Sjukdomar på lövträd - symptom och risker Pia. slu

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Företagsskolan nIbland genomgår vårt företag förändringar. 3 lektioner nHär följer 3 lektioner som hjälper dig att överleva.
Advertisements

Genmodifierad papaya – varför och hur?
Sagan om den hungriga vargen
Användning av växtskyddsmedel i skogsbruket
Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för skoglig resurshushållning Nationell Riktad Skogsskadeövervakning (NRS) Inventering av barkborreangrepp.
~ Den första mobiltelefonen ~
En värld i lågor Andra Världskriget.
Befolkningsgeografi För cirka år sedan fanns de första människorna av arten Homo sapiens, de levde i Östafrika. Idag lever över 6,5 miljarder människor,
Den globala & trygga företagsskolan n Ibland genomgår vårt företag förändringar n Här följer 3 lektioner som hjälper dig att överleva…
Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste.
Levnadsvillkor och resursfördelning
Några bilder som hjälper oss att minnas vad som hänt.
Planet Earth - Jorden - Men 2/3 av ytan är faktiskt vatten! Vattnet är och luften är grunden för livet på jorden.
Växthuseffekt och klimatförändringar
Våren På våren känns solen varmare. Snön smälter bort och dagarna blir längre.
Fotoalbum med bilder från vårt lägenhet i Park Avenue, Peking 2011/2012.
Dinosaurier.
Grundades av Axel Lille 1882.
Ivar Vågsholm Zoonoscenter
Himlen är blå Fåglarna flyger över skyn Sen kommer stjärnor.
Välkomna! Strama Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen
Regional STRAMAdag 13 okt 2004 Eva Melander
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas! Göteborg 8 april 2008 Ett samarrangemang mellan Strama Västra Götaland Smittskyddsinstitutet.
2007. Försommaren 2007 Fritflugeangripna kornplantor. Huvudskottet vissnat. Kornet kan kompensera med att skjuta sidoskott. Särskilt om tillväxtförhållandena.
Repetition Östersjön.
Sverige är fantastiskt Del 1
1 Anmälda arbetsolyckor år 2005 i Informationssystemet om arbetsskador (ISA) orsakade av: Källa: AV/ISA K. Blom Omfattar: Arbetsolyckor som anmälts.
DJUR del 3.
Fira med oss.
Behandlingsriktlinjer vid impetigo
Linnéa. Gode Gud Jag skriver för att säga förlåt för att jag var arg igår när du ignorera mina böner och ingenting blev som jag ville.
Skyddsvärda träd i kulturlandskapet
Södra sätter värde på lövet
Ekorre Clara Wallberg 2012.
Grundläggande programmering
SMITTSKYDDSLAGEN.
Tjejen som blåste mest av alla. STORMEN GUDRUN  Tio år sedan – natten mellan den 8 och 9 jan 2005  Kom från Atlanten  Irland  Storbritannien  Danmark.
Tjejen som blåste mest av alla
Vi ger liv åt historien och en bild av idag!. Syftet är att beskriva den förändring som den halländska landsbygden genomgått under de senaste 60 åren.
Innovationsperiod för Arbesko. Företaget utvecklar mängder av tekniska innovationer som på olika sätt märks i deras skor. Först i Europa med.
Försurning.
Gulfkriget.
Det finns ett spel som heter bonka bäver.
Reningsprocessen av avloppsvatten
Antibiotikaresistens orsaker – konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010.
En värld i lågor Andra Världskriget.
PESTEN.
Skogen Tävlingen.
Bårtransportör. KRAVEN Mitt till kanten Minst 3 sek Stanna inom 5cm från kant Förflytta sig tillbaka baklänges Billig. Mitt till kant.
Mullvad Mullvaden är ett djur som inte tycker om människor. Mullvaden är perfekt anpassad till ett liv under marken i gångar.
Friluftsliv - isvett Var aldrig ensam på isen
Knoppfakta!.
Biologi Livets former.
Vi ger liv åt historien och en bild av idag!. Vi gör en uppdaterad version av ”Gods och Gårdar” – en bokserie som gavs ut i hela landet under 1940-talet.
Presentation om hösten
Av Wilma. Renen kan bli upp till 2 m och 10 cm. Svansen kan bli upp till 20cm. När renen är vuxen är mankhöjden ungefär 1m och 40 cm. Hanen kan väga upp.
Sjukdomar och besvär.
Vad i språket har ändrats med tiden? Landskapslagar tal - vad handlar texten om?
Naturlandskap blir kulturlandskap
EN POWERPOINTFILM OM RABIESVACCINETS UPPTÄCKT AV JEANETTE BYGREN.
Karl XII & Stora Nordiska kriget
Forskarfredag På Vadsbomuseét och Ekudden Åk 5. Bildförevisning av Stellan! Vi kollade på power point Bland annat handlade filmen om ekar, bin, regnskog,
Mid-latitude deciduous forest Foto: Mats & Pontus.
Skogen som ekossystem.
Svampar Svampar är närmare släkt med djur än med växter
Strukturen i pappersindustrin 2012
Vad alla kan få, men ingen vill ha…
Fakta om rådjur Storlek: kilo, cm hög, vårt minsta hjortdjur Funnits: år i Skandinavien Äter: Bärris och ljung under vintern. Även sälg,
Tuula Piri, Naturresursinstitutet
Presentationens avskrift:

