Nya råd om amning och tillvänjning Diskussion med Nationella amningskommittén 8 oktober 2010 Lena Björck Livsmedelsverket.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Webbundersökning om amning i vårdkedjan
Advertisements

Brukarnas perspektiv: KUNSKAP/INFORMATION
Nya råd från Livsmedelsverket om amning och tillvänjning
”En barnstol är en utav stolarna runt bordet, ingen tron.”
Agneta Hörnell, professor, RD Inst f kostvetenskap, Umeå universitet
Gimme5 historia Projektet startar 2010 Val av övningar HT 10
Hur mycket äter vi? Bara vart femte barn får i sig så mycket frukt och grönt som kroppen behöver för att må bra. Vi borde äta dubbelt så mycket jämfört.
Planeringssamverkan, klippt ur verksamhetsplanen I Samtrafikens verksamhet ingår att genom planeringssamverkan samordna bytestider och skapa bra förutsättningar.
Vitamin D Nordiska näringsrekommendationer (NNR 12)
Under första levnadsåret
Resultat från en nationell undersökning, Riksmaten vuxna
Det svenska kulturarvet
Bra mat för dig – som tränar
Nikotinläkemedel Receptfria läkemedel. Undantag Nicorette nässpray som är receptbelagt. Säljes på apotek och i livsmedelshandel. För önskad effekt är det.
Studenter Lär Av Studenter ”SLAS”
Mat och hälsa åk 8.
Kostcirkeln del 4 Mjöl, gryn, pasta och bröd (Spannmål)
Amningens fördelar Amningshjälpens hjälpmammeutbildning oktober Elisabeth Kylberg.
Styrka & styrketräning
MATCIRKELN OCH TALLRIKSMODELLEN
KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen
Näring och individuella behov åk 8
Mat och klimat.
Näringsämnen i kroppen
Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben
ViktreduktionAptitlöshetIllamående 2 Nutritions behandling vid Hematologisk sjukdom, Okt 2011, Leg dietist Åsa Nybacka.
Kolhydrater.
För dig som har typ 2-diabetes
Livsstilspyramiden Att kombinera e-utbildning med IRL -aktiviteter.
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Mat och hälsa åk 6.
Du är vad du äter Höstterminen 2011.
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Matsmältningssystemet
Johanna Olausson, Norrängsskolan, Huskvarna –
Hilda Hassler/Anneli Olofsson Maj 2012
Lite om fosterutvecklingen
Hälsofrämjande förskola - Nora 4 mars 2011
Hur ska man planera upp sina måltider?
Introduktion - Konsumentekonomi
Sveriges matkultur.
Mozhgan( Mona) Zeiae Mehr Programhantering JBKompetens
Kost och Hälsa Då är det två timmar med kost och hälsa, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för levnadsvanor när det gäller kosten, patientfall, Dietistens.
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Utter Uttern är Smålands landskapsdjur..
Näring - hälsa SYFTE: Fördjupa er i näringslära /hälsa.
Grundläggande första hjälpen
Skillnad livsmedel och näringsämne
Vegetariskt.
Matlagningsmetoder Metoder för hur man lagar mat.
Repetition av näringslära
TR90 ® Omvandla ditt liv på 90 dagar. Mer än en TREDJEDEL av EU:s vuxna befolkning är överviktiga idag Situationen i EU.
Diskussionsfrågor Har du bra balans mellan träning, vila och mat?
SYFTE: Fördjupa er i näringslära/hälsa. Resonera/utvärdera måltider?  Lunch: Pannkaka?  Sammanfattande test lektion 47  Det som vi främst kommer att.
Proteiner Fett Kolhydrater Mineralämnen Vitaminer Vatten För att din kropp ska må bra behöver den:
Barnfetma: Hur kan vi påverka? Betydelsen av - matvanor - fysisk aktivitet Claude Marcus Rikscentrum för Barnfetma Karolinska Universitetssjukhuset 2005.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Kost 2 Presentera ämnet kort! Det handlar om mat för idrott, hur du som idrottare kan prestera bättre genom att tänka på vad och hur du äter!
Tips och råd för att förhindra fallolyckor
Matcirkeln, tallriksmodellen och näringslära
Kost En bra och balanserad kost innehåller: Kolhydrater Proteiner
Matspjälkningen.
Vitaminer.
Träff 3 Välkommen!.
Temakväll Amning Välkomna
Bra matvanor för den nyblivna mamman
Övervikt och fetma bland 4-åringar i Sverige
Tips och råd för att förhindra fallolyckor
Presentationens avskrift:

