Hur går snacket och vem får pengarna? – Genus och tillgång till offentlig finansiering Jeaneth Johansson, Docent & Malin Malmstrom, EkDr

Offentliga finansiärer Varför offentliga finansiärer? Funktion att fylla det “finansiella gapet” Har tydliga jämställdhetskrav Har målsättning att prioritera kvinnors företagande

Vem får pengarna? Männen ansöker om mer finansiering än kvinnorna. *(p<0.001) Männen beviljas mer finansiering än kvinnorna *(p<0.001) (n306)

Vem får pengarna? Kvinnors ansökninar avslås i signifikant högre grad än mäns ansökningar. *(p<0.05) 38% av männens ansökningar avslås 53% av kvinnornas ansökningar avslås

Vem får pengarna? Män beviljas i genomsnitt 52% av ansökt belopp. Kvinnor beviljas i genomsnitt 25% av ansökt belopp.

Vem får pengarna? Kvinnors ansökningar rabatteras i genomsnitt med 75% Mäns ansökningar rabatteras i genomsnitt med knappt 50%. Män ansöker i genomsnitt om 1,5 gånger mer kapital än kvinnor. Män erhåller i genomsnitt 3 gånger så mycket kapital som kvinnorna.

Vem får pengarna? Hur kommer det sig att offentliga finansiärer, med tydliga jämställdhetskrav och specifik målsättning att satsa på kvinnors företagande, ändå prioriterar manliga entreprenörer?

Hur går snacket? Bakom kulisserna: Observationer av finansiärernas bedömnings- och beslutsmöten 127 ansökningar från entreprenörer Finansieringsteamet: –Genomsnittlig yrkeserfarenhet 17 år –Alla med universitetsexamen Forskarteamet: –Samarbete med Fil.dr. Cathrine Norberg, Lingvistik

Hur går snacket? Den riktiga entreprenören: - man - inte kvinna.

Hur går snacket? Kvinnor beskrivs till största del med negativa attribut (75%). Män beskrivs till största del med positiva attribut (71%).

Hur går snacket? Då kvinnor beskrivs med positiva attribut är hon generellt ”alert” och ”energisk”, men utan direkt koppling till att kunna tillvarata affärspotential. Då män beskrivs med negativa attribut är han ”aggressiv”, ”slug” och ”arrogant”, vilket ansågs vara normalt manligt beteende.

Hur går snacket? Samma attribut användes med olika innebörd beroende på kön. Exempel –Kvinna:”ung och oerfaren” –Man:”ung och lovande”. Finansiärerna använder dessutom dubbelt så många attribut för att beskriva kvinnor än män.

Hur går snacket? Stereotypa bilden av män: – risktagande – erfaren – kompetent – har etablerade nätverk – trovärdig.

Hur går snacket? Stereotypa bilden av kvinnor: –i behov av stöd –har undermålig kunskap –bristande erfarenhet –saknar etablerade nätverk.

Hur går snacket? Studien valideras empiriskt via databaser som speglar “snacket” i samhället ex. media (Corpus)

Slutsatser Den riktiga entreprenören är en man och inte en kvinna. Kvinnor förefaller diskrimineras i tillgång till offentlig finansiering. Stereotypa föreställningar om kvinnor och män som existerar i samhället genomsyrar också finansiärers bedömnings- och beslutsprocesser.

Implikationer Risk att finansiärer satsar på ”fel” entreprenörer (adverse selection) Risk för att det finansiella gapet för kvinnor inte överbryggs i samma utsträckning som för män. Konsekvens för tillväxtmöjligheter i kvinnoägda / ledda företag.

Implikationer Forskning: Fler studier “på ytan” och “bakom kulisserna” för att –klargöra hur genus är en faktor vid finansiering –konsekvenser för tillväxt. Praktik och policy: Formella jämställdhetskrav räcker inte Kontinuerlig utvärdering av fördelning av offentlig finansiering krävs Ökad medvetenhet kring stereotypa föreställningar och kontinuerligt ifrågasättande av rådande strukturer krävs.

