918 Trots ihärdiga försök att ta initiativet på västfronten anser den tyska militärledningen till sist att det är meningslöst att fortsätta kriget. Tyskarna erbjöd vapenstillestånd. Kejsar Vilhelm II abdikerade och gick i landsflykt i Holland.

Versaillesfreden 1919 samlades segrarmakterna i Versailles för att stifta fred. David Lloyd George - Storbritannien. Georges Clemenceau - Frankrike. Woodrow Wilson - USA.

Förutsättningar: Clemenceau för Frankrike, hämndlysten och ovillig till kompromisser. Clemenceau rädd för tyskt revansch krig. Tyskarna hade starkare industri, större befolkning, och han hade inga förhoppningar på den Tyska fredsviljan. George för Storbritannien, har gått till val och vunnit på löfte om att den Tyske Kejsaren ska straffas för att ha vållat kriget. Vill egentligen inte att Tyskland ska bli för svagt, rädd för att Frankrike kan bli för starkt då. Vill att Tyskland ska betala för kriget.

Förutsättningar Wilson, USA, demokratiska förhoppningar, hans 14 punkter ville ge folket i de nya staterna en möjlighet att själva välja nationstillhörighet genom folkomröstningar. Wilson ville att segrarmakterna skulle gå varsamt fram emot Tyskland, fruktade att annars skulle Tyskland bli kommunistiskt likt Ryssland hade blivit. Wilson förespråkade ett starkt internationellt samfund. NF – Nationernas Förbund. Detta är hans huvudfråga, han är bered att göra kompromisser för att få igenom detta. Tyskland tror att de ska få vara med och förhandla. Tyskarna känner sig inte som förlorare, de har gått med på ett eldupphör men hade fortfarande kontrollen över stora territorier i både Frankrike och hela Belgien. Tyskland kallas in och ställs inför ett faktum, skriv under eller vålla ett fortsättningskrig. Tyskland skriver under en helt fransk fred. Wilson har i sin iver att få igenom bildandet av Nationernas Förbund gått med på att Frankrikes krav, England hade lite att invända och har också köpt de franska kraven.

Versaillesfreden En huvudfråga var hur Tyskland skulle behandlas. - Den tyska arméns storlek begränsades till 100 000 man. Tyskarna fick inte ha flygplan och stridsvagnar. Flottan fick inte heller byggas upp igen. - Tyskland skulle betala ett gigantiskt skadestånd till segrarna. Som säkerhet ockuperade västmakterna delar av västra Tyskland. - Tyskland fick också avträda stora landområden (13,5%) till sina grannar. - Tyskland förlorade alla sina kolonier. - Tyskarna förödmjukades också då fransmännen krävde att Tyskland skulle anses ensamt skyldigt till kriget. - Tyskland inte ens delta i fredsförhandlingarna utan krävdes bara att underteckna det färdiga fredsfördraget.

Dolkstötslegenden Dolkstötslegenden var en konspirationsteori som uppkom efter första världskriget i Weimarrepublikens Tyskland. Enligt dolkstötslegenden var det den svaga tyska regeringens fel att Tyskland hade förlorat kriget. Den tyska militärmakten var obesegrad, men hade blivit tvingade att kapitulera efter att ha fått en dolkstöt i ryggen av politikerna som svikit armén och slutit fred med fienden. Dolkstötslegenden utnyttjades senare av Adolf Hitler och nazisterna i propagandasyfte för att vinna folkligt stöd i den politiskt instabila Weimarrepubliken.

Områden som Tyskland fick lämna. Några exempel: Polen fick störst område med bl.a. Västpreussen. Frankrike fick tillbaka Elsass-Lothringen. Danmark fick Nordschlesvig. Litauen fick Memel.

Österrike-Ungern, Ryssland och Osmanska riket. Österrike-Ungern kom att förvandlas till fyra stycken småstater: Österrike, Ungern, Tjeckoslovakien och Jugoslavien. Ryssland fick släppa ifrån sig Finland, Baltstaterna (Estland, Lettland och Litauen). Det återupprättade Polen fick också delar av Ryssland. Osmanska riket förlorade sina omfattande besittningar i Mellanöstern och besittningar på Balkan.

Ytterligare resultat av freden Efter kriget fanns det stora förhoppningar om att världskriget med alla dess konsekvenser skulle avskräcka från att inleda nya krig. På den amerikanske presidentens initiativ inrättades också Nationernas förbund, som skulle verka för fred.

Fredsfördragets vidare konsekvenser Det hårda fredsfördraget bidrog inte till fred, utan lade i stället grunden till nya konflikter. Konflikter som till och med kom att fortsätta efter ytterligare ett världskrig.