Välkomna till kursen TFKE52 Grundläggande kemi

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Advertisements

Atomer och kemiska reaktioner
När sker en kemisk reaktion?
Kemi.
Vad menas med ett ämnes egenskaper?
Öppen lab. kring cellandningen
1 Modeller och verklighet, 5-10p • Ges på ett flertal av TS ingenjörsprogram • Ges för första gången under läsåret 2004/2005 • Grundläggande naturvetenskap,
Självständigt arbete 15 högskolepoäng på Statistik III
Välkomna till Företagets Logistik
Programmeringsteknik I: F1 1 Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering  Kursens hemsida  Studentportalen.
Viktorija Kalonaityte
BIOVETENSKAP OCH TEKNIK
Kandidatuppsats VT14 Kursledare: Lotta Hallberg och Karl Wahlin
KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap
Kemins grunder Föreläsning nr 1 Sid 6-15.
KOL KEMISK BETECKNING: C ATOMNUMMER: 6
Information om I-ks Linus Lund. Varför valde jag ks?  Lät som intressanta kurser  Verkade vara svårt – ville ha en utmaning.
Elektromagnetism och vågrörelselära 2B1350
Välkommna! till kursen HI1024 Programmering, grundkurs 8,0 hp
Coach.
Undersökningsmetodik och statistisk dataanalys, grundnivå, 15 p VT 2008.
Välkomna till Allmän kemi 9hp
TRÄ- OCH PAPPERSKEMI Anna Sundberg Lab. för Trä- och papperskemi
Och annat runt omkring det!
Lärandemålklinik – vanliga och ovanliga frågor om lärandemål (=LM) Kvalitetsenheten och Lärcentret samarbetar inom projekt Alcuin, som har som.
Fordonsteknik Kurs: FOR 1209 Hydraulik & pneumatik 50 poäng
Forsknings- och utvärderingsmetoder, 15 hp
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
Välkomna till kurserna Allmän kemi 1 & 2
Kemins grunder 1 Kemi förr och nu.
Valinformation 8 mars 2013 Ekonomisk styrning HT 2013.
Richard Hirsch Institutionen för kultur och kommunikation (IKK)
Projektmetodik Varför projektmetodik? Viktig del i kommunikation - Samarbete och planering tillsammans med andra än närnaste kollegor -
Högskoleverkets kvalitetskonferens i Umeå 2007
Experimentella metoder i fysik 2010 Inledning Kerstin Jon-And.
KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola KEMINS GRUNDER 1.
Grundämne byggnad.
Petra Andersson MORIA: Introduktion Petra Andersson
Kemiska reaktioner & fysikaliska förändringar
Ingenjörsmetodik IT & ME 2008
Materia och densitet.
Välkommna! till kursen HI1024 Programmering, grundkurs 8,0 hp
732G32 Kandidatuppsats, 15 hp (732G03)
BIOVETENSKAP OCH TEKNIK. BIOKEMI MOLEKYLÄR BIOLOGI CELL- BIOLOGI IMMUNOLOGI.
Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.
Kemins grunder.
Fordonskännedom FOK poäng
Ett exempel är den reaktion som vi tittat på under labbarna:
JämviktStökiometri Fasta tillståndet Termodynamik Atom och bindning S,P och D-elementens kemi Kinetik Lipider Proteiners struktur- funktion Organisk nomenklatur.
Introduktion & Säkerhet del 2
Experimentella metoder i fysik 2009 Inledning Kerstin Jon-And.
1 L U N D U N I V E R S I T Y Examensarbete 19/ Civilingenjörsprogrammen för bioteknik och kemiteknik.
Introduktion. Administration Jag, B448, , Kursböcker enligt webben Schema enligt webbenwebben Laborationer 23, 29/10 + 7/11 kl
Experimentella metoder 2006 Inledning Kerstin Jon-And.
Caroline Hansson, Pilbäckskolan
Laborationsrapport kontra laborationsredogörelse Samma instruktioner kan följas men fokus kommer när vi rättar en laborations- redogörelse ligga på ämnesförståelse.
Presentation Lars Brännström. Undervisasr i bl.a IEK vid Logistikprogrammet.. Bakgrund : Forskningsingenjör Tekniska Högskolan i Luleå. Inköpare Philips.
Experimentella metoder 2007 Inledning Kerstin Jon-And.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Labbregler En förutsättning för att göra en laboration är att man läst laborationshandledningen (finns för nedladdning på kurshemsidan
Beräkning av massa, formelmassa, molmassa och substansmängd
Undervisning och lärande för en hållbar framtid via aktionsforskning Inger Björneloo Inst. för didaktik och pedagogisk profession.
Gasolbrännare.
Språkinlärning, HT2017 Lärare: Lotta Plejert
Automatisering och robotteknik (1TE621) 10 hp VT11
Presentation Lars Brännström.
Kursintroduktion – Religionsdidaktik ht 2010.
Studentcentrerad examination av laborativt arbete i kemi
IT Fördjupning Databaser & Excel.
Grundläggande Kemi åk.7 Spektrum Kemi Sid
Presentationens avskrift:

Välkomna till kursen TFKE52 Grundläggande kemi

Kursens tre delar Stökiometri och jämviktskemi Oorganisk kemi / fysikalisk kemi Organisk kemi ÅTERKOMMER OM VARFÖR KURSEN SER UT SOM DEN GÖR…….

