Fakta och information om högskolestudier Presentationsmaterial 2011 Januari 2011 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Varför läsa på högskolan? En utvecklande tid med nya vänner Man lär sig att lära Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre lön? En utvecklande tid med nya vänner Ofta glömmer man att det är roligt att läsa på högskolan. Högskolan är en unik miljö. Du lär känna människor du aldrig skulle ha träffat annars. Spännande samtal förs som leder till tankar du kanske aldrig skulle ha tänkt. Du bor på en plats du kanske aldrig skulle ha upplevt. Du får vänner du kanske aldrig skulle ha fått. Högskolestudier är en upplevelse – inte bara ett verktyg. Man lär sig lära Högskolestudier lär dig att ta till dig kunskap och analysera information. Du lär dig att skapa din egen kunskap. Du lär dig att lära. Lättare att få jobb Det är lättare att få jobb om du har en högskoleutbildning. Vad du läser spelar förstås roll. Arbetsmarknaden ser olika ut för en civilingenjör i maskinteknik än för en magister i filosofi. 2008 var arbetslösheten: 3,8 procent för dem med högskoleutbildning. 7 procent för dem med gymnasieutbildning. 12,4 procent för dem med grundskola. Roligare jobb? Med en högskoleutbildning har du större chanser att få arbeta med något du tycker är stimulerande och utmanande. Du får fler jobb att välja mellan. Högre lön Det finns ingen garanti för att högskolestudier leder till högre lön. Vissa yrken kräver lång utbildning trots att lönen inte är så hög. Men i genomsnitt har högskoleutbildade högre lön. Januari 2011 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Vem kan läsa på högskolan? Måste man vara smart? Måste man ha gott om pengar? Måste man börja läsa direkt efter gymnasiet? Hur är det med funktionshinder? Måste man vara smart? Svaret är "Nej, inte särskilt." Högskolestudenter är inte klipskare än folk i allmänhet. Däremot lär du dig att tänka på nya sätt på högskolan. Du lär dig att analysera, tolka och ställa samman information. Om du anstränger dig kan du bli smartare av högskolan.   Måste man ha gott om pengar? Nej. De allra flesta som läser på högskolan i Sverige lever på studiemedel och extrajobb. Det är väldigt få som lever på egna pengar eller har föräldrar som bekostar studierna. För medborgare i länder utanför EU, EES och Schweiz införs dock anmälningsavgifter från och med 2011. Läs mer om det på studera.nu under fliken Sök utbildning. Måste man börja direkt efter gymnasiet? Bara 41 % av de elever som tog en examen från gymnasiet 2005/2006 läste vidare på högskolan inom tre år. Många väljer alltså att vänta. Hur är det med funktionshinder? Enligt lag ska studenter med funktionshinder ha samma möjligheter att studera som andra. Dokumenterade läs- och skrivsvårigheter räknas som funktionshinder. Nästan alla högskolor och universitet har särskilda samordnare för studenter med funktionshinder. Du kan till exempel få: • göra prov på ett annat sätt, muntligt istället för skriftligt, mer tid • anpassad tidsplan, till exempel deltidsstudier istället för heltidsstudier • anteckningshjälp • extra handledning • lektorshjälp • litteratur i anpassad form från Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) • teckenspråkstolkning Januari 2011 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Tillträdesregler 2010. Information till elever i gymnasieskolan. Att söka till högskolan - vilka förkunskaper som krävs och hur betygen räknas. Tillträdesregler 2010. Information till elever i gymnasieskolan. Begrepp: Högskolan är ett samlingsnamn. Jämför högskolestudier = studier som bedrivs vid Universitet och högskolor i Sverige. Skillnad: Universiteten erbjuder forskarutbildning (grundnivå 3 år, avancerad nivå 1-2 år och forskarnivå 3-4 år efter avancerad nivå. Läs mer på studera.nu) 4

