Medicinska sensorer För att mäta:

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
TRYCK Här får du lära dig: Vad menas med tryck
Advertisements

Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället
Ellära.
ELLÄRA Kapitel 3. Efter avsnittet ska du:  veta vad som menas med att ett föremål är elektriskt laddat  kunna förklara vad elektricitet är  veta vad.
Transienta förlopp är upp- och urladdningar
Introduktion till växelström
10.3 Magnetism.
Nya Leica TPS1200+ Vad är nytt ?.
Har du sett koldioxiden?
Energi!.
Energiformer och energiomvandlingar. Energiformer • Elektrisk energi – lätt att transportera och omvandla, svår att lagra • Kemisk energi – finns lagrad.
Ellära Fysik 1 / A Översiktlig beskrivning av en del av innehållet i Ellära – Fysik A För djupare studier hänvisar jag till kurslitteratur som finns.
Energiformer och energikällor
Energiteknik Kondensor, värmeväxlare, turbin och generator
Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar
Elektricitet Trådkurs 6
Ellära och magnetism.
El- och elektronik.
Kretselement på grafisk form
ELLÄRA Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Inför solenergilabben
Energi Vad är energi?.
Tryck
Induktion, del 2 Induktion innebär att en elektrisk spänning alstras (induceras) i en elektrisk ledare, om ett magnetfält i dess närhet varierar. Detta.
FOR 1206 Elsystem del 1 Batteri.
TRYCK.
 Utnyttjar strålning som kroppen avger  45% av metabolismens energi  Detekterar infraröda energi.  Omvandlas till elektriska signaler  Bearbetas.
Elektrisk impedans tomografi(EIT)
Potentiometriska metoder
Atomen Det finns drygt 100 st. olika atomer. Atom betyder odelbar.
Ellära.
Förmågor och centralt innehåll
Föreningar.
Sensorer och Mätsystem
Induktion, del 1 Induktion innebär att en elektrisk spänning alstras (induceras) i en elektrisk ledare, om ett magnetfält i dess närhet varierar. Detta.
Svar på arbetsuppgifter
Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.
Arbete och kraft /
Energiformer & omvandlingar
Elektricitet och magnetism
Resistans Resistorsymbolen skrivs på två sätt:
Mål för kursmomentet Ellära-Magnetism i ämnet Fysik år 8.
Kemisk Bindning.
En maskin för att generera (göra) elektricitet genom INDUKTION
IE1206 Inbyggd Elektronik F1 F2
Elektromagnetiska vågor
Ellära och magnetism.
Föreläsning 5 – Fälteffekttransistor II
Introduktion till halvledarteknik. Innehåll –6 Övergångar (pn och metal-halvledare) 2:a ordningens effekter Metal-halvledar övergångar –6 Fälteffekttransistorer.
., nm,,.. nmlnbb Lnkbhbc v s.
Akustik är läran om ljud
Tryck. Tryck=kraft per areaenhet 1 Pa = 1N/m 2.
Ellära och magnetism. Ström En elektrisk ström är vad det låter som, en ström av elektroner. Det måste finnas spänning mellan en pluspol och en minuspol.
Mätgivare Mätning av mekaniska storheter och temperatur
Elektrokemi. Kärna Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner ATOMENS BYGGNAD.
DEN ELEKTRISKA MOTORN I en elektris motor finns två rektangulära trådslingor som sitter i rät vinkel mot varandra. De omges av en magnetfält. Läs vad som.
Styrkeområden inom SIO Grafen
Temperaturgivare Värmetransport på 3 sätt: * Värmeledning * Konvektion * Strålning Typer av givare för temperatur: * Beröringstyp (värmetransport.
El lära pass 2 Kjell Lusth.
Introduktion till halvledarteknik
Fredrik Öhberg och Urban Edström
Fredrik Öhberg och Urban Edström
Elektricitet ELEKTRICITET.
Föreläsning 1, Komponentfysik 2014
Lärare Mats Hutter Leif Hjärtström
Elkunskap 2000 kap 8 Ledare och isolatorer
Grundläggande signalbehandling
Föreläsning 4 – pn-övergången
Lärare Mats Hutter Leif Hjärtström
Givare.
Presentationens avskrift:

