Energieffektivisering i EU SEEF 19 februari 2008 Edvard Sandberg Svensk Energi

2 Energieffektivisering enligt EU Bidra till ökad försörjningstrygghet dvs minska Europas importberoende av fossila bränslen Bidra till minskning av växthusgaser Bidra till ökad konkurrenskraft för Europa

3 Energieffektivisering enligt Svensk Energi Det viktigaste är att minska utsläppen av växthusgaser Bieffekter 1. Användningen av fossila bränslen minskar 2. EU:s förnybarhetsmål underlättas (20 % förnybar energi blir lättare att nå när energianvändningen minskar)

4 Energieffektiviseringens ekonomi Energitjänstedirektivet säger ”Kostnadseffektiva och skäliga åtgärder skall vidtagas” ”Utnyttja kostnadseffektiva åtgärder på ett ekonomiskt effektivt sätt” Vad betyder detta?

5 Energieffektiviseringens ekonomi EnEff-utredningens hittillsvarande tolkning De mest kostnadseffektiva åtgärderna ska i första hand utnyttjas för att nå målet (9 %) Skäligheten leder till krav på samhällsekonomisk lönsamhet Slutsats: Målet (9 %) kan inte fastställas förrän de samhällsekonomiska effekterna analyserats Ännu mindre vet vi om det går att effektivisera 20 %

6 Vad godkänner EU som energi- effektivisering? Inte tillgodoräkna sig teknikutvecklingen Inte tillgodoräkna sig anpassning till högre energipriser Bara Resultatet av nya styrmedel eller förstärka gamla styrmedel Resultat av andra ”policy actions”, t ex informationsaktiviteter Spontan effektivisering tack vare högre priser och teknikutveckling räknas således inte!

7 Energieffektivisering EU:s mål om 20 % till 2020 Sverige kommer att få mycket svårt klara 20 % därför att Spontan energieffektivisering räknas inte Vårt energisystem går inte att effektivisera mer än marginellt (vi har inte gamla kolkraftverk att effektivisera) Vi kommer att i värsta fall straffas för att vi tidigare infört kraftiga styrmedel

Energitjänstedirektivet (Direktiv om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster)

Sveriges energianvändning 2005 Eneff-utredningens primärenergisynsätt Uppräkning med viktningsfaktorer och avräkning av besparing/effektivisering med marginalviktningsfaktorer

10 Viktningsfaktorer för omräkning av el till primärenergi KärnkraftTermisk verkningsgrad ger faktor ca 3 Ingen alternativanvändning av bränslet ger faktor 0-1 Klimathänsyn ger faktorn 0 VattenkraftTurbinverkningsgrad ger faktor ca 1,2 Förnybar energi ger faktorn 0 VindkraftTurbinverkningsgrad ger faktor ca 2,2 Förnybar energi ger faktorn 0 KonventionellFaktorn bestäms av verkningsgraden värmekraftKraftvärme ger allokeringsproblem mellan el och värme Svensk Energis slutsats: Viktningsfaktorer beror på synsätt och därför olämpliga i sammanhanget

11 Utbudskurva Norden (normalår) Svensk Energi OBS: Principskiss 1 €/ton CO 2 ≈ 0,7 öre/kWh

12 Spotpris EEX, PWX, BelPex, APX UK resp Nord Pool Källa: EEX, Nord Pool, PowerNext, BelPex, APX, Svensk Energi EUR/MWh

13 Områdespriser på Nord Pool 2007 (dygnsgenomsnitt) Källa: EEX, Nord Pool, Svensk Energi EUR/MWh

Jämförelse mellan marknadspriserna för el, fjärrvärme och olja vid fastighetsuppvärmning, exkl. moms Finns det någon avgörande orättvisa i beskattningen som snedvrider konkurrensen ?

15 EnEff-utredningen är inne på fel spår Viktningsfaktorn 2,5 för el styr fel All el kommer att missgynnas – även den förnybara! Styrningen i produktionsledet finns redan med primärenergikostnad och utsläppsrätter. Håll fast vid det – inför inte dubbelstyrning!

16 Vad kan hända om faktorn 2,5 för marginalel leder till t ex kraftigt höjd elskatt? Lönsamheten i värmepumpar och elfordon sjunker kraftigt Det leder till att Vi missar klimateffektiva åtgärder Konkurrensen minskar på värme- marknaden vilket ger problem gentemot våra kunder