Välkommen!!!

A-HLR BARN MED PREHOSPITAL INRIKTNING Region Skåne, KAMBER, JTN. SCHEMA: 08:00 Bakgrund till hjärtstopp hos barn 08:45 Livräddande första hjälpen/Barn HLR (barn 0-1 år) Livräddande första hjälpen/Barn HLR (1 år- pubertet) 10:45 Preliminär bedömning av barn Det akut sjuka barnet Akuta tillstånd - Drunkning - Trauma - Hjärtsjukdomar hos barn - Infektion - Förgiftning ≈12:30 Lunch 13:00 A-HLR till Barn Patientfall 16:00 Avslutning Cirkatider över schemat. ”Kaffetider & 30 minuters lunch lägger man in när det bäst passar”

Prehospitalt? Vilken utbildning för ambulanspersonalen? Ej så många hjärtstopp! Kombinera utbildningen med det akut sjuka barnet. A-E koncept. Träna öva den utrustning som man har i sin ambulans, samt de läkemedel och de doser som rör barn. Anledningen till Barn A-HLR med prehospital ”touch”. Utbildningen i HLR för barn har varit eftersatt prehospitalt i hela regionen. Det är ovanligt med hjärtstopp hos barn därför har vi också tagit med det akut sjuka barnet. Hur hittar vi det akut sjuka barnet. Även tagit med akuta tillstånd. Avslutningsvis avslutas dagen med avancerad barn HLR då vi i ambulansen har och använder läkemedel, defibrillator etc. Hur vi använder avancerade hjälpmedel i enlighet med handlingsplanen avslutar dagen med patientfall. LYCKA TILL Hälsningar Jonas Trobäck Nilsson

KAMBER, Region Skåne, JTN. BARN HLR BAKGRUND NYA RIKTLINJER LIVRÄDDANDE FÖRSTA HJÄLP TILL BARN AKUT SJUKA BARN AVANCERAD HLR TILL BARN PREHOSPITALT KAMBER, Region Skåne, JTN.

BAKGRUND Sällsynt med hjärtstopp hos barn: ≈ 6-7 / 100 000 barn per år >50% är under 1 år >50% är pojkar Endast 28 % av bevittnade kollapser fick HLR! Pojkar har under uppväxtåren nära 50 procents överrisk att dö jämfört med flickor. Under spädbarnsåret beror detta på ökad dödsrisk till följd av för tidig födsel, förlossningskomplikationer och missbildningar. Under övriga förskoleår är dödligheten mellan könen ganska lika, men från 5 års ålder ökar pijkarna överdödlighet successivt, och nu beror detta huvudsakligen på olycksfall. I ungdomsåren tillkommer även en betydande överdödlighet hos pojkar i fullbordade självmord.

BAKGRUND Vuxna (cardiellt betingad, ≈70%) Ex: hjärtstopp orsakat av kranskärlssjukdom Rytm: VF ≈ 60% Bystander HLR ≈ 52% Nationellt register för hjärtstopp utanför sjukhus, Årsrapport 2007.

BAKGRUND andningen/luftvägen) Syrebrist beroende på andningsproblem Barn (vanligaste orsaken relaterat till andningen/luftvägen) Syrebrist beroende på andningsproblem Ex: luftvägsinfektioner, drunkning, kvävning, främmande kropp …… (Rytm: Asystoli 67%, PEA 24%, VF/VT 9%)

ORSAKER TILL HJÄRTSTOPP HOS BARN

ANDNINGSUNDERSTÖD MED EXTRA SYRGAS SKALL ALLTID PRIORITERAS! Försämrad Hjärtfunktion, Lungpåverkan, Infektion, Trauma, Främmande kropp, …. AKUT ANDNINGS- ELLER CIRKULATIONSSVIKT FRIA LUFTVÄGAR ANDNINGSUNDERSTÖD MED EXTRA SYRGAS SKALL ALLTID PRIORITERAS! EFTER ATT ADEKVAT VENTILATION ÄR ETABLERAD ÄR DEN VIKTIGASTE ÅTGÄRDEN ATT UPPRÄTTHÅLLA ADEKVAT CIRKULATION! Start av ventilation medför att barns hjärtfrekvens ökar  ökad hjärtminutvolym!