Sjukdomar på lövträd - symptom och risker Pia. Barklund@mykopat. slu Sjukdomar på lövträd - symptom och risker Pia.Barklund@mykopat.slu.se www-skogsskada.slu.se Träd i stadsmiljö Varberg 081114 Pia Barklund

ALMSJUKA Dutch Elm Disease Back to Europe 1960´s First noted in Europe 1910´s To US 1930 From east 1970´s Träd i stadsmiljö Varberg 081114 Pia Barklund

Almsjukan orsakas av Ceratocystis ulmi i Sv. sedan 1950-talet, och Ceratocystis novo-ulmi i Sv. sedan 1980 Almbastborrar är vektorer Scolytus triarmatus, Scolytus laevis, Scolytus multistriatus, Scolytus scolytus (ny i Skåne) Flaggning tidigt symptom i juni Träd i stadsmiljö Varberg 081114 Pia Barklund

Almsjuka, vissnande skott brunsvart mycel i yttersta årsringen, juni Träd i stadsmiljö Varberg 081114 Pia Barklund

b) Spridning vidare i trädet från grenen Nydöd alm och död gren a) Lämplig yngelved b) Spridning vidare i trädet från grenen c) Smitta genom rotkontakter c) Träd i stadsmiljö Varberg 081114 Pia Barklund

Almsjuka i stam trädet avverkat under vintern Nydöda almar tas bort före 1 april Träd i stadsmiljö Varberg 081114 Pia Barklund

Biologisk kontroll Dutch Trig VerticilliumWCS850 registrerades 1992 i Nederländerna. Behandling leder till inducerad resistens 1992-2005 hade 32,380 träd inokulerats med. Nyinfektion mindre än 1%, Hindrar inte rotinfektion Måste göras varje år, var 10cm runtom trädet behandlas Används i NL, Ty, Sch och US Träd i stadsmiljö Varberg 081114 Pia Barklund

Andra kontroll strategier mot almsjukan - Minska spridningen av almsplintborrar, genom att destruera all almved från angripna träd , I Hamburg kombination ta bort döende träd + Dutch Trig, lyckas hålla nyinfektion under 1%. - Resistenta almar, 20-25 almkloner korsningar med asiatiska almar - Virusinfektion i O.ulmi minskar tillväxt och sporernas överlevnad, leder till devirulens. Insekter med virusinfekterade svampsporer släpps ut. (forskningsstadium) - Antagonistisk svamp Phomopsis oblonga i almens bark hindrar bastborrarnas utveckling (forskningsstadium). Träd i stadsmiljö Varberg 081114 Pia Barklund

Askskottsjuka, ny sjukdom Träd i stadsmiljö Varberg 081114 Pia Barklund

Askens kronutglesning i ask- och blandbestånd Skåne, Halland, Öland och Gotland (Från Skogskadeinventeringen SLU, Sören Wulff) Träd i stadsmiljö Varberg 081114 Pia Barklund

Askskottsjuka Döda skott på våren liknar frostskador Juni Träd i stadsmiljö Varberg 081114 Pia Barklund

Askskottsjuka utvecklas till stamnekros Juli Träd i stadsmiljö Varberg 081114 Pia Barklund

Nyinfektion på unga askar under sommaren Augusti Träd i stadsmiljö Varberg 081114 Pia Barklund