Nya råd om amning och tillvänjning Diskussion med Nationella amningskommittén 8 oktober 2010 Lena Björck Livsmedelsverket

Nuvarande råd Exklusiv amning i ca 6 månader Fortsätt amma så länge du och barnet vill Introducera ett livsmedel i taget Börja gärna med potatis

Vetenskapligt underlag för råd Nordiska Näringsrekommendationerna ESPGHAN, commentary on breastfeeding ESPGHAN, commentary on complementary feeding EFSA, Scientific opinion on age for introduction of complementaryfeeding of infants Science base of complementary feeding practice review in Curr Opin Clin Nutr metab Care SACN, Influence of maternal, fetal and child nutrition on development of chronic diseases in later life

Förankring och kvalitetssäkring Referensgrupp, juni 2010 och planeras till januari representanter för BHV-dietister BHV-samordnare/vårdutvecklare Barnhälsovårdsöverläkare Samordningsbarnmorska Socialstyrelsen Folkhälsoinstitutet Dietisternas Riksförbund Forskarseminarium Möte med barnhälsovårdsöverläkare och barnhälsovårdssamordnare (sept 2010) Nationella amningskommittén Expertgruppen för pediatrisk nutrition

Slutsatser från ESPGHAN Övertygande bevis att amning minskar risken för mag-tarminfektioner öroninfektion högt blodtryck i vuxen ålder övervikt fetma typ 2 diabetes Delamning respektive amning under kortare tid är också värdefullt

Slutsatser från EFSA Mat bör inte introduceras innan 17 veckors ålder Ingen risk förknippad med att introducera mat efter 17 veckors ålder Mat bör inte introduceras efter 26 veckors ålder Det går inte att på gruppnivå ange när näringsinnehållet i bröstmjölk inte längre räcker till för exklusiv amning

Hop-plock av slutsatser Mat bör introduceras långsamt Små mängder mat i början Öka portionsstorlekar och konsistens Gluten bör introduceras medan barnet ammas Gäller detta även för andra livsmedel? Ja, nej, kanske Inte vänta med introduktion av potentiellt allergena livsmedel minskar inte risken, vissa hävdar risken ökar Fördel att pröva många livsmedel/många smaker men i små mängder

Vad betyder introduktion medan barnet ammas Ge mat tidigare än 6 månader eller Amma längre än 6 månader

Tänk om….. Allt möjligt går bra? Kanske det rentav går bra med bröstmjölksersättning eller delamning

Törs vi…… Ge mindre detaljerade råd? Uppmuntra till mer individualiserad rådgivning?

Tänk population – handla individuellt Balansgången mellan att inte skuldbelägga och föra barnets talan

Våra slutsatser Amning är bäst Bröstmjölk bör vara den huvudsakliga födan de första ca 6 månader Lite bröstmjölk är bättre än ingen alls Inget annat än bröstmjölk/ersättning de första 4 månaderna

småpröva mellan 4-6 månader Smakprover, munsbitar, små små mängder Många olika livsmedel, Ingen särskild ordningsföljd Ingen särskild tidpunkt, inte ens alla dagar Passa på när barnet vill Göra olika med olika barn Lita på att det är amningen som är maten

Tillvänjning Smakportioner när barnet är ca 6 månader Öka portionsstorleken i långsam takt Låta barnet pröva alla livsmedelsgrupper under det första året Ingen särskild ordningsföljd för livsmedlen Inte vänta några dagar mellan varje livsmedel Inte vänta med fisk, ägg, mjölk och nötter Fortsätt amma medan livsmedel introduceras

Vitamin D Profylax som tidigare 5 D-droppar (10 µg) per dag för alla barn < 2 år Fortsätt till 5 år om barnet inte äter berikade produkter inte ute i solen med bara armar, ben och ansikte har mörk hudfärg

Några frågor Extra fett i maten, behövs det Om man slutar amma vid 4 månader ska man då ge bröstmjölksersättning Bröstmjölksersättning för vegan-barn Byta välling eller brödsort

När ska barn börja med mjölk Samma råd som för alla andra livsmedel, under det första året Inga stora mängder i början bättre att komplettera mjölk med annat än mjölk

Betona hellre fullkorn än fibrer Fullkorn är bra även för barn Dubbelt så mycket folat i grahamsmjöl 5 gånger så mycket järn i grahamsmjöl Om man bara väljer fullkorn kan det bli för mycket fibrer Lös i magen Svårt att täcka energibehovet Byta välling eller byta brödsort?