Information Regeländringar i sjukförsäkringen – hur påverkar det dig som vårdgivare Läkarutlåtande om hälsotillstånd – FK 3200 Dagens möte Hållpunkter och tider Presentation av deltagare Syfte med möte Frågor och diskussion

Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Träder i kraft den 1 juli 2008 respektive den 1 jan 2009 Jan Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Egentligen så är det den största ändringen på sexton år. 1992 infördes sjuklön från arbetsgivare och en ny lagstiftning på rehabiliteringsområdet, reglerat i 22 kapitlet AFL (rehabiliteringsersättning, rehabutredning från arbetsgivare, FK samordnar och upprättar rehabiliteringsplan)   De stora förändringarna som kommer att påverka vårdgivare infaller den 1 juli 2008.

Regeringen vill… ”…effektivisera sjuk-skrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete.” Proposition 2007/08:136 En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete Följande säger regeringen om sin proposition: Sjukförsäkringen måste bli mer förutsägbar och ge bättre drivkrafter för återgång i arbete. Ju längre en sjukskrivning pågår, desto mindre är sannolikheten att den sjukskrivne kan komma tillbaka till arbete. Det är därför särskilt viktigt med tidiga insatser.

Regeländringar i sjukförsäkringen Träder i kraft 1 juli 2008 och 1 januari 2009 Införande av rehabiliteringskedja Tidsbegränsning av sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning Tidsbegränsad sjukersättning upphör Nya kriterier för rätten till sjukersättning Jan Regeländringar i sjukförsäkringen Bilden visar en sammanfattning av de viktigaste förändringarna, förklaringar finns i materialet längre fram.

Rehabiliteringskedjan Arbetsuppgifter sökes även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Vid nedsatt arbetsförmåga efter 12 månaders sjukskrivning kan förlängd sjukpenning beviljas efter ansökan. Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.* Rehabiliteringskedjan För att råda bot på passiviteten i sjukskrivningsprocessen föreslår regeringen att en rehabiliteringskedja med fasta hållpunkter införs. För fullständigt talarmanus till Rehabiliteringskedjan se Bilaga till talarmanus. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 månader *** * Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att söka och pröva annat arbete (Prop 2007/08:151) ** Vid särskilda skäl kan detta gälla längre än 6 månader. *** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 12 månader.

Anställda börjar i första länken Arbetsuppgifter sökes även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Vid nedsatt arbetsförmåga efter 12 månaders sjukskrivning kan förlängd sjukpenning beviljas efter ansökan. Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.* Anställda börjar första länken För information, se talarmanus tidigare bild. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 månader *** * Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att söka och pröva annat arbete (Prop 2007/08:151) ** Vid särskilda skäl kan detta gälla längre än 6 månader. *** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 12 månader.

Arbetslösa prövas direkt mot reguljära arbetsmarknaden Arbetsuppgifter sökes även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Vid nedsatt arbetsförmåga efter 12 månaders sjukskrivning kan förlängd sjukpenning beviljas efter ansökan. Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.* Arbetslösa prövas direkt mot reguljära arbetsmarknaden Arbetslösa som är sjuka måste pröva sin arbetsförmåga mot den reguljära arbetsmarknaden omedelbart. Ingen ändring, det är lika strikt bedömning idag. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 månader *** * Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att söka och pröva annat arbete (Prop 2007/08:151) ** Vid särskilda skäl kan detta gälla längre än 6 månader. *** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 12 månader.

Sjukskrivningsperioder läggs samman Beslut om var i rehabiliteringskedjan bedömningen ska göras Krav på underlag – ”arbetsgivarutlåtande” – från och med 1 januari 2009 Sjukskrivningsperioder läggs samman Ett kortare uppehåll mellan två sjukperioder ska inte medföra att prövning i rehabiliteringskedjan börjar om från början. När det beräknas hur lång tid den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga ska dagar i sjukperioder läggas samman, dels om den försäkrade har förvärvsarbetat under en period om mindre än 90 dagar mellan sjukperioderna, dels om den försäkrade inte har förvärvsarbetat alls mellan sjukperioderna. Vid sammanläggning av dagar i en sjukperiod, för beräkning hur länge den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga, ska endast dagar fr.o.m. ikraftträdandet den 1 juli 2008 beaktas. Vägledning Sjukpenning och samordnad rehabilitering kapitel 22 Utlåtande från arbetsgivare En försäkrad ska lämna in ett utlåtande av sin arbetsgivare till Försäkringskassan om Försäkringskassan begär det. I utlåtandet ska det anges vilka möjligheter som finns att ta till vara den försäkrades arbetsförmåga inom arbetsgivarens verksamhet efter omplacering eller en rehabiliteringsåtgärd som avses i 22 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. Ersättning får dras in eller sättas ned, om den som är berättigad till ersättningen vägrar ge in ett utlåtande av arbetsgivaren. (OBS Träder i kraft 1 januari 2009). För fördjupning se bilaga.