Behörighetskraven delas in i: Grundläggande behörighet – gäller alla utbildningar – kurser och program på högskolenivå Särskild behörighet – varierar mellan utbildningarna För Ekologiprogrammet krävs t ex Matematik C och Naturkunskap B, medan studier i beteendevetenskap kan behöva kunskaper i Matematik A och Samhällskunskap A. Man kan se det som ett grundkrav för högskoleutbildning i allmänhet och ett riktat förkunskapskrav länkat till den specifika utbildningen. Till vissa utbildningar finns inget särskilt behörighetskrav kopplat; för att bli behörig till en sådan utbildning räcker det att den sökande har grundläggande behörighet. 5

Grundläggande behörighet Du som går gymnasiet får grundläggande behörighet om du har: Slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program och lägst betyget Godkänd i minst 2 250 gymnasiepoäng och lägst betyget Godkänd i kärnämneskurserna i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Den sökande som inte har godkänt i minst 2 250 gyp, men läst ett fullständigt program, kan komplettera i efterhand för att bli behörig. Han eller hon hamnar då i grupp II. Sökande med reducerat slutbetyg utfärdat 1 januari 2010 och senare uppfyller inte kraven för grundläggande behörighet, även om han eller hon kompletterat. Den som inte formellt uppfyller kraven för grundläggande behörighet har möjlighet att ansöka om prövning av reell kompetens vid respektive lärosäte. 6

Om du inte har behörighet Komplettera! • Gymnasial vuxenutbildning (t.ex. komvux) • Folkhögskola • Basår Tänk på att det kan vara svårare att komma in om du kompletterar. Om du inte har behörighet kan det finnas möjlighet att komplettera dina betyg på komvux. Du kan också komplettera dina betyg på en folkhögskola. Du kan även läsa en basårsutbildning på 40 veckor som motsvarar vissa ämnen på gymnasienivå. Basårsutbildningar finns både på gymnasiala vuxenutbildningen och på högskolan. Tänk på att det kan finnas färre högskoleplatser att dela på för dem som har kompletterat än för dem som har behörighet direkt från gymnasieskolan eller har läst in 75 procent eller mer av den gymnasiala utbildningen på komvux. Det finns mer om det på studera.nu. Det är alltid bäst att skaffa din behörighet direkt under gymnasietiden! Januari 2011 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Särskild behörighet De särskilda behörighetskraven är kopplade till utbildningens innehåll eller inriktning. För varje utbildningsområde – Juridik, Arkitektur, Vård o s v – har Högskoleverket beslutat vilka särskilda förkunskaper som är nödvändiga för att en student ska kunna följa utbildningar som ges inom just det området. De särskilda behörighetskraven uttrycks i områdesbehörigheter. Det är viktigt att man kollar upp vilka krav som gäller till en viss utbildning. Söker man både lärarutbildningar och tekniska utbildningar t ex, skiftar kraven för de olika utbildningsområdena. 8

Särskild behörighet, forts Det finns 17 olika områdesbehörigheter. Till ett utbildningsområde kan det räcka att du har Matematik B (Områdesbehörighet 7), medan ett annat kräver förkunskaper i Biologi A, Fysik B, Kemi B och Matematik E (Områdesbeh. 10) Områdesbehörigheterna har inga namn utan hålls isär med nummer. Ett utbildningsområde kan ha flera olika områdesbehörigheter. 9

Särskild behörighet, forts De kurser som krävs särskilt till en utbildning anges så här: Juristprogrammet Civilingenjörsutbildning Hi A, Sh A Ma E, Fy B, Ke A (Områdesbehörighet 1) (Områdesbehörighet 9) Sjuksköterskeprogrammet Ma B, Nk B, Sh A (Områdesbehörighet 16) Istället för Nk B: Fy A+Ke A+Bi A Man måste ha lägst betyget Godkänd i de kurser som krävs för särskild behörighet. Den som söker till sjuksköterskeprogrammet och har läst Medicinsk grundkurs och Vård och omsorgsarbete med lägst betyget Godkänd blir behöriga i Nk B (gäller bara till ssk). ”FAQ” : Områdesbehörigheter 10

