pvkvalitet.se Sven Engström Gränna Vårdcentral &

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pvkvalitet.se. Vi människor har en stor benägenhet att vara nöjda med våra insatser och vår organisation av arbetet. •Vi tror själva att vi följer riktlinjer.
Advertisements

Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Förbättrat omhändertagande av pneumonipatienter i slutenvård Problematik: Ökande antibiotikaresistens ställer krav på att vi ger rätt antibiotikaterapi.
Gunilla Stridh Ekman, apotekare, Strama Uppsala län
Akut bronkit Sigvard Mölstad.
Diskussion kring tonsilliter
Antibiotikaförbrukningen har ökat i Sverige de senaste två åren
Kvartalsstatistik från Strama kvartal 1, 2009 Antibiotika som förskrivs på recept: • Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och.
Exempel på praktiskt arbete i lokala STRAMA-grupper
modell för bättre kommunikation mellan vårdpersonal
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Sven Engström Distr.läk. Med.dr. Primärvårdens FoU enhet Jönköping
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Nationella kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi
Antibiotikaval Norrman / Pikwer ©
Okomplicerad cystit i slutenvård
Hos kvinnor med nedre, okomplicerad UVI i behov av antibiotikabehandling är nitrofurantoin och pivmecillinam likvärdiga förstahandspreparat enligt Stramas.
PV-kvalitet erfarenheter från Jokkmokk. Statistik antal diagnoser enligt önskemål från förra läkarmötet (underlag i diskussion om val av diagnos för.
PNA-dagar i Boden mars 2013 Nya Strep-A Jenny Gillberg ANL Produkter ANL produkter
Luftvägsinfektion Skilj på övre och nedre luftvägsinfektion-förekommer ofta samtidigt. Diagnosen beror på besöksorsak och vilka besvär som dominerar Övre.
Monurol - fosfomycin ATC-kod: J01XX01 Godkänd:
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Karolinska Institutet, Strama och Apoteket AB Eva Pettersson.
Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien
Nedre UVI inom slutenvården
Diagnostika- hjälp eller stjälp Avrundning- praktiska råd
Antibiotikabehandling av infektioner under diafragma
Okomplicerad cystit i slutenvård
Diskussion kring tonsilliter
STRAMA-Slutenvård Mats Erntell STRAMA-S.
Punktprevalensmätning av trycksår 2011, v.40 Resultat från landstingen
Dialogseminarium Dokumentation & uppföljning – fokus på KOL Välkommen!
Prevention och behandling av undernäring i hemsjukvården Kvalitets och utvecklingsarbete i Stockholms läns landsting Sonja Modin, allmänläkare Centrum.
Kvartalsstatistik från Strama kvartal 4, 2008 Antibiotika som förskrivs på recept: Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och.
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2008 Antibiotika som förskrivs på recept: Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2008 Öppenvård: Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, inkl. glidande medelvärde.
Uppföljning av vårdcentralerna i Jönköpings län 2006
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Har handläggningen av infektioner i primärvården förändrats mellan år 2000 och 2005? Jämförelser mellan Stramas tre diagnos/förskrivningsstudier Cecilia.
Antibiotikaförskrivning i öppen vård En jämförelse mellan STRAMAs diagnos- förskrivningsstudie 2000 och 2002 Cecilia Stålsby Lundborg STRAMA.
Läkemedelsverkets workshop om sinuit – år 2004
STRAMA Slutenvård Läkemedelskongressen okt 2006 Gunilla Skoog.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete?
Användningen av luftvägsantibiotika minskade under början av 2000-talet. Sedan 2004 har förbrukningen dock ökat.
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Ett samarbetsprojekt STRAMA, Apoteket AB och Karolinska Institutet.
Förskrivarstatistik behandlingsriktlinjer - var hittar Du det?
Handläggning av faryngotonsilliter
Antibiotikaanvändning i öppenvården ur STRAMA-perspektiv
Praktisk epidemiologi för allmänläkare
Tre förskrivningsstudier i primärvård Diagnos-förskrivningsstudierna 2000, 2002 och 2005.
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
Terapiriktlinjer.
Sökning gjord
På landstingsnivå utförs Stramas arbete av mer än 30 lokala grupper som ofta har nära anknytning till läkemedelskommittéerna. Arbetet består bland annat.
Sveda och trängningar. ”Det svider och tränger” En kvinna som plötsligt får besvär med sveda och trängningar har nästan alltid en urinvägsinfektion En.
Evidens, praktik och den bedrägliga erfarenheten Om luftvägsinfektioner i primärvården Malin André allmänläkare, docent, Uppsala Katarina Hedin allmänläkare,
Okomplicerad cystit i slutenvård Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg.
Faryngotonsillit – handläggning på vårdcentral
Akut exacerbation av KOL – handläggning på vårdcentral
Afebril UVI – handläggning på vårdcentral
Afebril UVI – handläggning på vårdcentral
Strama Jönköping Kvartal
STRAMAMÖTE 1 DEC 2015.
Faryngotonsillit – handläggning på vårdcentral
Kliniska processer Ont i halsen Akut cystit
Akut cystit Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning.
Halsont - faryngotonsillit
Strama Jönköping Kvartalsrapport 2, 2019
Presentationens avskrift:

