Näringsämnen i kroppen Varför behöver vi äta?
Vad behöver vi? Fetter Proteiner Kolhydrater Vatten Fibrer Vitaminer Mineraler
Fetter (lipider) Används som; Energireserv Byggsten i cellens membran Värmeisolering Stötdämpning Råvara till kroppens signalämnen Fett är det ämne som lagrar mest energi, 38kJ/g (kolhydrater 17kJ/g, proteiner 17kJ/g). Skulle energin lagras som proteiner el. Kolhydrater skulle vi vara väldigt stora! Fett finns även i växter, ex frön, nötter- och andra djur! Fettet bryts ner i 12-fingertarmen mha av enzymer(som är proteiner) från bukspottkörteln och galla från gallblåsan. Gallan bryter ner fettet till små droppar så att enzymerna lättare kan ta hand om fettet.
Proteiner Används som; Byggstenar till alla kroppsdelar Katalysator till alla kemiska reaktioner i kroppen Proteinet bryts ner i magsäcken mha av magsaftens saltsyra och enzymet pepsin- vilka delar upp proteinerna i mindre bitar- sk aminosyror. Cellerna sätter sedan ihop aminosyrorna till nya proteinmolekyler- som de vill att de ska se ut. Bygga med lego! Tex muskler, hemoglobin, hormoner Det som skiljer dem åt är hur långa kedjorna är och hur många grenar det finns på. Proteinfibrerna i musklerna är de som längs eller kortas beroende på vilken rörelse du utför. Sköter också transporten in/ut ur cellen, finns i cellmembranet. Finns i kött, ägg, sädesslag, mjölkprodukter, frukt och grönsaker
Kolhydrater (socker, stärkelse) Används som; Energi, går åt mindre syre att förbränna än fetter. Förbränns alltså lättare än fett. Delas upp i; Snabba, tex socker, vitt bröd Långsamma, tex stärkelse i pasta, potatis Kolhydrater består av olika långa sockermolekyler, från monosacahrider (glukos) – polysacharider (stärkelse, cellulosa) Kolhydrater finns i tex potatis, socker, frukt Kolhydrater bryts först ner i munnen, där amylas som finns i saliven påbörjar nedbrytningen av kolhydraterna till mindre sockerarter. Processen fortsätter ner till magsäcken, som är för sur för amylas- det förstörs. I 12-fingertarmen fortsätter nerbrytningen nu av enzymerna från bukspottkörteln.
Matspjälkningen Bild från sjukvårdsrådgivningen.se
Vatten Används vid; Matspjälkningen, stora mängder. Inlagringen av energi i fett och kolhydrater tar mycket vatten, 2,7g vatten/1g fett el kolhydrat Vi består av 70% vatten Därför behöver vi också få i oss mycket vatten genom mat och dryck. Vattnet tas till största delen upp i tjocktarmen- ca 10l/dygn totalt i mag-tarmkanalen Utsöndras via urin, avföring, svett och ånga Vi behöver mellan 1-7l vatten/dygn, beroende på temperatur, luftfuktighet, aktivitet mm Vattenbrist- trött, huvudvärk, kissar gult, dålig hy
Fibrer Används till; Att hjälpa tarmarna arbeta då de binder vatten som medför att avföringen lättare åker genom tarmen. Förebygga fetma, diabetes och tarmcancer Finns i mörkt bröd, frukt, grönsaker Fibrer kan inte brytas ner av enzymerna i matspjälkningskanalen. Däremot kan tjocktarmens bakterier bryta ner dem och samtidigt bildas vitamin K.
Vitaminer Är ämnen som kroppen bara behöver i mycket små mängder. Kroppen kan inte bilda vitaminerna själv utan de måste tas in via mat eller dryck. A – växt och syn, försvar mot infektioner. Mjölkprodukter, morötter, paprika, spenat B- (massor av olika) pigga, nerver,hud, tarm, finns i många enzymer. Finns i nästan all mat C- immunförsvar, tandkött, järnupptag i tarmen. Frukt D- skelettet. Smör, ost, ägg, lax. Huden bildar D-vitamin i solljuset. E- viktigt försvar mot ämnen som åldrar kroppen (fria radikaler) Vetegroddar, vegetabiliska oljor K- hjälper blodet koagulera, byggsten av protein i skelettet. Bakterierna i tjocktarmen bildar dessa, gröna bladgrönsaker A-vitamin- brist kan leda till ögonsjukdom som leder till blindhet. A-vitaminberikat ris i Asiatiska länder C- vitamin. Tjejer kan få järnbrist vid riklig menstruation D-vitamin- täckade hästar och innesittande människor kan lida av brist
Mineraler Används till; Cellerna Människan behöver ca. 20st i små mängder Tex Kalcium- skelettet, tänderna. Mjölk Järn- blodet. Gröna bladgrönsaker Zink- insulin, vissa enzymer Jod- vissa hormoner Kalium/natrium- vattenbalansen