Viktigt att tänka A,B,C,D,E Det vill säga: BEDÖM LUFTVÄG FÖRE ANDNING, FÖRE CIRKULATION, FÖRE MEDVETANDE………….

HJÄRT LUNGSTOPP HOS BARN (Kelly et al 2004)

Sudden infant death syndrome, SIDS. Plötslig spädbarnsdöd Ett spädbarn som dör plötsligt, utan att dödsorsaken med säkerhet kan fastställas på grundval av anamnes, inspektion av dödsplatsen och rättsmedicinskt obduktion, anses ha omkommit i plötslig spädbarnsdöd, SIDS. Vanligen 2-4 månader Pojkar Nattetid Kalla årstiden Faktorer som ökar risken för SIDS: Födelsevikt < 1500g Nikotin RS-virus Av stor betydelse är sannolikt att alla barn genomgår en kritisk fas mellan 2-4 månader då risken är som störst. En teori är att barnet då börjar utveckla joller och högre funktioner, varför autonoma funktioner såsom andning undertrycks! Kanske mer av betydelsa är att barnet börjar lägga på hullet och får svårare att avge värme. Orsaken till rygglägge är bättre än magläge är en enligt en teori är att barnet blir hypertermt i magläge, då det endast kan avge värme effektivt via ansiktet. Hypertermi i sin tur hämmar andningen – barnet tror att det är tillbaka i livmodern Man har numera registrerat andning och hjärtverksamhet minuterna innan barnet dör hos vissa riskbarn. De har då oftast visat sig vara ordentligt bradykarda. Däremot kan de ha fortsatt andning, men då har andningen varit abnorm med djupa suckar eller obstruktiva apnéer. Den talar för djupa bradykardin talar för någon slags kraftig vagal reaktion. Man har spekulerat att det s.k reptilvagus aktiveras, som en slags revers stressreaktion jämfört med den vuxna som reagerar med den klassiska flykt- och kampreaktionen.

Sudden Infant Death Syndrome, SIDS. Plötslig spädbarnsdöd 1980 talet  92´-93´ SIDS Vanligaste dödsorsaken i vårt land! Cirka 120 barn/år Råd för att förebygga SIDS: Låt ditt spädbarn sova på rygg, helst i egen säng. Såväl magläge som sidoläge skall undvikas. Rök ej och undvik alla former av nikotin under graviditet & amning. Napp rekommenderas efter att amningen etablerats. Ha en behaglig, sval temperatur där barnet sover –Undvik att bylta på ditt barn. Dramatisk effekt: 25 barn/år

Dödsorsakspanorama bland barn 1-17år. 1999-2003 Dödsorsakspanorama bland barn 1-17år. 1999-2003. Källa Dödsorsaksregistret Socialstyrelsen

Dödsorsakspanorama bland barn 0-17år. 1999-2003 Dödsorsakspanorama bland barn 0-17år. 1999-2003. Källa Dödsorsaksregistret Socialstyrelsen Alla skador. Pojkar 63,7% Flickor 36,3% Olycksfall 72,3 % Självmord 26,8% Övergrepp 6,5 % Andra skador 6,4 % Transportolycka 64,2 % Drunkning 13,0 % Rök och öppen eld 5,1 % Kvävning 4,5 % Annat olycksfall 13.2 %

