På avdelning och laboratorium

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
En presentation om ASBEST.
Advertisements

Riskbruk, skadligt bruk och beroende
Prata inte med utan om en aktiv missbrukare
The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1990
Haltbestämning av persistenta organiska miljöföroreningar i fisk
Biologi 2 Niklas Dahren Hälsingegymnasiet
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Multiplicera lika tal med 2 siffror som slutar på 5
Trafikskyddet SIRPA RAJALIN Förarens trötthet en olycksrisk.
Meteorologi Läran om det som svävar i luften
K-RAS Mutationsanalys Molekylärpatologi Gastrointestinala sjukdomar
Upptäckt och förebyggande verksamhet Göteborg 27 feb 2009 Sven Andréasson, docent Statens folkhälsoinstitut och Karolinska institutet.
Vetenskaplig utveckling Läkarprogrammet KI HT 2010 termin 4
Venprovtagning Karina Cvetkovska.
ALBUMIN I URIN.
Blodet Blodet har många uppgifter
Nio års laboratoroieverksamhet på akutvårdscentralen SÄS
Labmedicin i Nya Akutens ADAPT modell!
Akut mediaotit Akut purulent infektion i mellanörat Vanligaste
Självevaluering Hyperlipidemi, T3 Susanne Hilke, Klinisk Kemi
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Vetenskaplig utveckling Läkarprogrammet KI HT 2010 termin 4
Kemi.
En presentation om ASBEST.
Egenvård Virus eller bakterie? Förkylning Lunginflammation Halsfluss
The Wellness Evaluation A Career in Wellness Changing People’s Lives. *
Mitt arbete om förändringar Av Frida E och Isabella.
© Synovate Ungas attityder till rökning
Separationsmetoder.
För dig som har typ 2-diabetes
Mats Eriksson LSU Fastighetsdrift Thomas Collin LSU Fastighetsdrift
Johanson, Klingberg, Söderlund, Wanderlöf 2007 Hjärtinfarkt - Hur kommer jag vidare?
Vad innebär hälsa för dig?
Ackrediterade analyser vid satellit-laboratoriet på AKOM Gerd Nilsson, Anne-Charlotte Wicktorsson Laboratoriet för klinisk kemi, enhet 3.
Metoder för att mäta lätta kedjor i urin och serum
Basal fysiologisk metodik, 3 hp HT09
Vad är identitet?.
Olika folksjukdomar.
Levnadsvanor Levnadsvanor handlar om specifikt mänskliga beteenden i vardagliga aktiviteter som individen själv kan påverka, som exempelvis, fysisk aktivitet,
Anamnes Kliniska undersökningar Laboratorieundersökningar Observation
Provtagningens betydelse! 20 § Provtagning av avfallet ska ske enligt en provtagningsplan som ska utarbetas i enlighet med SS-EN 14899:2005 (NFS 2010:4)
Blodomloppet!!! Nu ska vi redovisa vårat arbete som vi jobbat med under början av vårterminen. Vi har jobbat med…
Hälsa.
AKUT BUK Birgitta Kennedy-Olsson 2014.
Välkommen till ett bildspel om
Vattenundersökningar vid Norra Randen Norra randen (NR) - 6 sjömil öster om Grisslehamn - Lat 60 o 06’N, Long 18 o 57’E - Bottendjup 130 meter.
Bakterier som orsakar urinvägsinfektioner
Linnea 9 En säkrare medicinering med Warfarin för Linnea Patientnära analys med CoaguChek xs pro i hemsjukvården Linda Strand- sjuksköterska i hemsjukvården.
Blodomloppet.
En aktiv livsstil.
Tyreoideaanalyser när det inte riktigt stämmer
Säker drogtestning? Alf Lerner. Typ av testning Slumpvisa På förekommen anledning Stickkontroller Lagligt beslutade Säkerhetskrav Vårdsituation krav Eget.
Hur påverkar sömn & frukost vår vardag. Hur viktigt är det egentligen?
CoaguChek XS Pro. CoaguChek XS Pro Testremsa C B A C B A Streckkod Mätbrunn Applikationsområde för provmaterial (kapillärt helblod)
TRÄNINGSLÄRA Våra kroppar är anpassade för ett liv i rörelse. Vad händer med våran kropp när vi rör oss för lite?
KEMI Blandningar, lösningar och aggregationsformer
Reaktioners riktning och hastighet
Detektion och kvantifiering av HTLV-1 och -2 med Droplet Digital PCR Lorraine Eriksson, Biomedicinsk analytiker, Doktorand Laboratoriemedicinska Kliniken,
TEXT: JAKOB AXELSSON FOTO: ROGER LUNDHOLM
NFS 2016:6 Ersätter 1994:7 och 1990:14 Utökad provtagning över 9999 pe
Fredag och vecka…….. BE ® BrucElvis
Sammanfattning av nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention
Elektriska urladdningar
” Ett rör för att samla blod, är det inte bara ett rör ”
Provinlämningen Sunderbyn
Förebyggande av skador
Energi och Näringsämnen
Ett verktyg för systematisk uppföljning i missbruksbruksvården
Feber hos barn.
Presentationens avskrift:

