Naturkunskap B - Brinellgymnasiet

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vårt blodomlopp Våra celler behöver hela tiden syre och olika näringsämnen.
Advertisements

Matspjälkningsprocessen
Munnen Magsäck Tolvfingertarmen Tunntarmen Tjocktarmen
Cellen.
Från gen till protein Niklas Dahrén.
Tarmar, Levern, Njurar, Tänder, Hjärna, Nerver, Öga, Öra, Näsa, Tunga
Människokroppen Matspjälkningen.
Repetition Djur- och växtcellens struktur.
Mat och hälsa åk 8.
Kroppens blodsystem Sambandet mellan Hjärtat Lungorna Matspjälkningen
Kroppens blodsystem Sambandet mellan Hjärtat Lungorna Matspjälkningen.
Maten.
Repetition inför NP i biologi
Matspjälkning.
Hjärtat och blodomloppet
Cellen och dess delar.
Människokroppen Matspjälkningen.
Näringsämnen i kroppen
Kolhydrater.
Sammanfattning mat och hälsa
Näringslära Vi använder kemisk energi i bensin för att få bilarna att gå. Men här har vi inte något vanligt mått på bensinens energi utan vi brukar istället.
Matspjälkning.
Repetition inför NP i biologi
En liten pp om vårt energisystem
Matsmältningssystemet
matsmältningssystemet
En pp om blodomlopp och andning alltså andningsystemet
Kurs år 8 Människokroppen Sex och Samlevnad
Vilken kemi behöver vi för att leva?
Blodet … och transporterna I vilka delar av kroppen finns det blod?
Matspjälkningen spjälka = dela upp i bitar. Enzymen spjälkar stora molekyler Enzymen fungerar som saxar. De kapar långa molekylkedjor i kortare bitar.
Matsmältningen börjar i munnen.
Vad behöver vi mat till? Energi Byggmaterial Cellandning:
ANDNING Sid
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Matspjälkningen Matspjälkningskanalens olika delar och organ Munhålan
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Hur ska man planera upp sina måltider?
Matspjälkningen 7m långt magtarmkanalen. Tar 24 h att gå igenom.
Kost för idrottare.
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Näringsämnen.
MATSPJÄLKNINGEN Station 2: Magsäcken Station 1: Munnen
Repetition.
MATSPJÄLKNINGEN.
Kolhydrater Tre grupper.
Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2015 Årskurs 8 BMSL
Livsmedelskemi.
ÄMNENA I MATEN.
BIOLOGI - Människokroppen
Människan – din hälsa I arbetsområdet kommer vi att studera människokroppen och vad som påverkar din mentala och fysiska hälsa. Vad behöver du egentligen.
Hjärtat & Blodomloppet
Repetition av näringslära
Håkan Tornhagsskolan 2016 I.Organism II.Organ III.Vävnad IV.Cell V.Organell VI.Molekyl VII.Atom VIII.Proton/Neutron/ Elektron IX.Kvarkar Cellandning.
Matstrupe Lever Magsäck Bukspottskörtel Gallblåsa Tunntarm
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Matspjälkningsprocessen
Proteiner 10.3.
Matspjälkningen 1 Våra födoämnen
Matspjälkningsapparaten
Näringsämnen i kroppen
Energi och Näringsämnen
Hjärtat och blodomloppet
Matspjälkningen.
Vitaminer.
Människokroppen - celler i samarbete
Presentationens avskrift:

Naturkunskap B - Brinellgymnasiet Matspjälkning DEL 2 Aldijana Puskar Naturkunskap B - Brinellgymnasiet

. Matspjälkningskanalen bildar ett sammanhängande rör, cirka 6 meter långt hos en vuxen – från munnen till ändtarmsöppningen. Kroppens celler behöver näring till uppbyggnad och energiproduktion. Denna näring tas ifrån den föda som bryts ner i kroppen. Matspjälkningssystemets uppgift är att tillföra kroppen näringsämnen och att spjälka eller bryta ner födan till mindre beståndsdelar som kroppen kan ta upp. Näringsämnena tas upp i blodet från tarmen, blodet passerar levern och transporterar sedan näringsämnena till cellerna i hela kroppen. De näringsämnen som kroppen inte behöver avskiljs som avföring. Aldijana Puskar

Munhålan I munhålan krossar, sliter eller maler tänderna sönder födan till mindre delar. Saliv bildas i spottkörtlarna som gör födan hal och lättare att svälja. Saliven innehåller bakteriedödande ämnen och enzymet amylas. Amylas påbörjar nedbrytningen av stärkelsen i maten. Aldijana Puskar

Tungan Tungan för födan bakåt i munnen och den sväljs ner i svalget och matstrupen. När maten sväljs ned fälls ett struplock över luftstrupens öppning och hindrar att födan fastnar i luftstrupen. Matstrupen har en längsgående och ringformad muskulatur som gör så att maten kan pressas fram. Det är alltså möjligt att stå på huvudet och svälja maten. Aldijana Puskar

Övre magmunnen Där matstrupen och magsäcken möter varandra finns en ringmuskel som kallas övre magmunnen. Den öppnar och stänger ingången till magsäcken. Magsäcken har till största delen glatt muskulatur i väggarna och kan tänjas så att cirka två liter mat och vätska ryms i den. Aldijana Puskar

