Acasia AB Joakim Carleson, med Dr.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vårt blodomlopp Våra celler behöver hela tiden syre och olika näringsämnen.
Advertisements

Respirationssystemet
Blodet och transporterna
Repetition inför NP i biologi
Respirationssystemet
Kroppsliga komplikationer till hög alkoholkonsumtion/alkoholberoende
Hjärtat & Blodomloppet
Njurfysiologi och behandling av njursvikt
Acasia Utbildning Presents
HUR FUNGERAR KROPPEN? Bild 2
Cellen.
ALBUMIN I URIN.
Blodet Blodet har många uppgifter
Proteinmetabolism.
Blodet och blodomloppet
Cirkulations- och andningssystemet (respirationssystemet)
OSMOREGLERING.
Hjärtat och blodomloppet
Blodomloppet Blodomloppet.
Cellen och dess delar.
Anatomi o Fysiologi Maen Yousef Leg. Läkare
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Genomgång Kroppen Högre betyg.
Nephrologhy i 5 timmar Maen Yousef Nephrolog
Allmän farmakologi 2 1MC610 våren 2013 Jenny Larsson.
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Farmaka som verkar på njurar och renal homeostas
Beror alltid på att njurarna spar för mycket vätska
En liten pp om vårt energisystem
Påverkan på andra organfunktioner vid behandling med akupunktur
Hjärtat och blodet Blå grupp.
En pp om blodomlopp och andning alltså andningsystemet
Cellen.
Salt and Water Balance and Nitrogen Excretion
Hjärta & lungor.
Blodomloppet!!! Nu ska vi redovisa vårat arbete som vi jobbat med under början av vårterminen. Vi har jobbat med…
Blodet … och transporterna I vilka delar av kroppen finns det blod?
Andning Till andningsorganen hör:
Liten översikt och lite diagnostik
Blodet och kroppens transportsystem
Blodomloppet och blodet
Cristine Skogastierna, M.Sc, doktorand Avd. För Klinisk Farmakologi
ANDNING Sid
”World Kidney Day” 12 mars 2015.
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Nålstick med akupunktur
RÖRELSESYSTEMET.
Utsöndringsorgan.
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Blodet och transporterna
MATSPJÄLKNINGEN.
Blodet Blodtransport.
Blodomloppet.
BIOLOGI - Människokroppen
Hjärtat & Blodomloppet
Farmakologi Farmakokinetik:
Farmakokinetik - distributionsvolym Ett läkemedels distributionsvolym (V eller V D ) är den volym som läkemedlet måste ha löst sig i om koncentrationen.
ANDNING =DWRzdBLDDzc.
Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s ): Respiration Dick Delbro Vt-10.
Blodet och blodomloppet
Anatomi - fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 27 ( ):
- En livsnödvändig funktion
Homeostas.
Lösta molekyler och joner
Hjärta & lungor.
Hjärtat och blodomloppet
Respirationssystemet
Respirationssystemet
Presentationens avskrift:

Acasia AB www.monzan.com/acasia Joakim Carleson, med Dr. Njurfysiologi Acasia AB www.monzan.com/acasia Joakim Carleson, med Dr.

Antal bilder 85 stycken Tid som vi har 0900 – 1300 Rast 1 1030-1100 Total tid (min) 240 – 30 – 15 = 195 – 10 (frågor) = 185/85 = 2 min per bild

Torquay

Filtrering Absorption Utsöndring Njurar Filtrering Absorption Utsöndring

Urinfiltrering Stor blodgenomströmning Bevara kroppsviktiga ämnen Avlägsna restprodukter Urea (proteinmetabolism) avlägsnas Läkemedel, Alkohol.

Bibehålla kroppsvatten Bevara salt/vatten balans Förlust via utandning, svett, urin, feces Njurar kan öka minska koncentrationen av urin

Syra-Bas Balans Njurar reglerar utsöndring av H+/HCO3- pH skall regleras runt 7,4 (+/- 0,2)

Endokrina funktioner Renin, reglerar blodtryck Erytropoitein, reglerar mängd röda blodkroppar

Njurarna och urinvägar Belägna mot den bakre bukväggen, till hälften skyddade av revbenen Njurar och urinvägar ligger nära nerver som innerverar ljumsk- och genitalregion, därav refererad smärta till dessa områden vid njurproblem

Njurarna och urinvägar

Urinvägar Urin från njurarna leds via urinledarna till urinblåsan, genom peristaltisk transport I urinblåsan lagras sedan urin för att sedan tömmas via urinröret

Urinvägar

Förträningar urinväg Övergång från njurbäckenet Korsningen iliaca-kärlen Inträdet i urinblåsan