Nytt inför höstterminen 2010 Du kan skaffa dig upp till 2,5 meritpoäng, som läggs till jämförelsetalet. Högsta meritvärde blir då 22,50. Du som söker på ditt slutbetyg från gymnasiet utan kompletteringar prövas i grupp 1 vid urvalet. Du som kompletterar ditt slutbetyg för att bli behörig eller för att förbättra ditt meritvärde prövas i grupp 2. Du som dessutom väljer att göra högskoleprovet prövas också i grupp HP, provurvalsgruppen. Meritpoäng är ett slags ”extra poäng” som du får lägga till ditt jämförelsetal. En sökande som gått gymnasiet kan delta i flera urvalsgrupper: den som är behörig utifrån sitt slutbetyg utan kompletteringar deltar i grupp 1, har personen dessutom läst upp en del kurser, prövas han eller hon med dessa kompletteringar i grupp 2. Har den sökande dessutom gjort högskoleprovet deltar den i grupp HP och ökar därmed sina chanser till att bli antagen. 11

Meritpoäng Oavsett vilken utbildning du söker kan du få meritpoäng för vissa kurser i moderna språk, engelska och matematik = meritkurser. För att få meritpoäng krävs att du har Godkänt betyg i kursen. Högre betyg ger inte mer poäng. Utöver de meritpoäng som du kan tillgodoräkna dig från meritkurser, kan du få meritpoäng för kurser som är bra att ha med sig när man läser en viss utbildning – områdeskurser. Meritpoäng = är ett slags ”extrapoäng”. Med Moderna språk menas inte svenska eller svenska som andraspråk, inte modersmål/hemspråk eller engelska. Max 2,5 extrapoäng gäller när områdeskurserna också räknats in. Forts bild 12 12

Maximalt 2,5 meritpoäng Meritkurser Moderna språk – högst 1,5 meritpoäng* Engelska – högst 1,0 meritpoäng Matematik – högst 1,0 meritpoäng Områdeskurser – högst 1,0 meritpoäng Man måste ha lägst betyget Godkänt. Väl godkänt (VG) respektive Mycket väl godkänt (MVG) ger inte högre poäng. * Kurser i modersmål ger inte meritpoäng som modernt språk Max meritpoäng är 2,5. Läggs till det ursprungliga jämförelsetalet. Motsvarande kunskaper ger inte meritpoäng. 13

Meritpoäng för områdeskurser Områdesbehörigheterna utgörs av behörighetskurser och områdeskurser. Behörighetskurserna är de särskilda förkunskapskrav som ställs till en utbildning – t ex Engelska B, Matematik C och Samhällskunskap A för studier i Ekonomi (Områdesbehörighet 4). Områdeskurserna är kurser som anses vara särskilt värdefulla för den utbildning man söker och ger, liksom meritkurserna, meritpoäng. Områdeskurserna kan ge upp till 1,0 meritpoäng. Rättskunskap ger t ex 0,25 poäng, Psykologi A 0,25 och Företagsekonomi B ger 0,5 poäng. Behörighetskurserna = ”måsten”. Områdeskurser ger extrapoäng = ”bonus”. För 1,0 poäng krävs antingen två kurser om 100 gyp eller en kurs om 100 gyp + två kurser om 50 gyp vardera. Lägst betyget Godkänt gäller även här. 14

Meritpoäng för moderna språk – max 1,5 Steg 3 ger 0,5 meritpoäng Steg 4 ger 1,0 meritpoäng Steg 5 el högre ger 1,5 meritpoäng Bara den högsta nivån räknas. Språk 2 Lägst steg 2 – ger 0,5 meritpoäng om sökande redan har 1,0 poäng från Språk 1. Stegen ger alltid maxpoäng för sin nivå, oberoende av om alla steg framgår av slutbetyget eller inte. Om sökande får 1,5 meritpoäng för Språk 1 har han eller hon redan uppnått maxpott för moderna språk. 15

Meritpoäng för engelska – max 1,0 Kurs B ger 0,5 meritpoäng Kurs C ger 1,0 meritpoäng* * För att få tillgodoräkna sig 1,0 meritpoäng för Engelska C ska inte Engelska B krävas för behörighet (vara ett förkunskapskrav). Om Engelska B krävs för särskild behörighet ger Engelska C 0,5 meritpoäng. Den som läst Engelska B och C och söker en utbildning som kräver Ma C (särskild beh) kan alltså få tillgodoräkna sig max 1,0. 16