Medicinska sensorer För att mäta: mekaniska kvantiteter (kraft, lägesförändring, tryck, flöde, volym temperatur Ultraljud undersökningar Mätning av biopotentialer (EKG, EEG) Kemiska givare för mätning av elektrolyter Optiska givare

Medicinska sensorer Mätstorheter Ex. på mätstorheter i människa - mekaniska – muskel, benmassa - termiska - metabolism, infektion - elektriska - muskel, nerv - kemiska - blodgaser, blodglukos, enzymer

Mätsystem Sampling (AD-C) Mätstorhet Sensor F Kodning Minne Monitor

Sensor (Givare) En sensor omvandlar en icke-elektrisk mätstorhet till elektrisk spänning, ström, motstånd, tidsintervall eller frekvens Ex: ljudtryck mot mikrofon

Sensorer för mekaniska storheter Kraft Tryck = kraft / ytenhet Lägesförändring

Töjningsgivare Tension, kompression, skjuvning Kraft proportionell mot töjning G = (dR/R) / (dL/L), R=resistans, L = längd α = (dR/R) / dT, T = temperatur Små längdförändringar (μm) Passar bäst att mäta kraft

Potentiometer Lägesförändring (displacement) Omvandlas till spänning Rörelsen proportionell mot spänningen V U ~ rörelsen R

Induktiv givare Förflyttning av järnkärnan = Δ L Förflyttningen omvandlas till spänning, obs. samma amplitud för positiva och negativa förändringar, men ett fashopp på 180 grader i mittgenomgången Kan mäta stora eller små förändringar, beroende på givarens slaglängd

Kapacitiv givare Kapacitansen beror av avståndet d mellan elektroderna C = ε A / d A= arean, ε = permittivitet Mäter små förändringar Passar bäst att mäta kraft / tryck. Ex: Mikrofon

Kapacitiv givare U = Q / C = Q d / ε A + DC - R V ~ AC ljud

Hall-effekten E = K I B / t K = materialkonstant I = ström, B = magnetfält, t = tjocklek Hall-spänningen beror av magnetfältet B Inhomogent magnetfält ger olika spänningar på olika platser Mäter lägesförändring

Tryckmätningar Tryckgivarsystem för - Blodtryck - Tryck i ögongloben - Intrakraniellt tryck - Respiratoriska mätningar

Piezoelektriska effekten Tryck givare Asymmetrisk kristall Deformation ger laddningsförskjutning

Temperaturgivare Termoresistiv termometer Metaller och halvledare ändrar sin elektriska resistans med temperaturen. Metaller: ökad temperatur ger ökad resistans Halvledare: båda varianterna finns för små temperaturförändringar R = R0 { 1 + α ( T - T0 ) }

Termoelement (termoelektriska givare) Två material A och B Om temperaturen är olika alstras en emk Vanliga mätområden -200 K till +1500 K Platina / Platina-Rhodium ger bäst noggrannhet (0,25 % fel)

Biopotentialer Ex: Elektroder placeras på båda armarna samt en fot Mäter potentialskillnad parvis (differentiellt) EKG:

Kemiska givare Elektrokemisk cell där en spänning uppstår mellan två elektroder indikatorelektrod och referenselektrod Spänningen är beroende av jonaktivitet i lösningen mängd gas i lösningen

Kemiska givare Fysiologiskt intressant: Na+ K+ Ca2+ pO2 pCO2 H+ blodglukos enzymer m.m!!!

Mätning av andra jonkoncentrationer Liknande princip Jonselektivt membran

Pulsoximetri Mätning av syremättnad, SaO2 Icke-invasiv 2 våglängder, 680 nm & 940 nm Olika extinktion för Hb och HbO2

Pulsoximetri Klinisk användning: lungsjukdomar operationer (anestesi, övervakning) neonatalvård övervakning i ambulans m.m.