Askskottsjuka finns i blad och bladskaft Augusti Träd i stadsmiljö Varberg 081114 Pia Barklund

Askskottsjuka nya stamnekroser September Stamangrepp sker via kvistar Träd i stadsmiljö Varberg 081114 Pia Barklund

ATT HOPPAS PÅ! Sjukdomen orsakas av en svamp 2005 en dominerande svamptyp isolerades från blad, bladskaft och stamsår. Den kunde inte identifieras med vare sig molekylära eller morfologiska metoder. 2006 beskrevs Chalara fraxinea i Polen C. fraxinea Sprids direkt med sporer utan någon vektor Patogenicitetstest ATT HOPPAS PÅ! Vissa askar har motståndskraft Askfröplantage med 100 askkloner visar tydliga klonskillnader i känslighet för askskottsjuka Träd i stadsmiljö Varberg 081114 Pia Barklund

Döende askbestånd spridningen kan inte hindras! Träd i stadsmiljö Varberg 081114 Pia Barklund

Alar dödade av Phytophthora alni I Europa, 3 typer P. alni a., P. alni u. och P.alni m. (It Ty Sv) Introduktion till Sverige genom handel ? Kävlingeån i Skåne Träd i stadsmiljö Varberg 081114 Pia Barklund

Al-Phytophthora symptom, men inte specifikt bara för denna sjukdom Phytophthora och Pythium är Oomyceter och sprids lätt med jord I Träd i stadsmiljö Varberg 081114 Pia Barklund

Bladbränna på hästkastanj orsakad av Guignardia aesculi, ej handel Till Europa, Makedonien 1983 Till Sverige 2003, allmänt spridd i Skåne Gynnas troligen av varmare väder Förväxlingsrisk med Kastanjemal Cameraria ohridella Foto. Ingrid Åkesson, SJV Träd i stadsmiljö Varberg 081114 Pia Barklund

Nyintroduktion i Europa från Nordamerka Eutypella parasitica angriper lönnar Till Kroatien och Slovenien 2005 finns nu även i Österrike Träd i stadsmiljö Varberg 081114 Pia Barklund

Plantor och träd för plantering Risker med handeln Plantor och träd för plantering Tallvedsnematoden introducerad i Portugal och hittad i portugisiskt emballagevirke i Sverige Phytophthora ramorum har kommit in i Sverige med Rododendron Träd i stadsmiljö Varberg 081114 Pia Barklund

-Kronutglesning (uppskattat mått) Komplexa skador -Kronutglesning (uppskattat mått) -Ekdöd

Kronutglesning hos bok, Skåne Halland Källa: Skogsstyrelsen Stefan Andersson Halmstad Träd i stadsmiljö Varberg 081114 Pia Barklund

Medelutglesning hos bok påverkad av HALLANDSTUNNELN Träd i stadsmiljö Varberg 081114 Pia Barklund

Ekdöd började 1987 Två typer: Snabb ekdöd 1987-91 Långsam ekdöd 1990-talet Träd i stadsmiljö Varberg 081114 Pia Barklund

Snabb ekdöd 1987- 91 -Kronan välutvecklad -Ekar i sydligaste Sverige drabbades Området hade, mindre än 10 cm snö, risk för rotfrysning Störst risk för ekar med ytligare rotsystem Träd i stadsmiljö Varberg 081114 Pia Barklund

Snabb ekdöd forts… Frostskador i stammen medför långsmala nekroser i innerbarken Bandporigt trädslag har nästan all vattenupptagning i årets nya årsring FRYSSKADOR PÅ RÖTTER OCH INNERBARK ledde till svag årsringsutveckling Sommaren 1987 mycket kall och det blev EKDÖD Träd i stadsmiljö Varberg 081114 Pia Barklund

Långsam ekdöd från 1991 Frysskador, men lindrigare, ej rotfrysning Väderleksstress, t.ex. torka Kalätning och mjöldaggsangrepp Phytophthora kan medverka till rotskada Honungsskivling dödar till slut Skadeutvecklingen kan ta tio år Träd i stadsmiljö Varberg 081114 Pia Barklund

Honungsskivlingsangrepp dödar Överlevare ! Med frostlist Honungsskivlingsangrepp dödar MÅNGA EKAR HÅLLER FORTFARANDE PÅ ATT BYGGA UPP KRONAN ! Träd i stadsmiljö Varberg 081114 Pia Barklund