Magsäcken I magsäcken knådas födan i 2-6 timmar. Från epitelcellerna som täcker insidan av magsäcken utsöndras cirka tre liter magsaft varje dag, som innehåller slem, saltsyra och enzymet pepsin. Innehållet i magsäcken blir surt av saltsyran vilket innebär att pepsinet blir verksamt och kan bryta ner proteiner till mindre polypeptider. Den sura miljön dödar även bakterier och andra mikroorganismer som kan komma in med födan. Genom den nedre magmunnen förs födan i portioner vidare till den övre delen av tarmen. Nervsignaler öppnar och stänger den nedre magmunnen i samband med att pH höjs och sänks i tolvfingertarmen. Aldijana Puskar

Tunntarmen Den första delen av tunntarmen kallas för tolvfingertarmen och ungefär lika lång som 12 fingrar i bredd, det vill säga cirka 2-3 dm. Till tolvfingertarmen kommer galla från levern och bukspott från bukspottkörteln. Levern utsöndrar cirka 0,5-1 liter galla och bukspottkörteln 0,5-2 liter bukspott per dygn. Gallan finfördelar fettet i födan till små kulor som lättare kan angripas av enzymet lipas som finns i bukspottet. Av fettet bildas det fettsyror och glycerol. Eftersom bukspott innehåller bikarbonat höjs pH i tolvfingertarmen och födan blir alkalisk. I och med att pH höjs blir enzymet amylas som bildades i munhålan åter verksamt och kan återuppta nedbrytningen av stärkelse. Aldijana Puskar

Tunntarmen Från tunntarmens körtelceller avges tarmsaft som blandar sig med födan och den slutliga nedbrytningen av proteiner, fetter och kolhydrater sker. Enzymerna maltas och laktas bryter ner disackarider till monosackarider och peptidas bryter ner dipeptider till aminosyror. Tunntarmen är 3-4 meter lång och har likt matstrupen en längsgående och ringformad muskulatur som gör så att maten kan pressas fram i den. Aldijana Puskar

Tunntarmen Tunntarmen är beklädd med tarmludd som har 0,5-1,5 mm långa utskott som kallas för villi. Varje litet villi innehåller tunna blod- och lymfkärl. Alla villi och tunntarmens veckning förstorar tunntarmens absorptionsyta till cirka 250-300 m2. Födans beståndsdelar tas upp tillsammans med vatten av blodet genom de tunna blod- och lymfkärlen i villi. Aminosyror och socker förs till levern där de omvandlas till kroppsegna ämnen innan de distribueras vidare med blodet i kroppen. Glycerol och fettsyror bildar fett som packas in med proteiner och via exocytos transporteras till lymfan. Lymfvätskan ansluter sedan till blodomloppet via den vänstra nyckelbensvenen i höjd med hjärtat. Aldijana Puskar

Tunntarmen Tunntarmen övergår till den cirka en meter långa tjocktarmen via en stängningsbar muskel. Vid övergången sitter blindtarmen med sitt bihang. Ungefär 7 liter vatten sugs upp i tjocktarmen per dygn. Om inte vattenupptaget fungerar som det ska leder det till diarré. Här lever även en normalflora bestående av cirka 2 kg anaeroba mikroorganismer. Mikroorganismerna förjäser en del av det som kroppen inte kan bryta ner, genom att t.ex. cellulosa och tarmgas bildas. Mikroorganismerna framställer också en del B- och K-vitaminer som kroppen behöver. Aldijana Puskar

Tjocktarmen Tjocktarmen övergår till ändtarmen som mynnar i anus, som hålls igen av två muskler, en inre icke viljestyrd och en yttre viljestyrd. Någon eller några gånger per dygn töms resterna av det man åt cirka ett dygn tidigare ut genom ändtarmen. Hälften av avföringen består av icke nedbruten föda och vatten medan den andra hälften utgörs av mikroorganismer som lever i tjocktarmen. Aldijana Puskar

Kolhydrater Kolhydratrik mat är till exempel potatis, bröd och pasta. Kolhydrater används i första hand som energikälla i kroppen men även cellernas arvsmassa byggs till viss del upp av socker. Kolhydrater har en annan mycket viktig funktion genom att fungera som receptorer och informationsbärare av cellens identitet på dess och vävnaders ytor. Aldijana Puskar

Proteiner Kött, bönor och ägg är exempel på mat som innehåller mycket proteiner. Proteiner bryts ner till aminosyror och används till att bygga upp nya proteiner som kroppen behöver. 8 av de 20 aminosyror som behövs för att sätta samman kroppens proteiner är essentiella och måste intas med födan. Proteiner har ett flertal viktiga funktioner i kroppen, till exempel som enzymer, antikroppar, hormoner, transportproteiner och att bygga upp olika vävnader. Aldijana Puskar

Fett Fett finns rikligt i till exempel bacon, makrill och jordnötter. Genom att vara en källa för energi, bygga upp cellmembran, bidra med essentiella fettsyror samt vara bärare för vitaminer så är fetter livsviktiga för människan. Energivärdet per viktenhet hos fett är cirka dubbelt så högt som hos kolhydrater och proteiner. Detta gör fett till den klart gynnsammaste lagringsformen. Fettväv fungerar även som värmeisolering. Aldijana Puskar

Vitaminer och mineraler Vitaminer och mineraler finns i olika stor omfattning i alla delar av kosten. Grönsaker av olika slag är rik på mineraler och vitaminer. Vitaminer deltar i olika reaktioner i cellerna. De ingår ofta som koenzym i enzymer och vid andra rektioner i kroppen. 13 olika vitaminer är essentiella för människan. Mineraler är oorganiska och ingår liksom vitaminer i olika reaktioner och enzymer i kroppen. Ett exempel är kalcium som lagras in i skelettet, ett annat är järn som behövs i hemoglobinmolekylen för att transportera syre. Aldijana Puskar