Anatomiska & fysiologiska särdrag hos spädbarn Mognadstid för spädbarnets (0-12 mån) organsystem: Autonoma nervsystemet 6 mån Blodkomponenter 6 mån Levermetabolism 6 mån Njurfunktion 6 mån Hjärtmuskel 12 mån Temperaturreglering 24 mån Myelinisering/synapser 36 mån Kärlträdet 48 mån (4 år) Luftvägar 84 mån (7 år) Barn kan liknas vid små vuxna först från cirka 7 års ålder! Läkemedelsdoser mm kan då reduceras i relation till kroppsvikten (jämfört med vuxna). Organfunktionen (hjärna, hjärta, lungor, lever, njurar) är inte fullt utvecklade vilket kan medföra större känslighet för farmaka t ex opioider, muskelrelaxantia och inhalationsläkemedel. Hjärnan hos det nyfödda spädbarnet är mycket outvecklad. Det är egentligen bara hjärnstammen, som fungerar, medan de övriga delarna ännu inte har tagits i anspråk. Innan hela hjärnan kan tas i anspråk måste nervnäten mellan hjärnans celler utvecklas och nervfibrerna få en isolerande skida. Det har beräknats att för varje minut i den nyföddes liv bildas 4,7 miljoner nya förgreningar från nervcellerna. Denna process går inte automatiskt. Hjärnan behöver stimulans från sinnena för att dessa processer ska äga rum, främst från balanssinnet, led- och muskelsinnet och beröringssinnet. Sådan stimulans får barnet genom att beröras och vaggas av sina föräldrar och genom att ständigt göra rörelser som har starka rytmiska inslag. Dessa rörelser utvecklar sig i en viss ordning enligt ett medfött program med individuella variationer. Till milstolparna i denna utveckling hör att vända sig, åla, resa sig upp i sittande, stå på alla fyra och gunga, krypa, resa sig upp i stående och gå. Den stimulans som spädbarnets hjärna får av de rytmiska spädbarnsrörelserna utvecklar nervnäten mellan nervcellerna och är helt nödvändig för hjärnans tillväxt och vidare utveckling. Hos barn som inte får tillräckligt av denna stimulans försenas hjärnans utveckling. En sådan försenad utveckling kan visa sig som uppmärksamhetssvårigheter och under- eller överaktivitet.

Fixerad slagvolym; hjärtat stelare pga att mängden bindväv/muskelfibrer är större än hos äldre barn. Detta innebär att hjärt- minutvolymen (cardiac output) blir beroende av frekvensen. Reaktivare lungkärl; Tjockare muskularis i lilla kretsloppet, som reagerar genom att ”knipa” vid hypoxi, hypercapni och acidos. Risk för fetal cirkulation. Autonoma nervsystemet är omoget vilket innebär att det parasympatiska nervsystemet är färdigt men inte det sympatiska. Denna obalans leder till vagalt övertag Fetal cirkulation

Fysiologiska Data: Andningsfrekvens (andetag/min) Nyfödd 1år 5år 12år 20år 30-50 25 20 18 16 __________________________________________ Pulsfrekvens 0-1år 2-6år 6-10år >10år 120±40 110±40 100±30 80±20 Blodtryck (högsta tillåtna värde) 0-3år 3-7år 7-10år 10-13år ♂13-15år ♀13-15år 110/65 120/70 130/75 140/80 140/80 140/85

Nya Riktlinjer European Resuscitation Council Guidelines for Resuscitaion 2005 Section 6. Paediatric life support Resuscitaion (2005) 6751, 597-5133 Dominique Biarent, …………..

SIMPLIFICATION!!! Nya Riktlinjer European Resuscitation Council Guidelines for Resuscitaion 2005 Section 6. Paediatric life support Resuscitaion (2005) 6751, 597-5133 Dominique Biarent, ………….. SIMPLIFICATION!!!

Nya Riktlinjer för HLR till barn Åldersdefinitioner: Spädbarn 0-1 år Barn 1 år- puberteten (skjØnnsmessig vurdert) Pulskontroll: Livräddare utan sjukvårdsutbildning ingen pulskontroll Livräddare med sjukvårdutbildning  pulskontroll

Nya Riktlinjer för HLR till barn Kompression/Ventilation: Allmänheten 30:2 Sjukvården 15:2 Kompressioner: 100/min Kompressionsdjup: 1/3 av bröstkorgen Kompressionspunkt: Bröstbenets nedre tredjedel < 1år Barn>1 år

Nya Riktlinjer för HLR till barn Främmande föremål i luftvägen: Dålig hostkraft, men vid medvetande <1år 5 ryggdunk 5 bröstryck ≥ 1år 5 buktryck Barnet medvetslös startar man omedelbart basal HLR