Meritpoäng för matematik – max 1,0 Har du betyg i en kurs som ligger en nivå över behörighetskravet får du 0,5 meritpoäng. Se exemplet: Till en utbildning krävs bara grundläggande behörighet (Ma A) Eftersom du har betyg i Matematik B får du 0,5 meritpoäng. Skiljer det mer än två nivåer mellan behörighetskravet och det betyg du har får du 1,0 meritpoäng: Till en utbildning krävs Matematik C. Du har läst och fått betyg i Matematik E (=två nivåer över C) och får då 1,0 meritpoäng. Om behörighetskravet ligger på Matematik B kan alltså den elev som läst Matematik E maximalt tillgodoräkna sig 1,0 meritpoäng. 17

Hur betygen räknas = meritvärdering Här är några begrepp som du kommer att stöta på framöver: Jämförelsetal: Värdering av dina betyg – max 20,00. Godkänt betyg motsvaras av 10, VG av 15 och MVG 20. Meritpoäng: Poäng för meritkurser och områdeskurser. Max 2,5 Meritvärde: Max 22,5. Jämförelsetalet + eventuell meritpoäng J-talet räknas ut: Kurspoäng (100 eller 50 gyp osv) i slutbetyget multiplicerat med antingen 10, 15 eller 20 beroende på betygsvärde. ”Studentum.se” 18

Hur fördelas platserna på en utbildning? Betygsurval: Minst en tredjedel av platserna på en utbildning går till sökande med (slut)betyg Provurval: Minst en tredjedel av platserna går till sökande som gjort högskoleprovet Andra urvalsgrunder: Högst en tredjedel av platserna går till sökande som prövas utifrån de kriterier högskolan beslutat om för en viss utbildning. Kan vara högskolepoäng, intervjuer mm. Gäller alltså för varje utbildning en högskola ger 19