Kontaktuppgifter Jeaneth Johansson, Docent & Malin Malmström, Ek Dr &

Akademiskt nyföretagande: Kan inkubatorer och entreprenörsutbildning förbättra förutsättningarna för kvinnors företagande? Ek Dr Marita Blomkvist, Prof. Åsa Lindholm-Dahlstrand, Ek Dr Pia Ulvenblad, Fil Dr Agneta Hansson, Ek Dr Diamanto Politis och Ek Dr Joakim Winborg Sektionen för ekonomi och teknik Högskolan i Halmstad HALMSTAD UNIVERSITY

Tre typer av studier och frågeställning 1.Kartläggning och av inkubatorer Analys av 44 svenska inkubatorers hemsidor Kvinnors villkor i inkubatormiljön 2.Studie av spetsutbildningar i innovation och entreprenörsskap Analys av 11 ansökningar från svenska universitet Kvinnors villkor i entreprenörsutbildningar 3.Breddstudie (Innovationsbrons databas Fokus Analys) Analys av 21 inkubatorer från nationella inkubatorprogrammet med 1429 inkubatorföretag Hur strukturella variabler (universiteten och inkubatorerna) påverkar kvinnors akademiska entreprenörskap

Studie 1: Inkubatorers hemsidor Vad visar inkubatorernas hemsidor? - att män är överrepresenterade i styrelsen, bland coacher och rådgivare - att kvinnor dominerar på administrativa befattningar - att majoriteten av inkubatorföretagen drivs av män - att flertalet inkubatorer har fokus på teknik - att majoriteten av bilder och symboler har manliga förtecken

Studie 1: Kvinnors villkor i inkubatormiljönStudie 1: Kvinnors villkor i inkubatormiljön Intervjuer i tre olika typer av inkubatorer: - Traditionsinkubatorn med teknikorientering och stark koppling till större universitet - Utvecklingsinkubatorn med öppenhet för olika branscher kopplad till mindre högskola - Nydaningsinkubatorn utan formell koppling till akademien och öppen för olika sorters entreprenörer Vad framkom i intervjuerna? - Svårt att få tillträde till inkubatorn - Brist på förebilder - Begränsad förståelse för kvinnors affärsidéer - Föreställningen om en entreprenören som HAN

Studie 2: Spetsutbildning i innovation och entreprenörskap Analys av 11 ansökningar från svenska institutioner – två erhöll finansiering för spetsutbildning - Avsaknad av genusperspektiv i regeringens utlysning - Avsaknad av genusperspektiv i ansökningarna

Studie 2: Spetsutbildning i innovation och entreprenörskap Fokusgruppsintervjuer med kvinnliga studenter vid de två “vinnande” institutionerna - Av totalt 148 studenter på spetsutbildningarna var 32 kvinnor (22%) - Övervägande manliga förebilder (ledning, forskare, lärare, gästlärare och praktiserande entreprenörer ) - Bilden av entreprenören - en visionär, högrisktagande, kreativ MAN - Diskrepens mellan hur utbildningen presenterades och verkligt genomförandet - Välmeriterade och internationellt erfarna studenter saknade utmaning

Studie 3: Breddstudien I vilken omfattning skapar kvinnor nya företag i universitetsinkubatorer? - Kvinnor är underrepresenterade bland inkubator”bolagen” - Kvinnor står för 32% av det totala nyföretagandet men endast 14,7 % av nyföretagandet i inkubatorer

Studie 3: Breddstudien Vad påverkar bolagens/verksamheternas utveckling? - Kvinnornas bolag har högre överlevnad än männens… -… de har också (minst) lika god tillväxt som männens… - Kvinnors bolag har lättare att attrahera kapital (lån och bidrag) än vad männens har - Dessutom bidrar en hög andel “kvinnliga” bolag i inkubatorn till en förbättrad överlevnad och tillväxt bland alla bolag

Slutsatser Det finns strukturella faktorer som hindrar kvinnor att utveckla företag i en inkubator. Hur kan denna trend brytas? - Bredda fokus hos inkubatorerna, t ex mot tjänstesektorn och branscher där kvinnor startar företag - Förändra entreprenörsutbildningarna och bredda dem mot samhällsvetenskap och humaniora

Från idéer till framgångsrika företag Marie Ahlgren AO Chef Affärsrådgivning, ALMI Företagspartner

Från idéer till framgångsrika företag Beviljade lån 2010

Från idéer till framgångsrika företag Kvinnor i majoritet i tre växande branscher 68%

Från idéer till framgångsrika företag Innovatörer i traditionella branscher – stor potential – stort motstånd Christina Wahlström Nordens största mödravårdsmottagning Catharina Tavakolinia, Omsätter 120 mkr i äldreboende ”Där du själv får välja” Cecilia Berg Kliniker i -Stockholm -Alingsås -New York -Melbourne