Ettårsgräns för sjukpenning Sjukpenning i högst 364 dagar under en ”ramtid” på 450 dagar Fortsatt sjukpenning kan beviljas efter ansökan (synnerliga skäl) Ersättningsnivå 80 % Ettårsgräns för sjukpenning Sjukpenning motsvarande 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten utges under maximalt 364 dagar under en ramtid av 450 dagar. Ramtiden utgör de senaste 450 dagarna. Vid beräkning av antalet dagar som den försäkrade uppburit sjukpenning (förebyggande sjukpenning, sjuklön (13 dagar i de fall det övergår till en sjukperiod), dagar med arbetsresor och rehabiliteringspenning ska också inräknas) beräknas varje dag oavsett om sjukpenning utgivits som hel eller partiell ersättning som en dag. Någon hänsyn tas inte heller till om det rör sig om samma diagnos som vid tidigare sjukfall. Innebörden av förslaget är att en försäkrad som uppburit sjukpenning i 364 dagar därefter måste ha ett uppehåll utan ersättning under 87 dagar i följd för att åter kunna få sjukpenning Fortsatt sjukpenning med 80 % Om det finns synnerliga skäl (mycket allvarliga sjukdomar) får sjukpenning med 80 procent av SGI:n beviljas efter ansökan av den försäkrade, trots att sådan sjukpenning redan har lämnats efter 364 dagar under ramtiden.

Förlängd sjukpenning Förlängd sjukpenning kan beviljas i högst 550 dagar efter ansökan Ersättningsnivå 75 % Förlängd sjukpenning En försäkrad som uppburit sjukpenning motsvarande 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten under maximalt antal dagar kan efter skriftlig ansökan beviljas förmånen förlängd sjukpenning. Detta gäller även för dagar i en ny sjukperiod. Förlängd sjukpenning kan utges i 550 dagar. Någon begränsning av antalet dagar gäller inte om arbetsförmågan är nedsatt till följd av en arbetsskada, Förlängd sjukpenning ska utges med 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (faktorn 0,97 gäller också). Förlängd sjukpenning kan även betalas ut som förebyggande sjukpenning, rehabiliteringspenning och dagar med arbetsresor räknas in i de 550 dagarna. Perioder med sjuklön som övergår till en sjukperiod enligt AFL påverkar inte antalet dagar i jämförelse med dagar med 80 %, Se föregående bild. Tänk på att det finns endast 914 dagar totalt i de flesta fall då en försäkrad är sjuk i ett sträck

Övergångsbestämmelser för sjukpenning För sjukperioder som varat i mer än 364 dagar vid ikraftträdandet kan förlängd sjukpenning beviljas med automatik Från och med 1 oktober krävs ansökan för sjukperioder som pågår mer än 364 dagar Äldre bestämmelser vid bedömning av arbetsförmåga gäller längst till och med 31 december 2008 Övergångsregler för sjukpenning För en försäkrad som vid ikraftträdandet inte har eller skulle ha rätt till sjukpenning till följd av bestämmelsen om maximalt antal ersättningsdagar inom ramtiden gäller dock att förlängd sjukpenning kan utges i högst 550 dagar. Förlängd sjukpenning får utges utan ansökan av den försäkrade, i pågående ersättningsfall, till och med den 30 september 2008. Äldre bestämmelser när det gäller bedömningen (stegmodellen/ rehabiliteringskedjan) enligt 7 och 8 §§ gäller dock längst till och med 31 december 2008 för sjukperioder som har påbörjats före ikraftträdandet. Vid sammanläggning av dagar i sjukperioder, vid beräkning av hur länge den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga, ska endast dagar efter ikraftträdandet den 1 juli 2008 beaktas. Se eget avsnitt i VGL Sjukpenning och samordnad rehabilitering