Hur svårt är det att komma in? • Stor skillnad mellan olika utbildningar • Statistik finns på studera.nu. • Gör högskoleprovet. Träna på studera.nu. Om du inte kommer in? • Försök igen! • Skriv om högskoleprovet! Det är stora skillnader mellan olika utbildningar när det gäller antagningspoäng. Vad lägsta antagningspoäng blir beror på vad de som söker har för betyg och resultat på högskoleprovet. Titta på lägsta antagningspoäng vid senast antagning. Statistik hittar du via webbplatsen studera.nu. Tänk på att fram till och med 2009 användes inte några extra meritpoäng vid antagningen. Det är alltid en bra idé att skriva högskoleprovet. På de flesta utbildningar finns det många platser som du bara kan komma in på om du har skrivit högskoleprovet. Provet kan skrivas flera gånger. Det har visat sig att det går bättre när man skriver för andra gången. Det lönar sig också att träna på gamla prov innan. Sådana kan du hitta på studera.nu, under fliken ”Högskoleprovet”. Sista anmälningsdag för högskoleprovet är 15 februari för vårprovet och 15 september för höstprovet. Januari 2011 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Hur går studierna till? • Sammanlagt ca 40 timmar i veckan • Eget arbete • Föreläsningar • Seminarier • Grupparbeten • Laborationer • Examination • Uppsats och exjobb Studier tar mycket tid. Det tar lika mycket tid att studera på heltid som att jobba på heltid. Du har kurser under ca 40 veckor/år. Det finns olika undervisningsformer i högskolan: Eget arbete: När du inte är på föreläsningar m.m. går mycket tid till självstudier då du läser in dig på kurslitteraturen på egen hand. Föreläsning: En lärare föreläser i ett ämne för en stor grupp studenter. Utrymme finns för att ställa frågor och det är viktigt att anteckna då läraren tar upp sådant som inte står i kurslitteraturen. Seminarium: En lärare och en mindre grupp studenter träffas och diskuterar ett visst ämne. Deltagarna har läst in sig på ämnet i förväg. Grupparbete: En grupp studenter löser en uppgift tillsammans. Det kan vara fråga om ganska stora arbeten som tar flera veckor att göra färdigt. Laborationer: Praktiska experiment. Studenterna får en eller flera uppgifter som ska lösas, där det krävs att du tillämpar det du lärt dig. Laborationer används ofta inom naturvetenskaperna, men också inom till exempel datavetenskap. Examination: Varje gång en kurs eller ett delmoment i en kurs avslutas ska kunskapen examineras. Det kan ske på olika sätt, till exempel genom tentamen, muntlig tentamen, inlämningsuppgift, laboration eller grupparbete. Uppsats och exjobb: I slutet av många utbildningar måste du göra ett större arbete. På forskningsinriktade utbildningar gör du ett mindre forskningsarbete som kallas uppsats. På tekniska och konstnärliga utbildningar gör du ofta ett exjobb då du ska göra en praktisk tillämpning av det du lärt dig. Både uppsatser och exjobb tar flera månader. Januari 2011 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Kurser och program • Du läser i kurser. Oftast ett ämne, en kurs i taget. • Program är hopsatta av kurser. Högskolan bestämmer vilka och i vilken ordning du läser dem. • Du kan gå en fristående kurs eller ett helt program. All högskoleutbildning bygger på kurser. En kurs behandlar oftast ett enda ämne, och kan vara från några veckor till ett helt år lång. Program är hopsatta av kurser. Högskolan eller universitetet bestämmer vilka kurser som ingår i programmet och i vilken ordning kurserna ska läsas. Om du läser på ett program så är du garanterad plats på alla kurser som ingår. Program leder oftast till en examen. Januari 2011 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Fristående kurser eller program • Välja vad du vill ha för kurser i din examen. • Läsa kurser i den ordning du vill. • Lätt att byta mellan olika lärosäten. Program • Säker på att komma in på kurser till en hel examen. • Vet i förväg precis när du ska läsa varje kurs. • Vet att kurserna är valda för att passa en viss inriktning. Fristående kurser eller färdigt program? Du kan sy ihop din egen utbildning, med en examen som slutmål, genom att själv välja ut kurser som passar dig. På det sättet kan du läsa dig till en generell examen, utan att läsa på program. Yrkesexamen, som psykolog eller socionom, kan du bara få genom att läsa på rätt program. Det finns för- och nackdelar både med att läsa på program och med att sätta ihop sin egen examen. Om du läser på egen hand: • får du välja vad du vill ha för kurser i din examen. • kan du läsa kurserna i den ordning du vill. • är det lätt att läsa olika kurser på olika högskolor. Om du läser ett program så: • är du säker på att komma in på alla kurser. • vet du i förväg i vilken ordning du ska läsa kurserna. • vet du att kurserna är valda av kunniga personer för att passa en viss inriktning. Januari 2011 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Andra alternativ Distansutbildning • Läsa på svensk högskola via Internet. Studier utomlands • Ordna själv eller utbytesprogram. Kan få svenskt studiemedel. Distansutbildning Du kan läsa många utbildningar på distans. Du besöker då studieorten högst några få gånger. Du behöver tillgång till en dator med internet och e-post. Några gånger per år träffas studenter och lärare för genomgång och tentamina. Om du inte har tillgång till dator hemma erbjuder kommunen lokaler med teknik: Lärcentrum, kompetenscentrum, studiecentrum eller liknande. Studier utomlands Du kan läsa hela eller delar av utbildningen utomlands. Antingen ordnar du studierna utomlands på egen hand eller så påbörjar du din utbildning på en högskola i Sverige och läser en del av din utbildning utomlands som utbytesstudent. Du kan få studiemedel för att läsa utomlands, förutsatt att du läser på ett universitet som är godkänt av CSN. Läs mer på studera.nu. Januari 2011 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Vad blir man? Utbildning till ett visst yrke, till exempel: • Lärarexamen • Juristexamen • Sjuksköterskeexamen Generell examen Bred utbildning med specialisering inom ett visst ämne. • Högskoleexamen • Kandidat … • Magister … • Master … • Licentiat … • Doktor … • ... i biologi/matematik/sociologi/osv. Konstnärlig examen Som de generella, men inom ett konstnärligt ämne Konstnärlig högskoleexamen Konstnärlig kandidat … Konstnärlig magister … Konstnärlig master … Konstnärlig licentiat … Konstnärlig doktorsexamen … i dans/konst/musik/osv. Yrkesexamen Utbildningar som ger en yrkesexamen leder till ett specifikt yrke, till exempel lärare, jurist eller sjuksköterska. I de flesta fall måste du ha rätt yrkesexamen för att få arbeta inom det yrket. Yrkesexamen kan du bara få genom att läsa rätt program. Generell examen Har du en generell examen så har du läst kurser inom flera olika ämnen och specialiserat dig inom ett särskilt ämne. Du kan till exempel ha en examen i biologi men ändå ha läst företagsekonomi som en del av din examen. Utbildningen ger en bred kompetens och förbereder för arbete inom många olika branscher och sektorer i samhället. Om du vill kan du själv välja ut de kurser som du vill ha med i en generell examen. Konstnärlig examen De konstnärliga examina är strukturerade som de generella. Skillnaden är att de ämnen du studerar/specialiserar dig i är konstnärliga. De ämnen det kan röra sig om ör till exempel måleri, dans, teater, musik och konsthantverk. Januari 2011 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Var ska man välja att läsa? 47 universitet och högskolor • Utbud • Läge • Storlek • Inriktning • Kvalitet Det finns 47 universitet och högskolor. Det kan vara svårt att veta vilken du ska välja. Faktorer du kan titta på är utbildningsutbud, storlek, antal studenter och vilken inriktning utbildningen har som du vill läsa. Högskoleverket granskar kvaliteten på all högskoleutbildning. Du kan själv ta del av resultatet av granskningar på studera.nu. Tänk på vad som är viktigt för dig. Ta reda på så mycket som möjligt i förväg. Januari 2011 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Universitet och högskolor Får vem som helst starta en högskola? • Regeringen bestämmer vilka som får ge examen och högskolepoäng. Men orden ”högskola” och ”universitet” är inte skyddade och får användas också av dem som inte får ge högskolepoäng. Vad är det för skillnad på universitet och högskola? • I stort sett ingen. Förr hade bara universiteten tillstånd att utfärda examen på forskarnivå. Nu kan även högskolor utfärda forskarexamen. Får vem som helst starta högskola? Begreppen "universitet" och "högskola" är inte skyddade. Vem som helst får använda orden. En del utbildningsanordnare kallar sig universitet eller högskola utan att vara det i formell mening. På studera.nu kan du se vilka universitet och högskolor som finns. Där finns även adresser till andra utbildningsanordnare som har rätt att ge examen på högskolenivå. Vad är det för skillnad mellan en högskola och ett universitet? Egentligen ingen. Tidigare hade bara universiteten tillstånd att utbilda forskare, men idag kan alla högskolor ansöka om tillstånd att ge examen på forskarnivå. Då ansöker man om examenstillstånd inom ett eller flera avgränsade områden. Januari 2011 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Hur söker man till högskolan? • Anmälan görs på studera.nu. • Vad som finns att välja på finns på studera.nu eller universitetens och högskolornas webbplatser • VHS har en katalog med de flesta högskolors program. • Sista anmälningsdag är oftast 15 april eller 15 oktober. Det finns undantag. På studera.nu finns webbanmälan och all information om antagning och behörighet under fliken Sök utbildning. Där finns också telefonnummer för att beställa pappersblankett från Verket för högskoleservice (VHS). För utbildningar som börjar höstterminen är sista anmälningsdag den 15 april. För utbildningar som börjar på vårterminen är sista anmälningsdag den 15 oktober. Vissa enstaka utbildningar kan ha andra datum. Kolla noga! Alla universitet och högskolor visar på sina webbplatser vilka kurser och program de ger. Många universitet och högskolor trycker även kataloger med alla sina utbildningar. De brukar gå att beställa på deras webbplats. ”Länksidan” Slutbetyg via betygsdatabasen (VHS) Januari 2011 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Ekonomin under studierna Studiemedel våren 2011 • Bidrag: 680 kronor/vecka • Lån: 1 374 kronor/vecka Tillägg för barn och extra kostnader. Söks från Centrala Studiestödsnämnden (CSN), www.csn.se. Som student på högskolan kan du söka studiemedel hos Centrala studiemedelsnämnden (CSN). Studiemedlet delas in i två delar: lån och bidrag. Lånet måste du betala tillbaka, men inte bidraget. Om du vill kan man ta emot bidraget utan att ta lån. De flesta tar lån, men vissa klarar sig på bidraget och extraarbete. Du får själv välja hur mycket studielån du vill ta upp till en övre gräns på 1 374 kr/studievecka. Studiemedel för högskolestudier kan du få i högst 12 terminer dvs. 240 veckor och tills du fyller 54 år. Har du barn kan du få tilläggsbidrag och du kan också söka extra lån. Du kan också få extra lån för extra kostnader, till exempel om du har resor eller avgifter för utlandsstudier. Januari 2011 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Bostad – hur hittar man det? • Studentbostäder • Hyra i andra hand • Inneboende • Dela bostad • Sök bostad på: www.sokstudentbostad.se • Sök bostadsbidrag: www.fk.se Många bor under studenttiden i studentbostäder, hyr i andra hand, inneboende hos privatpersoner eller delar bostad med andra. Information om studentbostäder finns hos alla universitet och högskolor. På Svenska studentbostadsföreningens (SSBF) webbplats hittar du alla studentbostadsförmedlare i Sverige (www.sokstudentbostad.se). Det är kommunala och privata fasighetsvärdar, studentkårer och stiftelser som förmedlar studentbostäder. Vissa studieorter erbjuder bostadsgaranti. Rutiner och regler varierar. Om du är 18 till 28 år eller har barn har du rätt till bostadsbidrag. Det söker du hos Försäkringskassan (www.fk.se). Hur stort bostadsbidrag du får beror på hur mycket du tjänar och hur mycket du betalar för din bostad. Januari 2011 | Allt om högskolestudier på studera.nu