pvkvalitet.se Sven Engström Gränna Vårdcentral & Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Ordf. SFAMs kvalitetsråd

Vi tror att vi gör rätt! Vi läkare tror själva att vi följer riktlinjer i mycket högre grad än vi egentligen gör! För att vi skall förstå att det är dags att förändra vår egen handläggning krävs att vi tar reda på hur vi själva egentligen gör ..

Hur intressera stressade läkare för att kolla hur de gör? Enkelt Snabb återkoppling Lätt att jämföra egna resultat med rekommendationer med andra vårdcentraler med liknande upptagningsområden och avstånd till sjukhus Kunna följa sin egen utveckling över tid

Lösningen pvkvalitet.se ! Bygger på att varje läkare/personal för viss diagnos går igenom 10-20 slumpvalda journaler Noterar på formulär Mata in aggregerade resultat i pvkvalitet Resultaten visas inom 10 sek.

pvkvalitet.se Regionalt projekt med representanter från Jönköpings landsting Kalmar landsting Östergötlands landsting Stöds av FORSS – Forskningsrådet i Sydöstra Sverige STRAMA Primärvårdens FoU-enhet i Jönköping SFAM

Här kan du ansluta din enhet till pvkvalitet

Här anmäler du din vårdcentral och lämnar kontaktuppgifter.

Så här ser brevet ut som du får med dina inloggningsuppgifter och litet information

På denna sidan skall från vårdcentralen registreras uppgifter om befolkning mm Används bl.a. för att beräkna prevalens av hjärtsvikt, astma, KOL m.m.

Kan klickas fram se nästa bild För varje tillstånd finns kriterier, indikatorer och mätmetod beskrivet Kan klickas fram Se nästnästa bild