På avdelning och laboratorium Preanalys På avdelning och laboratorium Anne-Charlotte Wicktorsson nov 2006

Lab prover används till Screening Diagnos Prognos Monitorering Kliniska prövningar När en diagnos sätts så grundar den sig till stor del på analyssvar (70%). Screening – PKU Diagnos – kombination ab labsvar och undersökning Prognos- tex bestämma kolesterol för att bedöma risken för tex hjärtinfarkt. Monitorering – följa ett sjukdomstillstånd Kliniska prövningar -

Om resultatet blir ”falskt” normalt är det mycket svårt att upptäcka, speciellt vid screening. ”Falskt” onormal resultat förkastas ofta direkt

Analysprocessen delas in i Preanalys (35-85%) Analys (10-30%) Postanalys (10-30%)

Preanalys – allt som händer innan analys. Faktorer innan provtagningen -patienten Faktorer vid provtagningen Alla andra faktorer fram till att analysen startar (avdelning + lab).

Ackreditering Sedan 1992 är Klinisk kem ackredierat av SWEDAC. I den senaste standarden 15 189 ingår även den externa preanalytiska fasen.

Steg inom preanalys Patienten Provtagningen Transporten Hur provet förvaras/handhas

Patienten Biologiska variation, ålder, kön, etnisk tillhörighet Livsstil – kost, rökning, alkohol, stress, fysisk aktivitet Substanser i patientens blod – läkemedel, lipider, heterofila antikroppar Kost mkt kolhydrater ger högre alp och ld vegetarisk mat lägre kol, tg och glukos.

Provtagning Rätt patient Rätt läge Rätt rör/ provtagningsordning/ märkning /volym/ blandning Rätt tid – dygn, i förhållande till medicin, fastande Rätt provtagningsteknik, stas, storlek på nål, ”pumpning”, rätt blodkärl.

Transport Provstabilitet Temperatur Tid

Handhavande (avdelning) Lab Koagulationstid Centrifugering, g-tal, temp. och tid Förvaring temp. och tid Avdunstning

Vanligaste ”preanalys-felen” Hemolys i serum/ plasma prover Felfyllda rör/ otillräckliga volym Fel rör Koagel i rör Dålig märkning För gammalt prov Luft i blodgasspruta Felaktig provtagning tex. vid dropp

Analys Bestämma det sanna värdet av en analyt i en kroppsvätska dvs. som den är vid provtagningstillfället. Svaret presenteras som en siffra, ibland med flera decimaler. <10 % av ”felen”. Kontroller, deltacheck, klotdetektorer.

Postanalys Felaktig analys rapporterad Svar till fel avdelning Svar försvunnet Överföringsfel av svar Svaret feltolkat

De flesta av ”misstagen” ca 75% påverkar inte svarsbedömningen. Resten ger upphov till tex. ny provtagning = högre kostnad och längre TAT för andra prover. Ca 6-8 % leder till en felaktig bedömning.

Hemolys Vanligaste orsaken för preanalysfel (>50%). Hemoglobinet från epk synligt i serum. Analyter som har en högre intracellulär än extracellulär koncentration. Optisk interferens. Hemoglobinet interfererar med den kemiska reaktionen. (intravasal hemolys).

0,05 g/L 0,15 g/L 0,3 g/L 0,7 g/L 1,5 g/L 2,5 g/L 5,0 g/L 8,0 g/L

Orsaker till hemolys. Problem vid provtagningen För smal nål Provtagning med Butterfly och PVK Små och sköra vener Om blodet skakas kraftigt. Om helblodet kyls ned för snabbt Långa förvaringstider av helblod Centrifugering innan koaguleringen är färdig (Gel-rör).

Lipemiska / ikteriska prover Om patienten har högt TG Efter en fettrik måltid. Serum / Plasma blir vitt. Om patienten har högt bilirubin Serum/Plasma blir mörkt gult/grönt