Kraven skärps för att få sjukersättning Stadigvarande nedsatt arbetsförmåga Alla rehabiliteringsmöjligheter uttömda Särskilda skäl ska inte beaktas Kraven skärps för att få sjukersättning Sjukersättning bör endast komma i fråga om den försäkrades arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt och alla rehabiliteringsmöjligheter bedöms vara uttömda. I förslaget står det att det rör sig om kroniska sjukdomar och irreversibla skador där ytterligare medicinsk eller arbetslivsinriktad rehabilitering inte bedöms kunna leda till att den försäkrade återfår någon arbetsförmåga. Regeringen räknar med att antalet individer som beviljas sjukersättning kommer att minska kraftigt framöver om förslagen genomförs. Kraven för rätten till aktivitetsersättning skärps också då arbetsförmågan även där bedöms i förhållande till hela arbetsmarknaden. Särskilda skäl ska inte beaktas Regeringen föreslår att möjligheten att beakta särskilda skäl tas bort inom sjukersättning. Det innebär att vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning ska inte längre beaktas särskilda skäl som till exempel ålder, bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet. Sjukersättning beviljas inte i avvaktan på lämpligt arbete För närvarande kan Försäkringskassan bevilja sjukersättning till dess att en lönebidragsanställning eller en liknande anställning blir tillgänglig för den försäkrade förutsatt att väntetiden är mer än ett år. Regeringen föreslår att den möjligheten tas bort.

Tidsbegränsad sjukersättning upphör Tidsbegränsad sjukersättning som upphör efter 1 juli kan beviljas för ytterligare perioder Sammanlagt kan högst 18 månader beviljas, längst till och med december 2012 Tidsbegränsad sjukersättning upphör Möjligheten att nybevilja tidsbegränsad sjukersättning upphör för beslut från och med juli 2008. Inriktningen i de nya förslagen är att den försäkrade ska återfå sin arbetsförmåga under tiden med sjukpenning, medan sjukersättning förbehålls försäkrade med stadigvarande nedsatt arbetsförmåga. En ansökan, som kommer in till Försäkringskassan efter den 1 juli 2008, men där prövningen avser tid före juli 2008, ska prövas enligt tidigare bestämmelser. Det innebär att Försäkringskassan under en övergångstid kommer att pröva både enligt äldre och ny lagstiftning. Övergångsbestämmelser för tidsbegränsad sjukersättning Förslaget är att en försäkrad vars tidsbegränsade sjukersättning upphör efter den 1 juli 2008 ska kunna beviljas tidsbegränsad sjukersättning enligt äldre bestämmelser för ytterligare perioder om sammanlagt högst 18 månader, dock längst till och med december månad 2012. Regeringen anser att det behövs en lång övergångsperiod för att försäkrade, som under en lång tid har varit borta från arbetsmarknaden, ska få en rimlig chans att komma tillbaka. Det är också viktigt att inte alltför många ärenden avslutas samtidigt. Regeringen uppskattar att under en övergångsperiod kommer 2 000 – 2 500 ärenden per månad att avslutas hos Försäkringskassan. Regeringen anser att det är viktigt att försäkrade som har tidsbegränsad sjukersättning får hjälp och stöd för återgång i arbete i god tid innan ersättningen löper ut. Regeringen skriver att rehabiliteringsbehovet bör kartläggas och nödvändiga åtgärder vidtas utan fördröjning.

Övergångsbestämmelser för aktivitetsersättning Försäkrade med aktivitetsersättning som fyller 30 år kan beviljas ytterligare perioder med tidsbegränsad sjukersättning Sammanlagt kan högst 18 månader beviljas, längst till och med december 2012 Övergångsbestämmelser för aktivitetsersättning Även en försäkrad, vars rätt till aktivitetsersättning upphör på grund av att han eller hon fyller 30 år ska kunna beviljas ytterligare perioder med tidsbegränsad sjukersättning för sammanlagt högst 18 månader, dock längst till och med december månad 2012 enligt reglerna för sjukersättning som gäller i juni 2008.

