Genetik II http://esciencecommons.blogspot.com/2011/01/undersea-cables-add-twist-to-dna-study.html

DNA och RNA DNA och RNA är stora molekyler som lagrar information. Gener är de delar av DNA-molekylen (kromosomen) som ”kodar” för proteiner. EN gen => ETT protein. Generna utgör ca 1,5 % av DNA:t. Övrigt DNA kallas nonsens-DNA men kan spela roll för att styra aktiveringen av generna. DNA och RNA liknar varandra men har små skillnader i struktur.

RNA är oftast enkelsträngad. Molekylen är uppbyggd av nukleotider som består av en fosfatgrupp, sockret ribos och en kvävebas. Kvävebasen kan se ut på 4 olika sätt vilket ger 4 olika nukleotider. Adenin (A) Uracil (U) Guanin (G) Cytosin (C)

DNA skiljer sig från RNA genom att den: Oftast är dubbelsträngad Nukleotiderna har deoxiribos istället för ribos Har kvävebasen tymin (T) istället för uracil (U) A alltid bundet till T C alltid bundet till G

Proteiner Proteiner består av långa kedjor av aminosyror. Kedjorna kan bestå av flera hundra aminosyror med det förekommer endast 20 olika sorters aminosyror. Kombinationen av aminosyror ger proteinet rätt form för dess funktion. Proteiner kan ha flera olika funktioner i kroppen Byggstenar som bygger upp kroppen Skynda på kemiska reaktioner (enzymer) Försvara kroppen mot främmande ämnen (antikroppar) Transportera ämnen i blodet (ex hemoglobin)

Replikation Före celldelning sker replikation (kopiering av DNA) Först separeras DNA-kedjorna med hjälp av ett enzym – helikas Sedan binder proteinet DNA-polymeras in till DNA-kedjorna och kopplar på nya nukleotider med den gamla kedjan som mall. De två systerkromatiderna skiljs åt vid celldelningen.

Proteinsyntes Syntes = ”sätta ihop” Proteinsyntesen sker i två steg: Transkription: DNA → mRNA Translation: mRNA → Protein

Transkription Sker i cellkärnan. Proteinet RNA-polymeras binder in till DNA:t och bygger sedan en RNA sträng efterhand som det läser av DNA:t. mRNA transporteras sedan till ribosomerna. Transkription video

Translation Vid ribosomerna används mRNA som mall så att aminosyrorna fogas ihop i rätt ordning till ett fungerande protein. En kombination av 3 kvävebaser på mRNA:t kodar för en aminosyra. Eftersom det finns 4 olika kvävebaser ger detta 43 = 64 olika koder (kodon) Det finns dock endast 20 olika aminosyror så flera olika kodon ger samma aminosyra. Det finns också ett kodon för ”start” och tre olika för ”stop”.

tRNA levererar aminosyror till ribosomerna. Det finns minst ett tRNA för varje aminosyra, På tRNA finns ett bindningsställe med 3 kvävebaser som är det spegelvända mot ett visst kodon på mRNA:t. Därför kallas detta antikodon Translation video

Genreglering Även om alla celler i kroppen (utom könceller) innehåller samma uppsättning DNA så är det inte alla gener som uttrycks i alla celler. Genreglering gör att en del gener blir aktiva och andra inaktiva. Detta gör att ett embryo kan utveckla olika typer av celler (ex nervceller, muskelceller o.s.v.)