Livräddande första hjälp till barn BARN HLR Livräddande första hjälp till barn

0-1 år

REAGERAR? JA OBSERVERA NEJ Barn HLR ANDAS? JA LÄGG PÅ SIDAN GE 5 INBLÅSNINGAR OK? JA PULS? JA GE 20 INBLÅSN FORTSÄTT INBLÅSN NEJ? NEJ? HLR 15:2 HLR TITTA I MUNNEN 15:2 LIVRÄDDANDE FÖRSTA HJÄLP BARN 0-1 ÅR Barn HLR Tecken på cirkulation

REAGERAR? JA OBSERVERA NEJ Barn HLR ANDAS? JA LÄGG PÅ SIDAN GE 5 INBLÅSNINGAR OK? JA PULS? JA GE 20 INBLÅSN FORTSÄTT INBLÅSN NEJ? NEJ? HLR 15:2 HLR TITTA I MUNNEN 15:2 LIVRÄDDANDE FÖRSTA HJÄLP TILL BARN UNDER 1 ÅR Barn HLR Tecken på cirkulation

Kontrollera medvetandet Reagerar? Kontrollera medvetandet Ropa på det Nyp eller skaka försiktigt i axlarna Om barnet inte reagerar - Betrakta barnet som medvetslöst

REAGERAR? JA OBSERVERA NEJ Barn HLR ANDAS? JA LÄGG PÅ SIDAN GE 5 INBLÅSNINGAR OK? JA PULS? JA GE 20 INBLÅSN FORTSÄTT INBLÅSN NEJ? NEJ? HLR 15:2 HLR TITTA I MUNNEN 15:2 LIVRÄDDANDE FÖRSTA HJÄLP BARN 0-1 ÅR Barn HLR Tecken på cirkulation

Andas? Skapa fri luftväg - Kontrollera andningen Om du inte hör andningsljud, Lyft fram underkäken, underkäkslyft Andas barnet nu? Titta om bröstkorgen eller magen rör sig. Känn om luft kommer från munhåla eller näsa. Om barnet inte andas: Behåll greppet på barnets panna. Lyft fram barnets underkäke med den andra handens tumme.

Andas inte // Andas inte normalt Håll kvar fri luftväg Gör 5 långsamma inblåsningar Den luft som ryms i din egen mun är ofta tillräcklig för en inblåsning på ett spädbarn Se till att bröstkorgen höjer och sänker sig Om det inte går att få in luft: HLR 15:2 Titta i munnen

REAGERAR? JA OBSERVERA NEJ Barn HLR ANDAS? JA LÄGG PÅ SIDAN GE 5 INBLÅSNINGAR OK? JA PULS? JA GE 20 INBLÅSN FORTSÄTT INBLÅSN NEJ? NEJ? HLR 15:2 HLR TITTA I MUNNEN 15:2 LIVRÄDDANDE FÖRSTA HJÄLP BARN 0-1 ÅR Barn HLR Tecken på cirkulation

Puls? Ingen puls: Kontrollera pulsen på insidan av överarmen Om pulsen känns: Ge 20 inblåsningar Fortsätt därefter med inblåsningar och kontrollera pulsen ca varannan minut Är du osäker om det finns puls eller ej, Gör bröstkompressioner Ingen puls: - Gör HLR 15:2 (kompression/inblåsning)

Bröstkompressioner, 0-1 år: 100/min Kompressionsdjup: 1/3 av bröstkorgen Kompressionspunkt: Bröstbenets nedre tredjedel Tänk en linje mellan bröstvårtorna Placera pek- och/eller långfinger på bröstbenet precis nedanför den tänkta linjen Tryck ner bröstbenet cirka 2 cm ”Alternativt bröstkompr. med tummarna”

HLR på barn 0-1 år Medvetslös? Ropa på hjälp! Öppna Luftvägar Andas? - Se - Lyssna - Känn 5 inblåsningar Cirkulation? ΘΘ Sjukvårds-personal: Puls? Medvetslös? En-livräddar teknik: 30:2 Larma efter 3 serier Två-livräddar teknik: 15:2 ΘΘ Tecken på cirkulation: Ja: Rör sig, sväljer eller har normala andetag Nej: Grått, slappt och livlöst