Försämrat urinflöde Ökad urinmängd I njurbäckenet Ger bakåt tryck mot njurar och sämre utsöndrings funktion Njur eller uretärstenar, genom att substanser kristalliseras Njursten mycket smärtsamt, behandling diet och ultraljud

Njurens funktionella Enhet

Nefron

Njurvävnad Njurbarken, har sker de första stegen I urinbildning Njurmärg, består av 10-15 pyramider med spetsen mot njurbäckenet. Den funktionella enheten kallas nefron. Primärurin bildas i neuronet

Nefronet 5-6 cm lång tubulus med ett omfattande kapillärsystem Blodet i kappillärsystemet filtreras på vätska, joner, restprodukter till tubulussystemet Glukos, reabsorberas tillbaka till blodet i kapillarsystemet Totalt 2.6 miljoner nefron i njurarna

Nefronet

Nefronet

Blodgenomströmning I afferenta arterioloi till glomerulus Glomerulus, ett kärlnystan som omges av tubulussystemet Den första delen av tubulussystemet kallas Bowmans kapsel Från glomerulus vidare i efferenta arterioloi, som bildar peritubulära kapillärer

Blodgenomströmning

Trycksystem Högtryckssystem i glomerulus, som pressar ut vätska Lågtryckssystem i peritubulära kapillärer som återtar ämnen till kroppen

Tubulussystemet Börjar med Bowmans kapsel där urin samlas upp från glomerulus Från Bowmans kapsel till proximala tubulus, Henles slynga och distala tubulus till samlingsrör som mynnar i njurbacken

Tubulussystemet

Njurfunktioner Urinfiltration, filtration av blodplasma i glomerulus Reabsorbtion, glukos, Na+, vatten återtas I tubulussystemet Retention, av gifter och metaboliserade läkemedel Sekretion, utsöndring av urea och H+

Urinfiltration Stor permeabilitet i kapillarsystemet Stort tryck i glomerulus Blodplasma, glukos, aminosyror, joner pressas ut i tubulussystemet Röda blodkroppar, plasmaproteiner (albumin) halls kvar

Urinfiltration

Primärurin Filtratet som samlas upp i Bowmans kapsel Innehåller inga proteiner Skador på glomerulus, fås proteiner i urinen

Glomerulär filtration GFR, glomerular filtration rate, 125 ml/min Motsvarar 180 L per dygn ECV omsatts upp till 15 gånger per dygn Kroppsvattens sammansättning halls konstant 99% av primärurinen reabsorberas

Glomerulär filtration

Blodflöde i glomerulus Högt blodtryck ar autoreglerat Dilatation av afferenta eller konstriktion av efferenta arteriolen ger ökat tryck i glomerulus kärlnystan Renin frisatts från granulära celler I den juxtaglomerulära apparaten

Blodflöde i glomerulus

Renin-Angiotensinogen Renin omvandlar angiotensiongen från levern till angiotensin I Angiotensin II omvandlas I lungvävnaden och ger kraftig vasokonstriktion

Urea Nedbrytning av aminogrupper till ammoniak (NH3) Ammoniak ombildas till urea i levern som filtreras bort i glomeruli

Övriga ämnen Kreatinin, reabsorberas I tubulussystemet Urinsyra, sulfater, fosfater och nitrater utfiltreras i glomerulus

Reabsorbtion Reabsorbtion av vatten och lösta ämnen till peritubulära kapillärer Proximala tubulus, reabsorberas all glukos, merpart av vatten och joner samt aminosyror

Dynamisk Reabsorbtion Henles slynga, distala tubulus, samlingsrör Vatten och joner reabsorberas utifrån behov 180 L primärurin omvandlas till 1-1,5 L sekundärurin per dygn

Dynamisk Reabsorbtion

Tryckskillnad Lågt tryck i peritubulära kapillärer Vätska tas från peritubulära karlen

Grad av återupptag Bestäms av; Tryckskillnader Koncentrationsskillnader Transportmekanismer Permeabiliteten i tubulussystemet.