Var får jag veta mer? Internet • studera.nu • www.csn.se • www.arbetsformedlingen.se • universitet och högskolor Studievägledare • Universitet och högskolor (vem som helst får ringa) • Gymnasienivå • Arbetsförmedlingar Vill du veta mer om högskolestudier gå då in på någon av de här webbplatserna. Studera.nu har information om det mesta och det är också där du hittar anmälan till högskolan. På www.csn.se finns information om studiemedel. På www.arbetsformedlingen.se kan du läsa om hur du utbildar dig till olika yrken. Universiteten och högskolorna har detaljerad information om sina utbildningar. Behöver du råd eller hjälp att hitta information, prata med en studievägledare. De är utbildade för att veta vilka vägar du kan gå, ge vägledning och hitta information. Särskilt bra kan det vara att veta att du får ringa studievägledarna på universitet och högskolor, även om du inte läser där. Januari 2011 | Allt om högskolestudier på studera.nu

YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Yrkesutbildningar på eftergymnasial nivå Skräddarsydda utbildningar i nära samarbete med arbetslivet Teori varvas med praktik - i utbildningarna ingår LIA (Lärande i arbete) på en arbetsplats Avgiftsfria utbildningar som berättigar till studiemedel från CSN

Utbildningar som svarar mot arbetslivets behov Yrkeshögskolans utbildningar svarar mot ett verkligt behov på arbetsmarknaden. Det innebär att innehåll och inriktning på utbildningarna varierar, och att nya utbildningar startar och gamla läggs ner allt eftersom behovet på arbetsmarknaden förändras. För att säkerställa att utbildningarna motsvarar de krav som ställs i arbetslivet drivs alla utbildningar i nära samarbete med företag och andra arbetsgivare. De senare är aktiva både när det gäller planering och genomförande av utbildningarna, till exempel genom att vara föreläsare, delta i projekt och erbjuda praktik.