Bakgrundsdokumentation Snabbtest för streptokocker skall tas på rätt indikation d.v.s. på de patienter som kan förväntas ha nytta av antibiotika. Om man tar det för ofta så riskerar man att hitta och behandla bärare av streptokocker som råkar ha en förkylning med halsont. För att snabbtesten skall ha ett bra prediktivt värde bör prevalensen i den testade gruppen vara tillräckligt hög. Det rekommenderas [1] att man använder de s.k. Centorkriterierna (feber>38,4, beläggningar på tonsillerna, ömmande körtlar i käkvinklarna och frånvaro av hosta) för att välja ut vilka man skall ta prov på och bara testa patienter som uppfyller minst 3 kriterier. Studier har visat att patienter som uppfyller 1 kriterium bara i 6% har streptokocker vid halsodling, vid 2 kriterier i 15%, vid 3 kriterier i 32% och vid 4 kriterier i 56% [2]. Om 4 av 4 Centorkriterier är uppfyllda och dessutom ett tillläggskriterium är uppfyllt kan antibiotika ges utan föregående diagnostik. Tilläggskriterier 1. Streptococcus pyogenes i närmiljö 2. Paronychi 3. Impetigo 4. Smultrontunga 5. Scarlatiniformt utslag Ett flertal studier har visat att allmänläkare efter halsundersökning har ungefär 50% träffsäkerhet i bedömningen om streptokocker föreligger eller ej. Diagnosen bör därför i de flesta fall bekräftas med ett snabbtest för streptokocker. PencillinV är rekommenderad behandling, erfarenheten är lång och god Resistens ses fortfarande inte. Vid överkänslighet och vid recidiv finns skäl för annat val. [1,3,4] Referenser 1. Handläggning av Faryngotonsilliter - Rekommendationer. Workshop. Läkemedelsverket, 2001. 2. Centor RM, Witherspoon JM, Dalton HP, Brody CE, Link K. The diagnosis of strep throat in adults in the emergency room. Med Decis Making 1981;1(3):239-46. 3. Mölstad S, André M. Faryngotonsillit: nya riktlinjer kräver nya rutiner. Läkartidningen 2003;10(9):704-6. 4.Cooper RJ, Hoffman JR, Barlett JG, Besser RE et al. Principles of appropriate antibiotic use for acute pharyngitis in adults: background. Ann Intern Med 2001;134(6):509-17.  

Registreringsformulär för journalgenomläsningen Summera och skriv sedan in i inmatningsformuläret i pvkvalitet.se

Inmatningsformulär här fyller du i resultatet av summeringen på registreringsformuläret

Andel Strep-A positiva av alla StrepA   Andel Strep-A positiva av alla StrepA Kan klickas fram se nästa bild   Mål 30- 40% Bakgrund: Den egna vårdcentralen visas med röd stapel de övriga med blå staplar

Bakgrund - Andel Strep-A positiva av alla StrepA: Ett antal placebokontrollerade studier har visat att antibiotikabehandling kan förkorta symtomdurationen vid faryngotonsillit orsakad av Streptococcus pyogenes med 1-2,5 dygn om patienterna vid inklusionen hade uttalade symtom (minst tre av fyra diagnostiska kriterier: feber >38,5, ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna, beläggningar på tonsiller och frånvaro av hosta) (evidensgrad 1a). Symtomen förkortades med mindre än ett dygn av antibiotikabehandling när enbart halssmärta användes som inklusionskriterium (evidensgrad 1a). Studier har visat att de patienter som uppfyller minst 3 av ovannämnda fyra diagnostiska kriterier har positivt snabbtest i 40% (odling positiv i 50%) varför målet är att andelen positiva bör vara 40%. Referens Handläggning av faryngotonsilliter. Läkemedelsverkets Information dec 2001.

Andel StrepA pos av alla antibiotikabehandlade tonsilliter      Kan klickas fram se nästa bild Mål 80% Bakgrund Den egna vårdcentralen visas med röd stapel de övriga med blå staplar

Andel StrepA pos av alla antibiotikabehandlade tonsilliter        Mål 80% Bakgrund Jönköpings landsting - Dock betydligt färre vårdcentraler som rapporterat in för 2007 än 2006

1. Streptococcus pyogenes i närmiljö 2. Paronychi 3. Impetigo Bakgrund Bakgrund: Ett flertal studier har visat att allmänläkare efter halsundersökning har ungefär 50% träffsäkerhet i bedömningen om streptokocker föreligger eller ej. Därför är bakteriologisk diagnostik nödvändig i de flesta fall. Om 4 av 4 diagnostiska kriterier är uppfyllda och dessutom minst ett tillläggskriterium är uppfyllt kan antibiotika ges utan föregående diagnostik. Tilläggskriterier 1. Streptococcus pyogenes i närmiljö 2. Paronychi 3. Impetigo 4. Smultrontunga 5. Scarlatiniformt utslag Referens Handläggning av faryngotonsilliter. Läkemedelsverkets Information dec 2001. http://www.lakemedelsverket.se/Tpl/RecommendationsPage____2656.aspx