Reabsorbtion av glukos Fullständig utfiltrering av glukos i glomerulus Total reabsorbtion i proximala tubulus Vid sockersjuka, glukos i urin, p.g.a. reabsorbtion ej fungerar (kraftig övervikt och stort sockerintag)

Reabsorbtion av NaCl I glomerulus utfiltreras Na+ och Cl- ~70% Na+ reabsorberas I proximala tubulus med glukos, aminosyror och kloridjoner Na+ reabsorptionen bestämmer upptag av andra ämnen Henles tjocka uppatgaende del reabsorberar ~20% av Na+

Reabsorption av Na+ Aldosteron fran binjurebarken okar reabsorptionen fran Henleys tjocka slynga, distala tubulus och samlingsroret Angiotensin II okar reabsorption I proximala tubulus, ateruppta av Na+ (medfoljande Cl-) beror av NaCl I kroppen, mer saltintag minskar reabsorptionen

Reabsorbtion av K+ joner Blodplasma K+ filtreras i glomerulus Merparten K+ reabsorberas i proximala tubulus och Henles slynga Distala tubulus och samlingsrören reabsorbtion regleras efter behov ( kan både reabsorberas och utsöndras)

Reabsorbtion

Reabsorbtion ~99% av Ca2+ reabsorberas I proximala tubulus och ascenderande Henles slynga Parathyroidea hormon (PTH) har en kraftigt stimulerande effekt på Ca2+ återupptag i Henles slynga och distala tubulus

Reabsorbtion av H2O I proximala tubulus och nedatgående Henles slynga H2O följer med Na+ joner (och Cl-) Ökat tryck i omgivande vävnad ger osmos (vatten vandrar ut i vävnaden) Finjustering i distala tubulus och samlingsrören.

Reabsorbtion av H2O

Vattenbehov Hypotalamus stimulerar frisättning av ADH (vasopressin) ADH stimulerar reabsorbtion av Na+ och Cl- från tjocka ascenderande Henles slynga. ADH ökar samlingsrörens vattenpermeabilitet och vatten diffunderar ut till omgivande vävnad

ADH Ger minskade urinvolymer och mer koncentrerad urin Kroppsvattens osmolaritet registreras av osmoreceptorer i hypotalamus Blodtryck och blodvolym registreras av baroreceptorer i hypotalamus Diabetes Insipidus, skador hypotalamus baklob, 20-25L/Dygn

ADH och alkohol Angiotensin II stimulerar ADH sekretion Intag av alkohol hämmar frisättningen av ADH ger ökad vätskeförluster Nikotin (rökning/snus) ger motsatt effekt

ADH och torstkansla Upplevelse av torst Upplevelse av slackt torst innan osmolaritet eller blodvolym/blodtryck paverkats. Intag av dryck mer vana och sociala monster

Reabsorbtion av Urea Reabsorbtion beroende av glomerulär filtration Hög GFR, ger lite urea reabsorbtion Nedsatt GFR (njurskada), ökad reabsorbtion och koncentration av urea I blodet

Sekretion K+ I distala tubulus och samlingsrör Plasmakoncentration och aldosteron styr K+ sekretion Skadad binjurebark, Addisons sjukdom, ökar ECVs K+ och ger kramper och hjärtstillestånd

Sekretion av vätejoner Aktiv sekretion I proximala och distala tubulus samt samlingsrören Sekretion i utbyte mot Na+ och HCO3-

Njurens Endokrina funktion Producerar; Renin Erytropoietin Deltar i metabolismen av D-vitamin

Renin Frisatts från juxtaglomerulära apparaten vid blodtrycksfall Renin ombildar anginotensinogen till angiotensin I, II och III AII och AIII ger ökat blodtryck p.g.a. vasokonstriktion

Erytropoietin Stimulerar bildning av röda blodkroppar i benmargen Syntesen ökar vid hypoxi i vävnaden, p.g.a. hög höjd, anemi, hjärt- eller lungsjukdomar

D-vitamin Verkningsmekanismen av hormon-lik men ar ett vitamin Omvandlas i lever till Dihydroxykolecalciferol eller D3 och är den aktiva substansen Viktig for Ca2+ reglering

Njurskada Stor kapacitet, klarar sig med en njure Vid skada samlas urea, urinsyra, kreatinin I blodet med påverkan på kroppens alla system Ansamling av H+ och K+ kan ge livshotande förändringar i syra-bas och funktion Diet, Dialys, Njurtransplantation

Clearance Glomerular filtration Reabsorbtion från tubulus till blodbanan Utsöndring från blodbanan till tubulus Njurarnas effektivitet att rena blodet från ett visst ämne

Clearance Motsvarar den volym plasma, som innehållit den mängd av ämnet som utsöndrats till urinen på en minut 125 mL plasma innehåller 25 mg urea, d.v.s. 125/25 = 5mL plasma/mg Men i urinen finns 12 mg urea, ger 5*12 = 60 ml/min I urea Clearance Njurens effektivitet bestäms

Urinblåsa och urinering Sekundärurin ar fri från bakterier H+ ger pH mellan 5-7 Sekundärurinen ar hyperosmotisk (dubbel mot plasma), innehåller mycket urea

