Internationella regimer och organisationer Statsvetenskap 1 2008-01-07

Neo-realism vs. neo-liberalism Förenas av individualism och materialism: Aktörer antas ha givna intressen, begränsas i sitt agerande av strukturer, som är materiella (tillgångar, geografi, teknologi etc.)

Konstruktivism Where rationalists (neo-realists and neo-liberals) assume that actors are atomistic egoists, constructivists treat them as deeply social. Instead of treating actors’ interests as exogenously determined, as given prior to social action, constructivists treat interests as endogenous to such interaction. While rationalists view society as a strategic realm, a place where actors rationally pursue their interests, constructivists see it as a constitutive realm, the realm that makes them what they are.

Feminism och internationell teori “Feminist theories must go beyond injecting women’s experiences into different disciplines and attempt to challenge the core concepts of the disciplines themselves. Concepts central to international relations theory and practice, such as power, sovereignty, and security, have been framed in terms that we associate with masculinity.” J. Ann Tickner, Gender in International Relations (1992), s. 18.

Internationell anarki Anarkin är jämnt fördelad i hela det internationella systemet.

Internationell anarki Anarkin är ojämnt fördelad i det internationella systemet; det finns ”öar” av ordning och samarbete.

Internationell ordning … Världsregering Kollektiv säkerhet Maktbalans Hegemoni

Begrepp … Vad är en internationell institution? Vad är en internationell regim? Vad är en internationell organisation?

”Institutioner” är … ”Formella anordningar för att aggregera individer och reglera deras beteende genom bruket av explicita regler och beslutsprocesser upprätthållna av en aktör eller en grupp av aktörer vilka formellt är bemyndigade att inneha sådan makt.” (Margret Levi)

”Institutioner” är … ”Stabila, återkommande beteendemönster.”

Internationella institutioner: olika nivåer Konstitutiva Fundamentala Sakfrågespecifika (”regimer”)

Konstitutiva institutioner Det internationella samhällets grundläggande normer och regler, särskilt suveränitetsprincipen, som stöds av normerna om icke-intervention och självbestämmande.

Fundamentala institutioner Grundläggande regler och normer för samverkan och samlevnad i det internationella samhället: den internationella rätten, multilateralism.

Sakfrågespecifika institutioner Internationella regimer: regler, normer och principer för beslutsfattande inom ett särskilt internationellt sakfrågeområde (t.ex. Icke-spridningsavtalet, Kyotoprotokollet, IMF …)

Internationella regimer och organisationer (forts.) Statsvetenskap 1 2008-01-09

Internationella regimer Internationella regimer är … “… sets of implicit or explicit principles, norms, rules, and decision making procedures around which actors’ expectations converge in a given area of international relations.” (Stephen Krasner, citerad i B&S, 373).

Internationella regimer Principer: gemensamma, grundläggande föreställningar om världen … Normer: föreställningar om önskvärt eller tillåtet beteende, skyldigheter och rättigheter … Regler: specifika bestämmelser … Procedurer för beslutsfattande: regler och metoder för gemensamt beslutsfattande

Internationella regimer Grad av sammanfallande förväntningar Hög Låg Fullt utvecklad regim “Dead-letter regime” Hög Grad av formali- sering Underförstådd regim Låg

Internationell anarki Anarkin är ojämnt fördelad i det internationella systemet; det finns ”öar” av ordning och samarbete.

Internationell organisation IGO (Intergovernmental organization) INGO/NGO (International non-governmental organization) Hybrid INGO TNC (Transnational companies)

Diplomati “… a communications process between international actors hat seeks through negotiations to resolve conflict short of war. This process has been refined, institutionalized, and professionalized over many centuries. “ (B&S, 388)

Diplomati Konflikt Samarbete Krig Diplomati Konflikt Samarbete Krig Kris Förhandling Allians Integration Diplomati

Har världen förändrats Har världen förändrats? Globalisering och det internationella samhällets framtid Statsvetenskap 1 2008-01-10

The aim of theory is to make sense of what happens in the world The aim of theory is to make sense of what happens in the world. Inevitably, theories tell us what to look at and, by inference, what can be safely ignored. Yale H. Ferguson & Richard W. Mansbach (Polities: Authorities, Identities, and Change (Columbia: University of South Carolina Press, 1996), 3.

Globaliseringen “A historical process involving a fundamental shift in the spatial scale of human social organization that links distant communities and expands the reach of power relations across regions and continents.” (Baylis & Smith, 24)

Världen efter det kalla kriget – två samtida tolkningar Francis Fukuyama: ”The End of History” (1989) Samuel P. Huntington: ”The Clash of Civilizations” (1993)

Francis Fukuyama G.W.F. Hegel

Samuel P. Huntington

Internationella institutioner: olika nivåer Konstitutiva Fundamentala Sakfrågespecifika (”regimer”)