Teori + Praktik = Jobb Yh-utbildningar innehåller praktik där man som studerande får möjlighet att omsätta sina kunskaper i praktiken. Det kallas för Lärande i arbete (LIA). Genom LIA:n får du arbetslivserfarenhet redan under studietiden, och kan ditt yrke ganska bra när du är färdig med din utbildning. Dessutom får du kontakter i arbetslivet som mycket väl kan leda till jobb direkt. Yrkeshögskolan innehåller skräddarsydda utbildningar i nära samarbete med arbetslivet, och de allra flesta Yh-utbildningar kombinerar teori med praktik ute på en arbetsplats. Det kallas för Lärande i arbete (LIA). Fördelarna med LIA är flera. Du får arbetslivserfarenhet redan under studietiden och kan ditt yrke ganska bra när du är färdig med din utbildning. Dessutom får du kontakter i arbetslivet som mycket väl kan leda till jobb direkt. Kontakta utbildningsanordnaren för information om hur LIA:n organiseras och hur stor del av utbildningstiden som är LIA på den utbildning du är intresserad av.

Utbildningarnas längd Yh-utbildningar är uppbyggda efter behovet på arbetsmarknaden och är därför olika långa. Många utbildningar omfattar två års heltidsstudier, men de kan vara från ett halvår långa och uppåt. Utb. längd Yh-poäng Ky-poäng Högskolepoäng (Hp) 1 år 200 40 60 2 år 400 80 120 3 år 600 120 180 Utbildningarnas längd anges i Yh-poäng, där fem poäng motsvarar en veckas studier på heltid. 100 poäng motsvarar ett halvårs heltidsstudier, 200 poäng ett års heltidsstudier, 400 poäng två års heltidsstudier osv. Man kan inte per automatik tillgodoräkna sig poäng från en Yh-utbildning om man vill läsa vidare inom högskolan. Det är upp till varje högskola att besluta om. I tabellen kan du se Yh-poäng i förhållande till poängsystemet på Ky-utbildningar samt på universitet och högskolor. Observera att det endast är längden på utbildningarna som redovisas, inte vilken nivå utbildningen motsvarar.

Ansökan Yrkeshögskoleutbildningar (Yh-utbildningar) har olika utbildningsanordnare, det vill säga skolor som driver utbildningarna. Varje utbildningsanordnare ansvarar själv för antagningen till sina utbildningar, så om du vill söka en Yh-utbildning måste du vända dig direkt till skolan för information och ansökningshandlingar.

Ansökan fortsättning Sista ansökningsdag varierar – kolla upp vad som gäller för den utbildning du är intresserad av Vad ska ansökan innehålla? Det varierar vad du behöver bifoga med ansökan, här är några exempel: Betyg Personligt brev Arbetsintyg Arbetsprover Sista ansökningsdatum varierar Eftersom yrkeshögskoleutbildningar inte behöver hålla sig till traditionell terminsindelning kan ansökningstillfällen och kursstarter variera. De allra flesta Yh-utbildningar startar dock i augusti/september och har sista ansökningsdatum någon gång i april/maj. Kolla alltid upp vilket ansökningsdatum som gäller för den utbildning du är intresserad av, och var noga med att skicka in din ansökan i tid. Vad ska din ansökan innehålla? Förutom själva ansökningsblanketten måste du skicka in handlingar som visar att du har de förkunskaper som krävs för utbildningen. Du kan också behöva skicka in särskilda handlingar för urvalet till den utbildning du sökt. Vilka handlingar som ska skickas med din ansökan varierar, men här är några exempel: Betyg Personligt brev Arbetsintyg Arbetsprover Exakt information om vad som gäller får du av utbildningsanordnaren.

Hitta utbildningar Yrkeshögskoleutbildningar (Yh-utbildningar) finns inom många olika områden – IT, ekonomi, vård, turism, restaurang, bygg, lantbruk, media, teknik m.fl. Utbildningarna bedrivs av utbildningsanordnare runt om i landet och börjar löpande under året. De flesta utbildningar startar dock på hösten och ansökningshandlingarna ska vara inne på våren. Sök Yh-utbildningar här: www.yhmyndigheten.se

YH-mässa 22, 23 mars YH- och KY-utbildningsinformation Mässan äger rum på Kulturhuset Öppet tisdag 22:a kl.12 – 19 och onsdag 23:e kl.10 – 19. YH- och KY-utbildningsinformation på Sjödalsgymnasiet 4 april Vi återkommer med exakt tid för informationen som äger rum måndagen den 4 april i samlingssalen. Troligtvis runt lunchtid (10.30 – 14.00)

Tack för oss