TFKE52 Grundläggande kemi Föreläsningar: Stökiometri, atomens uppbyggnad, kemisk jämvikt, syror och baser, kemisk termodynamik, kinetik, organisk kemi Lektioner: Problemlösning Laborationer: - Bestämning av vattnets hårdhet genom titrering - Organisk syntes av en amid

Kurslitteratur: BB Laird University Chemistry (McGraw-Hill) Boken är beställd till BokAkademin i Kårallen Boken har en ganska matematisk förklarings-modell men föreläsningarna kommer vara inriktade på kemisk begreppsförståelse. Material från institutionen som läggs på kurshemsidan

Kurshemsida: http://cms.ifm.liu.se/edu/coursescms/TFKE52/ Sidhänvisningar Lämpliga lektionsuppgifter Laborationshandledningar och -instruktioner Tre tentor med lösningsförslag

Lärare Föreläsare: Helena Herbertsson, kursansvarig, helhe@ifm.liu.se, 285605 Lars Ojamäe Annika Niklasson Gunilla Niklasson Lektionsassistenter: Helena Lars Laborationsassistenter: Katriann Arja Mattias Tengdelius

Lektioner Genomgång på tavlan Chans till individuell hjälp Lämpliga lektionsuppgifter till varje lektion finns utlagda på kurshemsidan OBS! Alla lektionsuppgifter hinner man inte räkna under lektionstid!

Laborationer Två laborationer: Bestämning av vattnets hårdhet Organisk kemi: Syntes av en amid Laborationerna är obligatoriska och sker i två grupper. Under laborationerna arbetar man två och två. Laborationshandledningar finns på kurshemsidan. Vid laborationerna ska labbrock och skyddsglasögon bäras. Lokal: Lewis och BrØnsted (B-huset, C-korridoren mellan ingång 23 och 25).

Laborationsrapporter: Regler kring inlämning och rättning av laborationsrapporter finns på kurshemsidan: Rapport ska vara inlämnad senast en vecka efter att det praktiska laborationsmomentet är genomfört. Labbrapporterna skickas elektroniskt till tfke52@ifm.liu.se. OBS! Ni har tre inlämningar på er för att få rapporten godkänd! Även instruktioner om hur en laborationsrapport bör se ut finns på kurshemsidan.

Labbsäkerhet Innan ni får labba måste ni läsa igenom och underteckna att ni tagit del av gäll-ande säkerhetsföreskrifter.

Gruppindelning för laborationer och lektioner Grupp A: EMM 1a + I, Ii, M, DPU, MED, Y m fl* Grupp B: EMM 1b + I, Ii, M, DPU, MED, Y m fl* Alla utom EMM-studenter; Skriv upp er två och två på labblistorna!

Hjälpmedel vid tentan Periodiskt system med vissa konstanter (bifogas tentan, finns på hemsidan) Formelsamling (bifogas tentan, finns på hemsidan) Miniräknare

Examination Skriftlig tentamen 5hp Skriftliga laborationsrapporter 1hp Tentamensdatum: 3/6 kl. 14-18 Tre tentor med lösningsförslag finns på kurs-hemsidan.

Kursplan Efter genomgången kurs ska studenten kunna: beskriva hur atomer och molekyler är uppbyggda. utföra stökiometriska beräkningar. redogöra för drivkrafterna och hastigheten för kemiska reaktioner. förklara begreppet kemisk jämvikt samt dess tillämpning i syra-basjämvikter samt löslighetsjämvikter. redogöra för grundläggande termodynamik och särskilt dess kemiska tillämpning. diskutera olika typer av kemisk bindning och hur dessa inverkar på aggregationstillstånd och andra egenskaper hos fasta ämnen, lösningar och gaser. redogöra för den organiska kemins vanligaste ämnesklasser och deras egenskaper och nomenklatur. beskriva de organiska föreningarnas konformation och stereokemi samt vissa reaktionstyper. utföra vissa elementära kemiska laboratorietekniker samt visa viss färdighet i teoretisk analys av laborativa data.

Återkoppling Som helhet har kursen varit bra och studenterna verkar i allmänhet nöjda med den. Föreläsningar: Bra Lektioner: Bra Laborationer: Fungerade bra, dock önskades att laboration 2 låg lite tidigare. Då vi bara fått tillgång till ett block för kursen går det inte att tidigarelägga laborationen då vissa teorimoment behöver gås igenom först för att labben ska ge något. Litteraturen: OK! Några önskade att uppgifterna var på svenska Viktigt att lära sig terminologin även på engelska Examination: OK! Många deluppgifter…. Bred kurs = många delar ska ”checkas av” Studiemiljö: Bra Lika villkor: - Arbetsbelastning: Motsvarar poängen

Bred kurs – röd tråd? FOKUS: KEMISK REAKTION Att kunna räkna på resultat av en kemisk reaktion = STÖKIOMETRI Förutsätter kunskap om ämnenas uppbyggnad = OORGANISK KEMI Hastigheten för en kemisk reaktion = KINETIK Drivkraften för en kemisk reaktion = TERMODYNAMIK Vanliga reaktionstyper med lite speciella egenskaper: SYRA-BASJÄMVIKTER och ORGANISK KEMI

Varför ser kursen ut som den gör? Miljöproblematiken – breda grundkunskaper krävs: Ex. - Försurning (pH-begrepp, buffring) - Metaller; bly, kvicksilver, kadmium mm – spridning i mark och vatten - Växthusgaser och andra luftföroreningar - Organiska ämnens toxiska egenskaper och nedbrytning - Tidsaspekt: Reaktioners hastighet och drivkraft - Experimentella studier: Stökiometri Även inom biotekniken krävs breda kemikunskaper

Påbyggnadskurser inom kemiområdet TFKE53 Miljökemiska principer TFKE50 Material för hållbar energiproduktion TFKE30 Analytisk kemi

Stökiometri och kemisk jämvikt En hel del repetition från gymnasiekemin Föreläsningar med mycket problemlösning För den som vill räkna själv innan finns de tal som gås igenom på föreläsningarna i stökiometri och jämviktslära på kurshem-sidan under föreläsningsfliken