Urinering Förtjockning vid övergången till blåshalsen (inre sphinkter) är sympatiskt innerverad och förhindrar tömning Parasympatisk ger hela blåsan en grundtonus Bäckenbottens yttre skelettmuskulatur bildar den yttre sphinkter

Urinering

Urinering Fyllnad till 400 mL sedan ökat tryck i blåsan Spinal reflexbåge. Ökad parasympatisk aktivitet leder till kontraktioner I blåsans vägg Sakralt miktionscentrum S2-S4

Urinering Vid en kraftig blåstömningsreflex aktiveras en reflex som vill hämma den yttre sphinktern Supraspinala områden stimulerar eller hämmar den yttre sphinktern

Problem med urinering Nyfödd har aktiv spinal reflexbåge som först hämmas nar supraspinala center har mognat Vid skada på ryggmärg, ger initialt en sankt blåskontroll Atonisk blåsa, kan inte tommas normalt, utan kan brista. Om intakt centrum, reflexblåsa

Skillnad kvinnor/man Kvinnor har kortare urinrör och mindre yttre sphinkter. Efter menopaus, inkontinens, reducerad östrogenbildning Man får hypertrofi av prostata som omger urinröret, efter operativa ingrepp, inkontinens

Reglering ECV 60% av kroppsvikten utgörs av vatten ECV ICV

ECV/ICV ECV, extra cellulär vätska, bestar av plasma och interstiella vätska ECV innehåller Na+, Cl- och HCO3- samt proteiner (albumin) ICV, intra cellulär vätska ICV, innehåller K+, Cl- och proteiner

Minskad ECV Renin från juxtaglomerulära apparaten Bildning av AII och AIII återställer volymen Angiotensin stimulerar ökad Na+ reabsorbtion och framkallar törst (hypotalamus)

Minskad ECV Sekretion av ADH från neurohypofysen och aldosteron från binjurebarken stimuleras vilket ökar Na+ och H2O reabsorbtion och därmed ECV Kärlkontriktion av AII samt ökad sympatikus ger minskad GFR och därmed ökad vätskevolym

Förflyttning av vatten Påverkas av det hydrostatiska trycket och det osmotiska trycket.

Osmotisk kraft Kolloidosmotisk kraft av proteiner i kärl

Ödem Orsaker Ökat hydrostatiskt tryck i kapillarer Pressar ut vätska i vävanden Ökat tryck i vener Svullna fötter vid stillastående

Ödem Orsaker Minskad mängd protein i plasma, ger mindre kolloidosmotisk kraft Ökad mängd osmotiskt aktiva partiklar I vävnaden Ökad karlpermeabilitet gör det lättare för vätska att lämna blodet

Ödem Kärlaktiva substanser som histamin och substans P ökar permeabiliteten av karlen Försämrat lymfflöde gör att vätska ansamlas I vävanden (lymfstas) Behandlas med Loop diuretika (påverkar Na+ upptag I njuren) samt osmotiska diuretikum

Syra-Bas reglering Normalt pH 7,4 Variationer mellan pH 7,0 – 7,7 Plasma <7,35 acidos Plasma >7,45 alkalos

CO2 och H2O CO2 + H2O  H2CO3  HCO3- + H+ Reaktionen sker framfor allt i röda blodkroppar Flyktig syra ar CO2 som bildas under metabolism I vävnaden, normalt elimineras via andning

Syror Icke-flyktiga syror bildas vid metabolism av aminosyror, t.ex. Svavelsyra Neutraliseras av baser i föda, eller utsöndras via njurarna Vid njurskada och minskad H+ utsöndring, inträffar metabolisk acidos

Korrigering av rubbad syra-bas Extra- och intracellulära buffertsystem Utvärdering av koldioxid via lungorna Njurarnas utsöndring av H+ HA  H+ + A-

Buffertsystem Binder eller frisätter H+ Intracellulära HCO3-, proteiner, fosfater reglerar pH via cellmembran, är långsamma Extracellulär snabbare via - hemoglobin H-Hb  H+ + Hb- - proteiner H-Prot  H+ Prot- - kolsyra/bikarbonat  H+ + HCO3-

Njurarnas roll i pH reglering Motverkar förlust av HCO- genom reabsorbtion i nefronet Utsöndra syra I form av H+ CO2 diffunderar tillbaka till njurcellen, och via vatten till H+ och HCO3- H+ pumpas till tubulus och HCO3- till blodet

Membranbundna transporter Na/H+ antiport, Na+ kommer in och H+ ut Cl-/HCO3- byte mot extracellulära Cl- Na+/HCO3- symport, samtransport H+; ATPas transport H+ ur cellen, interaktion med K+ kanaler