Andel StrepA negativa av alla antibiotikabehandlade     Kan klickas fram se nästa bild Mål < 5 % Bakgrund Dessa vårdcentraler hade ingen patient med neg strep A

Andel StrepA negativa av alla antibiotikabehandlade       Kan klickas fram se nästa bild Mål < 5 % Bakgrund Jönköpings landsting - Dock betydligt färre vårdcentraler som rapporterat in för 2007 än 2006

Bakgrund Symtomen vid faryngotonsillit med negativ svalgodling avseende Streptococcus pyogenes påverkas inte av antibiotikabehandling (evidensgrad1b). Streptokocker grupp C och G förekommer i < 5%, varför det endast i något enstaka fall kan bli aktuellt med antibiotikabehandling efter ett negativt snabbtest.

Fördelning mellan olika antibiotika     Den egna vårdcentralen presenteras snett rutad. Bakgrund: Pivmecillinam och nitrofurantoin är likvärdiga förstahandspreparat för behandling av cystit. Trimetoprim bör på grund av ökad resistens hos E.coli (cirka 15%) i första hand användas om pivmecillinam eller nitrofurantoin är olämpliga eller efter resistensbestämning. Pivmecillinam eller cefalosporin kan väljas till gravida (alltid odling). Därför är den optimala förskrivningsprofilen pivmecillinam (40%), nitrofurantoin (40%) och trimetoprim (15-20%). Kinoloner / cefalosporiner skall vara enstaka undantag.    

Avvikelse från rekommenderad fördelning av antibiotika

Andel med rätt behandlingstid Rek: nitrofurantoin 5, mecillinam 5, trimetoprim 3 dagar Dessa vårdcentraler hade ingen patient med rätt beh.tid

Andel kinoloner Mål < 3% Bakgrund: Mål < 3% Bakgrund: Bakgrund: Pivmecillinam och nitrofurantoin är likvärdiga förstahandspreparat och båda kännetecknas av låg resistens hos E. coli. För att undvika resistensutveckling mot den viktiga antibiotikagruppen cefalosporiner rekommenderas dessa inte som förstahandsval. Av samma skäl samt p.g.a. mycket långsam nedbrytning i miljön rekommenderas inte fluorokinoloner för behandling av okomplicerad cystit. Referens Behandlingsrekommendation - Nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelsverket 2007;18(2). Tryckt version alt. http://www.lakemedelsverket.se/Tpl/RecommendationsPage____5891.aspx

Andel cefalosporiner Mål < 3% Bakgrund: Mål < 3% Bakgrund: Dessa vårdcentraler hade ingen patient med cefalosporin

www.pkvalitet.se 080512: 126 anslutna vårdcentraler 265 inrapporterade kvalitetsmätningar:

Dessa sjukdomar finns nu Tonsillit Cystit hos kvinnor > 18 år Astma KOL Hjärtsvikt Bensår

Dessa kommer under 2008 Förmaksflimmer Nedre Luftvägsinfektion Depression Vidare planeras anpassning för att kunna inkludera data från rapportgeneratorer i journalsystem

Nedre luftvägsinfektioner-kvalitetsindikatorer????? Akut bronkit Andel antibiotika <20% Andel CRP tagna <20% Pneumoni Andel med dokumenterad andningsfrekvens >50% Andel PcV >70% Andel antibiotika vid CRP<20 <10% Akut exacerbation av KOL Andel med purulenta sputa >70% Andel med antibiotika <50%

för att kolla hur man gör…... pvkvalitet.se för att kolla hur man gör…... Finns nu tack vare anslag från FORSS – Forskningsrådet i Sydöstra Sverige STRAMA Primärvårdens FoU-enhet i Jönköping

Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade på en lång praktisk erfarenhet. Tumregler gör att vi snabbt kan handlägga ett stort antal problem ……men innebär också…. att vi inte utnyttjar hela vår egen kunskapsbas. Ny kunskap och nya riktlinjer riskerar att inte finnas med i de snabba besluten Malin Andre Avhandling 2004