Livräddande första hjälp till barn 0-1 år Främmande föremål i luftvägarna Bedöm  Ej effektiv hoststöt: Vid medvetande: Medvetslös: 5 Ryggslag Öppna luftvägen, se 5 Brösttryck efter främmande föremål Bedöm och upprepa 5 Inblåsningar tre gånger innan du HLR (15:2) larmar 112 Se efter främmande föremål innan nya inblåsningar Gör tre serier innan du larmar 112

1år - Pubertet

REAGERAR? JA OBSERVERA NEJ Barn HLR ANDAS? JA LÄGG PÅ SIDAN GE 5 INBLÅSNINGAR OK? JA PULS? JA GE 20 INBLÅSN FORTSÄTT INBLÅSN NEJ? NEJ? HLR 15:2 HLR TITTA I MUNNEN 15:2 LIVRÄDDANDE FÖRSTA HJÄLP 1 ÅR-Pubertet Barn HLR Tecken på cirkulation

REAGERAR? JA OBSERVERA NEJ Barn HLR ANDAS? JA LÄGG PÅ SIDAN GE 5 INBLÅSNINGAR OK? JA PULS? JA GE 20 INBLÅSN FORTSÄTT INBLÅSN NEJ? NEJ? HLR 15:2 HLR TITTA I MUNNEN 15:2 LIVRÄDDANDE FÖRSTA HJÄLP 1 ÅR-Pubertet Barn HLR Tecken på cirkulation

Kontrollera medvetandet Reagerar? Kontrollera medvetandet Ropa på det Nyp eller skaka försiktigt i axlarna Om barnet inte reagerar - Betrakta barnet som medvetslöst

REAGERAR? JA OBSERVERA NEJ Barn HLR ANDAS? JA LÄGG PÅ SIDAN GE 5 INBLÅSNINGAR OK? JA PULS? JA GE 20 INBLÅSN FORTSÄTT INBLÅSN NEJ? NEJ? HLR 15:2 HLR TITTA I MUNNEN 15:2 LIVRÄDDANDE FÖRSTA HJÄLP 1 ÅR-Pubertet Barn HLR Tecken på cirkulation

Andas? Skapa fri luftväg - Kontrollera andningen Om du inte hör andningsljud, Lyft fram underkäken, underkäkslyft Andas barnet nu? Titta på bröstkorgen om den rör sig. Lyssna efter andning.

Andas inte // Andas inte normalt Håll kvar fri luftväg Gör 5 långsamma inblåsningar Man blåser så mycket att bröstkorgen höjs Se till att bröstkorgen höjer och sänker sig Om det inte går att få in luft: HLR 15:2 Titta i munnen

REAGERAR? JA OBSERVERA NEJ Barn HLR ANDAS? JA LÄGG PÅ SIDAN GE 5 INBLÅSNINGAR OK? JA PULS? JA GE 20 INBLÅSN FORTSÄTT INBLÅSN NEJ? NEJ? HLR 15:2 HLR TITTA I MUNNEN 15:2 LIVRÄDDANDE FÖRSTA HJÄLP 1 ÅR-Pubertet Barn HLR Tecken på cirkulation

Puls? Ingen puls: Kontrollera pulsen på halsen Om pulsen känns: Ge 20 inblåsningar Fortsätt därefter med inblåsningar och kontrollera pulsen ca varannan minut Är du osäker om det finns puls eller ej, Gör bröstkompressioner Ingen puls: - Gör HLR 15:2 (kompression/inblåsning)

Bröstkompressioner, 1 år - Pubertet 100/min Kompressionsdjup: 1/3 av bröstkorgen Kompressionspunkt: Bröstbenets nedre tredjedel Använd den hand som du inte håller på barnets panna ”Två fingrar upp” från bröstbensspetsen Tryck ner bröstbenet 3 cm med en handlov. ”Alternativt bröstkompr. med två händer”