Vad innebär regeländringarna för arbetsgivare? Arbetsrättsligt ingen förändring Arbetsgivarnas ansvar för anpassning och rehabilitering kvarstår Sammanläggning av sjukperioder kan innebära krav på omplacering tidigt i en ny sjukperiod Arbetsgivarutlåtande begärs via den anställda Vad innebär regeländringarna för arbetsgivare? Anställningsskyddet vid sjukdom påverkas inte av förslagen i propositionen. Såsom har konstaterats i promemorian och i andra delar av denna proposition syftar de föreslagna ändringarna i sjukförsäkringssystemet inte till att påverka tillämpningen av arbetsrätten när det gäller arbetsgivares rehabiliteringsansvar. Regeringen vill därför tydliggöra att kravet på saklig grund för uppsägning av en arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom i enlighet med bl.a. den praxis som utvecklats genom Arbetsdomstolens avgöranden på området även fortsättningsvis kommer att gälla. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt arbetsrätten har kortfattat beskrivits i avsnitt 6.2.2.Se prop. En inte osannolik konsekvens av de föreslagna förändringarna i sjukförsäkringssystemet är att beteenden både hos arbetsgivare och arbetstagare kommer att påverkas. Bedömningar och ställningstaganden i fråga om det finns någon möjlighet för en sjukskriven arbetstagare att i framtiden återgå i arbete hos arbetsgivaren kan exempelvis komma att ske i ett tidigare skede än vad fallet är i dag. Detta är enligt regeringens uppfattning dock inte liktydigt med att uppsägning kan ske på mindre starka eller klarlagda grunder. Förslagen innebär inte någon förändring i den grundläggande skyldighet en arbetsgivare har, enligt arbetsmiljölagen, lagen om allmän försäkring och indirekt genom arbetsrätten, att vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att arbetstagaren ska kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren. Innan denna skyldighet har fullgjorts föreligger inte saklig grund för uppsägning. För fördjupning se bilaga

Viktigt att känna till Försäkringskassan kan kontakta vården för underlag till bedömning av särskilda skäl samt synnerliga skäl Försäkringsmedicinskt beslutsstöd – en vägledning för sjukskrivning. Består av två delar: Övergripande principer och de specifika rekommendationerna.  Vägledning i detta sammanhang ska uppfattas som råd Beslutsstödet lanserades av Socialstyrelsen den 1 oktober 2007. De psykiska diagnoserna lanserades 15 maj 2008. Syftet med beslutsstödet är att skapa en bättre och mer kvalitetssäkrad praxis, ökad förutsägbarhet för patienter och vårdpersonal och färre skadliga sjukskrivningar. Beslutsstödet anger de grundläggande förhållningssätt och arbetssätt som ska prägla alla sjukskrivningar. De specifika rekommendationerna ska användas som ett stöd vid sjukskrivningsbedömningar, det vill säga vara utgångspunkt och referens vid bedömningar av arbetsförmåga. Särskilda och synnerliga skäl Försäkringskassan kommer att behöva kontakta vårdgivarna för att få underlag för att kunna bedöma särskilda skäl samt synnerliga skäl.

Sammanfattning av regeländringarna Olika bedömningar om placering i rehabiliteringskedjan för anställda och arbetslösa Synnerliga skäl Nya särskilda skäl Sjukpenning - Bedömning mot reguljära arbetsmarknaden Sjukersättning och aktivitetsersättning – Bedömning mot hela arbetsmarknaden Se tidigare information för de första tre punkterna på bilden Sjukpenning I begreppet den reguljära arbetsmarknaden ingår även vissa subventionerade anställningar såsom nystartsjobb. Däremot inbegrips inte sådana subventionerade anställningar som endast är tillgängliga för människor med funktionshinder såsom anställning med lönebidrag eller inom Samhall. Liksom i dag ska gälla att en försäkrad som – av medicinska skäl – endast kan försörja sig om en sådan anställning kan ordnas ska anses ha nedsatt arbetsförmåga till dess ett lämpligt arbete blir tillgängligt för den försäkrade. Sjukersättning och aktivitetsersättning Alla möjligheter att återgå i arbete ska dessutom ha prövats, i alla arbeten på hela arbetsmarknaden. Det inkluderar även lönebidragsanställningar och andra liknande arbeten. Det betyder att till skillnad från tidigare ska arbetsförmågan bedömas mot en vidare arbetsmarknad. FK 3200 Ny version av FK 3200 har tagits fram för att kunna göra den striktare bedömningen av individens arbetsförmåga för rätten till sjukersättning utifrån de nya bestämmelserna som gäller från den 1 juli 2008. Nedsättningen av arbetsförmågan ska vara stadigvarande. Med detta begrepp avses att nedsättningen bedöms bestå för all överskådlig framtid.