HLR på barn 1 år-pubertet Medvetslös? Ropa på hjälp! Öppna Luftvägar Andas? - Se - Lyssna - Känn 5 inblåsningar Cirkulation? ΘΘ Sjukvårds-personal: Puls? Medvetslös? En-livräddar teknik: 30:2 Larma efter 3 serier Två-livräddar teknik: 15:2 ΘΘ Tecken på cirkulation: Ja: Rör sig, sväljer eller har normala andetag Nej: Grått, slappt och livlöst

Livräddande första hjälp till barn 1år-Pubertet Främmande föremål i luftvägarna Effektiv hoststöt: Uppmana barnet att Hosta! Bedöm kontinuerligt Bedöm  Ej effektiv hoststöt: Vid medvetande: Medvetslös: 5 Ryggslag Öppna luftvägen, se 5 Brösttryck efter främmande föremål Bedöm och upprepa 5 Inblåsningar tre gånger innan du HLR (15:2) larmar 112 Se efter främmande föremål innan nya inblåsningar Gör tre serier innan du larmar 112

SYSTEMATISK BEDÖMNING Hur hittar vi det akut sjuka barnet? A irway B reathing C irculation D isability E xposure

HOTANDE ORGANSVIKT Potentiell respiratorisk svikt Potentiell cirkulations svikt Potentiell CNS svikt Oavsett anledningen så hittar vi det akut sjuka barnet genom att arbeta systematiskt A,B,C,D,E

AIRWAY - LUFTVÄGEN Huvud och hals Näsa och farynx Larynx Bröstkorg och diafragma

BREATHING - ANDNING Andningsfrekvens Andningsarbete Biljud Cyanos och blekhet Mentalt status

BREATHING - ANDNING Kompensationsmekanismer -accessorisk andningsmuskulatur -ökad andningsfrekvens -ökad hjärtfrekvens

BREATHING - ANDNING Utvärdera -bröstkorgsrörelser -lyssna -pulsoxymeter

BREATHING- ANDNING O B S E R V A N D U M ÖKAD ANSTRÄNGNING UTEBLIR VID -utmattning -CNS påverkan -neuromuskulära sjukdomar

SENA OCH ALLVARLIGA TECKEN BREATHING-ANDNING SENA OCH ALLVARLIGA TECKEN - cyanos - tysta andningsljud

VENTILATION Positionering Mask och blåsa Intubation

CIRKULATION Hjärtfrekvens Pulsfyllnad Kapillär återfyllnad Blodtryck Hudfärg/temperatur Mentalt status

HYPOTENSION ÄR ETT SENT TECKEN HOS ETT BARN CIRKULATION HYPOTENSION ÄR ETT SENT TECKEN HOS ETT BARN

CIRKULATION Barn har en uttalad förmåga att via vasokonstriktion och takykardi kompensera (och därmed maskera) blodförlust och hypovolemi.

Hemodynamic Response to Hemorrhage % of Control Vasc Resistance 100 Barn har en uttalad förmåga att via vasokonstriktion och takykardi kompensera (och därmed maskera) blodförlust och hypovolemi. Blood Pressure Cardiac Output 25% 50% % Plasma Loss

CIRKULATION Utvärdera - andningsfrekvens - hudtemperatur / färg - mentalt status

VÄTSKEBEHANDLING Lätt dehydrering 5% Måttlig dehydrering 5-10% Svår dehydrering >10%

SYMPTOM SYMPTOM Lätt <5% Måttlig 5-10% Svår >10% ??? Minskad diures + Vattniga diarréer Torra slemhinnor +/- Munandare/ Precis druckit Nedsatt hudturgor - Svårbedömt hos feta barn Insjunken fontanell Bara bedömbart vid öppen fontanell och då meningit kan uteslutas Insjunkna ögon Svårbedömt, fråga föräldrarna

VÄTSKETILLFÖRSEL Hur mycket ”stannar kvar” i blodbanan initialt

DISABILTY Medvetandenivå AVPU Kroppshållning Pupiller

EXPOSURE Kroppstemperatur Utslag